Den 25 februari arrangerades en stor konferens i Bryssel för att diskutera vad EU:s energiunion hunnit åstadkomma efter exakt ett år sedan den presenterades av EU-kommissionen. Maroš Šefčovič, EU:s energikommissionär och ansvarig för energiunionen, samt Jerzy Buzek, ordförande för EU-parlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi fanns med bland deltagarna. Företrädare från näringslivet och civilsamhället deltog också i diskussionerna.

Med utgångspunkt i klimatavtalet COP21 och de senaste utvecklingarna i den europeiska energipolitiken syftade konferensen till att fokusera på två viktiga faktorer för energiunionens framtid. För det första, energiunionens paradigmskifte, nämligen övergången från utbudet till efterfrågan genom att sätta konsumenten i centrum. Peter Hesseldhal, dansk journalist och projektledare för ”The We-economy Project”, underströk betydelsen av att övergå till en form av deltagande ekonomi:

-  "Att gå från att vara en konsument till att faktiskt vara en producent, och medverka i att skapa sin egen energilösning. Detta är nyckeln till att förstå hur vi kan skapa effektivare lösningar, vi måste nämligen involvera konsumenterna på ett annat sätt. Och vi behöver en plattform som kan samordna detta medskapande. Redan idag kan vi se att plattformsekonomin blomstrar eftersom den frigör potential i de resurser som den samordnar. Plattformar kan samordna externa resurser och hjälpa alla deltagare att samarbeta och skapa gemensamma lösningar. Till exempel kan plattformar länka upp människor som producerar hållbar energi i landsbygden med människor i städer som är intresserade av att köpa hållbar energi. Tanken är att de lösningar som vi kommer att se ska engagera människor på ett annat sätt. Vi kommer inte längre att vara antingen producenter eller konsumenter, utan något däremellan. Detta är en mycket viktig och nödvändig övergång".

Det andra temat som stod i fokus under konferensen var innovationens roll i att främja en lönsam och social energiomställning. En av förhoppningarna bakom energiunionen är att den ska sätta fart igen på den europeiska integrationsprocessen, på samma sätt som den inre marknaden gjorde på 1980-talet.

-  "Hela 90 % av ledamöterna i EU-parlamentet röstade för förslaget om en gemensam och ambitiös energiunion. Detta eftersom vi tror på förnybar energi, som Danmark gjorde på 70-talet, och som vi trodde på den inre marknaden på 80-talet”, sade Jerzy Buzek, ordförande för utskottet för industrifrågor, forskning och energi i EU-parlamentet.   

Men den främsta förhoppningen bakom energiunionen är att den ska hjälpa medlemsländerna att uppnå deras energiövergångsmål på ett mer kostnadseffektivt sätt, med syftet att tillhandahålla europeiska medborgare och företag en säker tillgång till hållbar och konkurrenskraftig energi. Denna aspekt underströks av Maroš Šefčovič, EU:s energikommissionär och ansvarig för energiunionen, som utvärderade energiunionens första år i fyra punkter:        

-  "För det första tycker jag att vi har lyckats visa ledarskap i övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Om vi ​​tittar på miljöavtalet COP21 är EU:s roll tydlig. Vi lade enormt mycket politisk energi på det, alla våra diplomatiska krafter och resultatet blev att trots all skepsis lyckades vi övertyga våra viktigaste partner att arbeta tillsammans för att stoppa klimatförändringarna. Naturligtvis återstår det en hel del arbete att göra även här i Europa. Därför har vi lagt fram ett nytt förslag om ITS-system (Intelligent Transportation Systems) eftersom vi vet att vi behöver ett bättre system när det gäller utsläppshandel. För det andra tycker jag att vi har skapat ett samförstånd i EU om att energiövergången måste vara socialt rättvis och konsumentcentrerad. Vi kan inte implementera sådana ambitiösa projekt utan medborgarnas stöd. Därför måste vi se till att människor förstår detta projekt och inte är rädda för det. Den tredje punkten som jag vill lyfta fram är att vi har lyckats utveckla vårt projekt trots mycket svåra geopolitiska utmaningar. Vi vill stödja det regionala samarbetet och diversifieringen, och vi vill också se till att vi använder den säkraste och renaste energin. Min fjärde och sista kommentar om 2015 är att vi lyckats publicera den första ”State of the Energy Union”-rapporten och det fanns ett stort intresse bland energiministrarna och statschefer för att diskutera våra slutsatser."

Maroš Šefčovič, EU:s energikommissionär och ansvarig för energiunionen, utvärderar energiunionens framsteg under sitt första år.

Efter att ha utvärderat året som gått presenterade Maroš Šefčovič energiunionens kommande utmaningar. Det som ligger näst på agendan är att förbereda ett effektivt energipaket inför sommaren, med utökade finansieringsmöjligheter till entreprenörer genom den så kallade Junckerplanen. Under 2016 kommer även att presenteras ett förslag som syftar till att uniformera medlemsländernas elmarknader och anpassa dem till detta århundrades krav. Vidare finns det planer för en gemensam strategi för kyl- och värmeteknik. Det handlar om den största energisektorn i EU, och en energieffektivisering motsvarande 1 % på denna front skulle innebära att EU kan importera 2,6 % mindre gas.  

Hela arbetet inom ramen för energiunionen kommer att grundas på en ”fem D modell”:

1) ”Decarbonization” av EU:s ekonomi.

2) ”Democratization” av EU:s produktion och konsumtion av energi.

3) ”Digitalization” inom EU:s olika energiområden.

4) ”Diversification” som den bästa garantin för att vår energiförsörjning ska vara säker och hållbar.

5) ”Disruption” av traditionella affärsmodeller så att det ska gå snabbare att introducera den nya tekniken.

-  "Jag tror att denna ”fem D modell” kommer att föra oss till något som jag skulle kalla Europa 4.0, det vill säga ett Europa som står redo för att omfamna den fjärde industriella revolutionen. Och vi kan klara det, vi har den bästa infrastrukturen i världen och ett av de bästa utbildningssystemen. Vi behöver bara förbereda Europa för denna nya värld, för den nya tekniken", sade Maroš Šefčovič i sin avslutning.

/ Michele Cicchetti

Läs mer om EU:s energiunion på vår hemsida

För mer information kontakta: Mona Mansour, Senior Adviser EU Affairs, North Sweden European Office.