På onsdagen 28 juni lade EU-kommissionen fram det femte och sista stora underlaget för den pågående diskussionen om unionens framtid efter Brexit.

Diskussionsunderlaget handlar om hur EU ska finansieras efter det att Storbritannien lämnar EU samt hur EU ska finansiera de utmaningar som unionen nu står inför, såsom exempelvis att ta emot flyktingar.

Storbritannien betalar i dag mellan motsvarande 100 och 120 miljarder kronor till EU-budgeten årligen vilket är ungefär 16 procent.

– Det finns två huvudsakliga hål att fylla. Vi kommer inte att ha Storbritannien med oss. Det andra hålet är de nya utmaningar vi står inför, sade EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger och syftade på nya områden där medlemsländerna vill se större insatser: som migration, intern och extern säkerhet, klimat, försvar och utvecklingsstöd utanför EU.

Två alternativ: spendera mindre eller hitta nya inkomstkällor

Kommissionen målar upp fem tänkbara scenarier för den framtida budgeten och dess inkomster och utgifter i en varierande grad av ambition. Från att fortsätta som i dag till långtgående förändringar med mindre stöd till jordbruk och sammanhållningspolitiken.

Man pekar även ut en rad alternativa inkomstkällor till EU-budgeten som skatter på utsläppsrätter eller finansiella transaktioner samt möjligheten att ta bort de rabatter på EU-budgeten som rikare länder har.

– Vi måste se till att när den brittiska rabatten försvinner så leder det till att andra rabatter också försvinner, sade Oettinger.

Den svenska regeringens och riksdagens linje inför de kommande budgetförhandlingarna är att den svenska EU-avgiften inte ska öka efter brexit.

Andra frågor som kommissionen söker svar på är upplägget för EU:s långtidsbudget som i dag sträcker över sju år. Ett förslag är att korta ned den till fem år för att överensstämma med EU-parlamentarikernas och EU-kommissionärernas mandatperiod samt göra det mer flexibilitet i budgeten så att utgiftsposter kan flyttas om dit behovet är störst.

Tidsram
Underlaget skickas ut till EU-parlamentet, medlemsländerna och civilsamhället för diskussion. EU-kommissionen hoppas innan årsskiftet ha en tydligare bild av vad som önskas med budgetens framtid. Detta ska sedan ligga till grund när EU-kommissionen i mitten av nästa år lägger fram sitt förslag på nästa långtidsbudget som börjar gälla 2021.

Läs mer på EU-kommissionens hemsida

/Martha Bahta