Den 26 april 2017 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny social pelare för EU. Den sociala pelaren är samlingsnamnet på 20 principer och rättigheter som EU-kommissionen föreslår ska fungera som inspiration för medlemsländerna och se till att välfärdsfrågor och sysselsättning får en mer framträdande roll på EU-nivå.

Redan när den nya EU-kommissionen tillträdde gjorde EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, klart att hans kommission hade ett socialt utvecklat Europa som en nyckelfråga. Nu presenteras den sociala pelaren som hoppas ge högsta sociala toppbetyg till unionen och tar upp redan existerande sociala rättigheter inom EU, men kompletterar även med nya riktlinjer.

Pelarens tre fokusområden
Det första området rör lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden och fokuserar på följande punkter;
1. Rätten till utbildning och livslångt lärande.

2. Jämställdhet mellan könen.

3. Lika förutsättningar oavsett exempelvis ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning.

4. Aktivt stöd för att hitta sysselsättning.

Det andra området rör rättvisa arbetsvillkor och fokuserar på;
5. Säker och anpassningsbar anställning.

6. Löner som garanterar en anständig levnadsstandard.

7. Information om anställningsvillkor och skydd vid uppsägning.

8. Dialog mellan arbetsmarknadens parter och att löntagare involveras i frågor som berör dem.

9. Balans i arbetslivet mellan jobb och fritid.

10. Hälsosamma, säkra och ändamålsenliga arbetsplatser.

Det tredje området rör social trygghet och inkludering och innefattar;
11. Rätt till barnomsorg och skydd mot barnfattigdom.

12. Social trygghet

13. Rätt till skälig arbetslöshetskassa.

14. Minimiinkomst.

15. Skäliga pensioner.

16. Tillgång till överkomlig, förebyggande och botande sjukvård av god kvalitet.

17. Inkluderande i samhället av personer med funktionsnedsättningar.

18. Rätten till långsiktig vård.

19. Stöd och boende till hemlösa.

20. Tillgång till grundläggande tjänster som vatten, renlighet och energi.

Dessa tre fokusområden lägger tillsammans en tyngdpunkt på hur EU ska hantera nya utmaningar inom arbete och samhälle i stort, men även att uppfylla kraven kring en social marknad och ekonomi med full sysselsättning. Att medlemsstaterna ska kunna tillgodose de riktlinjer som finns inom den europeiska pelaren för sociala rättigheter är viktigt. EU:s institutioner kommer att hjälpa till med att sätta upp ett ramverk och leda arbetet med implementeringen av pelaren framåt, med full respekt för medlemsstaternas lagtext och sedvänjor. Vid behov kommer redan existerande legalisation inom EU uppdateras, komplementeras och förbättras. Europeiska socialfonden kommer även att, vid behov, gå in med ekonomiskt stöd till medlemsländerna för att finansiera nyckelelement inom pelaren på nationell nivå.

EU-kommissionen presenterar förslag för förbättrad balans mellan arbete och familjeliv

EU-kommissionen har i samband med den sociala pelaren även lagt fram ett förslag om balans mellan arbete och privatliv. I förslaget vill EU-kommissionen jämna ut skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller sysselsättning och att vara hemma och att ta hand om barn och sjuka släktingar. I dag är andelen sysselsatta kvinnor över tio procentenheter lägre än bland män.

EU-kommissionen vill därför att alla föräldrar ska garanteras minst fyra månaders föräldraledighet vardera som inte kan överlåtas och att dessa ska kunna tas ut fram till barnet är tolv år. Dagens minimiregler garanterar fyra månaders föräldraledighet varav minst en som inte kan överlåtas, detta gäller till barnet är åtta år. 

Man vill även att medborgarna ska kunna ta ut fem dagar per år för att ta hand om sjuka släktingar. Ersättningen ska vara minst på samma nivå som sjukpenningen i landet. Föräldrar med barn upp till tolv år ska även få rätt att begära förkortad arbetstid, flextid eller distansarbete. 

EU-kommissionen inleder också ett samråd med arbetsmarknadens parter om tillgång till socialt skydd, i avsikt att fastställa möjliga nya regler på detta område.

Sverige tudelat kring pelaren
Från Sveriges håll går åsikterna kring EU:s sociala pelare isär. Regerinen är positivt inställd till pelaren som de menar kommer att leda till ett starkare och mer socialt Europa med en ökad sammanhållning. Oppositionen går på en annan linje och menar på att EU- sammarbetet inte ska användas till att driva sociala frågor. De menar att EU i första hand ska fokusera på områden som miljöfrågor och handel och att det är upp till medlemsstaterna själva att avgöra hur de vill arbeta med de sociala frågorna.

Nästa steg
Nu kommer EU-kommissionen inleda diskussioner med Europaparlamentet och Ministerrådet i arbetet med att skapa ett brett politiskt stöd och bekräftelse för den sociala pelaren. Innan årsskiftet hoppas EU-kommissionen att EU-parlamentet och ministerrådet kan enas om den sociala pelaren. Det informella EU-toppmötet i Göteborg i november är enligt kommissionen ett viktigt steg på vägen.

Bakgrund

EU innefattar i dagens läge 28 medlemsländer där merpartern bidrar till att EU har det mest avancerade välfärdssystemet i världen och goda förutsättningar för social innovation, men står som helhet fortfarande inför sociala utmaningar. Även om EU:s ekonomi och sociala villkor har förbättrats och det faktum att sysselsättningen ligger på rekordhöga nivåer, ligger fortfarande rester av finanskrisen kvar i form av långtidsarbetslösa och ungdomar utan arbete samt att vissa regioner lider av fattigdom, ligger vår värld i ständig förändring. Nya utmaningar från globalisering, digital revolution och demografiska förändringar skapar ett behov för ett delat socialt ansvar och där ekonomi och social utveckling går hand i hand, vilket ligger till grund för skapandet av den sociala pelaren.

Läs hela pressmeddelandet från EU-kommissionen här

Läs förslaget kring den sociala pelaren här (PDF)

Läs EU-kommissionens pressmedelande om balans mellan arbete och familjeliv här 

Läs North Swedens tidigare nyhet kring den sociala pelaren

/Sanna Schumacher