EU-kommissionen presenterade på onsdagen 2 december ett omfattande lagpaket och en handlingsplan som ska få medlemsländernas ekonomier att bli cirkulära – bättre på att återvinna använda produkter.

I samband med att den nuvarande EU-kommissionen tillträde 2014, drogs förslaget för den cirkulära ekonomin tillbaka, med motivering att den inte var tillräckligt ambitiös.  Det är därför många som nu är intresserade av nylanseringen, eftersom EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans, ansvarig för "bättre lagstiftning", har lovat att det nya paketet skulle vara "mer ambitiöst" än sin föregångare.

– Vi kan inte konkurrera med lönekostnader eller billiga naturresurser som andra delar av världen kan. Men med resurseffektivitet, ledarskap i grön teknologi och en modern avfallshantering kan vi skapa en konkurrenskraftig udd, fler möjligheter för företag och jobb, sade EU-kommissionens förste vice ordförande, den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans, i samband med lanseringen.

Återvinningen av sopor ska mer än fördubblas 

Timmermans vill att medlemsländerna lovar att minst 65 procent av allt kommunalt avfall, som främst kommer från hushållen, ska återvinnas år 2030. Enligt de senaste siffrorna från 2013 återvanns 28 procent av allt kommunalt avfall i medlemsländerna, motsvarande siffra i Sverige var 33 procent. Det ger Sverige en femteplats i den europeiska återvinningsligan som toppas av Slovenien.

Öka återvinningen och minska sopor

140 miljoner ton avfall läggs varje år på soptippar i Europa och är ett av EU:s största miljöproblem, bland annat på grund av att det medför läckage av koldioxid, metangas och förorenat lakvatten. EU-kommissionen är särskilt angelägen om att framhålla sitt obligatoriska mål att minska deponi till 10 % år 2030.

I paketet ingår även åtgärder att bland annat förbättra datummärkningen för att halvera motverka matsvinnet och främja ekonomiska incitament för företag att skapa miljövänligare produkter som går att återvinna och hindra så kallat ”planerat åldrande” av produkter. EU-kommissionen räknar med att de samlade åtgärderna ska spara motsvarande 5,5 biljoner kronor och minska EU-ländernas klimatutsläpp med mellan två och fyra procent.

Alla inte nöjda med förslaget

Kritiker menar dock att det nya förslaget som presenteras snarare har en svagare målsättning än det tidigare. Förslaget från 2014 satte mål på en 70 % återvinningsgrad medan det nya förslaget ligger på 65 % samt tillåter deponikvoter på 10 %. Flertalet länder får tidsförlängning på deras återvinningsmål, likaså har språket i dokumentet tonats ner samt flera regler har numera blivit rekommendationer istället för bindande. Timmermans menar att det är orättvist att kalla det nya förslaget mindre ambitiöst bara för att återvinningsmålet endast är 5 % lägre och är mer omfattande samt har mycket större chans att gå igenom ministerrådet.

EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi

EU-kommissionen vill med den cirkulär ekonomipaketet ge en tydlig signal till ekonomiska aktörer att EU använder alla verktyg som finns för att omvandla sin ekonomi, öppnar vägen för nya affärsmöjligheter och öka konkurrenskraften. Nyckelåtgärder som antas eller kommer att utföras under den nuvarande kommissionens mandat inkluderar:

Finansiering kommer ur EU-budgetens strukturfonder och forskningsfonden Horisont 2020 och motsvarar 57 miljarder kronor fram till år 2020.

• Minska matsvinnet då årligen slängs uppskattningsvis 100 miljoner ton livsmedel bort. Åtgärder inom gemensam mätmetod, förbättrad datummärkning, och verktyg för att möta den globala hållbara mål, att halvera matsvinnet 2030.
• Utveckling av kvalitetsnormer för sekundära råvaror för att öka förtroendet hos aktörerna på den inre marknaden.
• Åtgärder i ekodesign arbetsplan för 2015-2017 för att främja reparations, hållbarhet och återvinning av produkter, förutom energieffektivitet.
• En reviderad förordning om gödselmedel, för att underlätta erkännande av ekologiska och avfallsbaserade gödselmedel på den inre marknaden.
• En strategi på plast i cirkulär ekonomi, att ta itu med frågor om återvinning och hållbara utvecklingsmål för att avsevärt minska marint avfall.
• Återanvändning vatten, inkluderar ett lagstiftningsförslag om minimikrav för återanvändning av avloppsvatten.

Reviderade lagförslag om avfall

De viktigaste delarna i det reviderade lagstiftningspaketet är följande:

Ett gemensamt EU-mål om att 65 % av allt kommunalt avfall ska materialåtervinnas senast 2030.

• Ett gemensamt EU-mål om att 75 % av allt förpackningsavfall ska materialåtervinnas senast 2030. 2013 hanterades 31 % av avfallet på det sättet.
• 10 procent av allt avfall ska få slängas på soptippen år 2030
• Beräkning av återvinningsgrader i hela EU ska harmoniserade metoder och förbättras.
• Främja återanvändning i industrin genom att en industris biprodukt används som råvara för en annan industri.
• Ekonomiska incitament för tillverkarna att erbjuda miljövänligare produkter på marknaden och främja återvinning och materialåtervinning (t.ex. av förpackningar, batterier, elektrisk och elektronisk utrustning, fordon).

Läs mer här. 

/ Alexandra Strömbäck