EU:s politik inom bioenergi
Bioenergi framställs från bland annat organiskt material, biomassda, trä, jordbruksgrödor och organiskt avfall. Under 2012 stod biomassa och avfall för ca två tredjedelar av all förnybar energianvändning i EU. Bioenergi används främst för uppvärmning, följt av elproduktion och transportbränslen.
EU-kommissionen trycker på ett behov av en förbättrad EU-politik för hållbar bioenergi för perioden 2020-2030 och kommer ta hänsyn till synpunkter gällande förnybar energi innan utgången av 2016. Samrådet löper från 10 februari 2016 till 10 maj 2016 och avser EU och medlemsstaternas myndigheter, energiaktörer och deras föreningar, små och medelstora energikonsumenter, icke-statliga organisationer, andra berörda parter och medborgare. Direktiven önskas bidra till att EU:s energisystem blir mer konkurrenskraftigt, säker och hållbar. EU-kommissionens initiativ är en del av EU:s klimat- och energimål för 2030, vilket även inkluderar:
- Utsläppsminskning av växthusgaser med 40 % jämfört med 2005.
- Förbättra energieffektiviteten med åtminstone 27 %.
- Öka andelen förnybar energi till minst 27 % av den totala energiförbrukningen.
Idag har Sverige den högsta andelen förnybar energi i EU (52,6 % av konsumtionen) och lägst har Luxemburg (4,5 %), med ett EU-genomsnitt på 16 % energi från förnybara källor.
Läs mer om EU:s politik inom bioenergi 2020-2030 här.
Kontaktinformation:
E-post: SG-D3-BIOENERGY@ec.europa.eu
/Aida Mehrazin
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information