Den 25 februari presenterade EU-kommissionen ramverket för den nya strategin till energiunionen. Planen för en energiunion för EU har flera syften. Bland dem är att skapa en gemensam europeisk energimarknad med hög konkurrenskraft med lägre energipriser, reducera energiberoendet, fortsätta arbetet med energieffektivitet samt stödja övergången till en ekonomi med lågt koldioxidutsläpp. Energi ska även i större utsträckning än i dag kunna levereras mellan medlemsländerna. Målet är att minst 10 procent av all energi ska kunna handlas fritt mellan EU-länderna genom ett mer harmoniserat elnät. 

25 februari presenterade Europeiska kommissionen sin strategi för att uppnå en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, för att förverkliga en topprioritering i ordförande Junckers politiska riktlinjer. Förhoppningen är att energiunionen med EU:s olika investeringar ska sänka kostnaden för energi, skapa en mångfald inom energitillgångar, minska utsläpp och genom detta skapa nya jobb.

Energiunionen inriktad på fem områden
Energiunionen grundar sig på tre sedan länge fastställda mål för EU:s energipolitik: trygg energiförsörjning, hållbarhet och konkurrenskraft. För att uppnå dessa mål är energiunionen inriktad på fem områden som fungerar som stöd för varandra: trygg energiförsörjning, solidaritet och förtroende, den inre marknaden för energi, energieffektivitet som ett bidrag till den minskade energiefterfrågan, utfasning av fossila bränslen inom ekonomin samt forskning, innovation och konkurrenskraft.

EU-kommissionen lyfter särskilt dessa områden i energiunionen:

• En solidaritetsklausul: att minska beroendet av enskilda leverantörer och skapa större tillit till sina grannländer, särskilt hanteringar av störningar i energiförsörjningen. Bättre insyn när EU-länderna köper energi, till exempel gas, från länder utanför EU.

• Energi ska i större utsträckning än i dag kunna levereras mellan medlemsländerna: energin ska flöda fritt över gränserna, i enlighet med reglerna på områden som åtskillnad mellan produktion och distribution samt oberoende tillsynsmyndigheter - med rättsliga åtgärder när så krävs. Elmarknaden måste omformas för att bli mer sammankopplad, förnybar och reaktiv. Detta omfattar en övergripande översyn av statliga ingripanden på den inre marknaden och en utfasning av miljöskadliga subventioner.

• Energieffektivitet först och främst: ompröva energieffektiviteten i grunden och behandla den som en energikälla i sig, så att den kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten.

• En övergång till ett koldioxidsnålt samhälle som är byggt för hållbarhet: se till att energi som produceras lokalt kan distribueras lätt och effektivt i nätet. Främja EU:s tekniska ledarskap genom att utveckla nästa generation av förnybar energiteknik och bli ledande inom eldrivna transporter medan europeiska företag ökar sin export och konkurrerar på global nivå.

EU-kommissionen menar även att medborgarna står i centrum av energiunionen. Priserna de betalar bör vara överkomliga och konkurrenskraftiga. Energin bör vara säker och hållbar, med ökad konkurrens och fler valmöjligheter för konsumenterna.

Sammanhållningspolitiken är central i EU:s energiunion
Sammanhållningspolitiken kommer att spela en viktig roll i att leverera energiunionen på marken, genom projekt som ger verkliga fördelar för medborgarna. I EU:s strukturfonder kommer 38 miljarder euro investeras i koldioxidsnål ekonomi under 2014-2020 (dubbelt så mycket jämfört än föregående finansieringsperiod). Investeringarna hoppas bidra till medlemsstater, regional- och kommunal nivå genom sammarbeten kring bland annat energieffektiva byggnader, förnybar energi och hållbara urbana.

Nyckeltal

• EU är världens största importör av energi - 53 % av energin är importerad - vilket varje år kostar ca. 400 miljarder euro.
• 12 EU-medlemsstater uppfyller inte EU:s minimikrav för sammankopplingsmålet där minst 10 % av den installerade elproduktionskapaciteten ska kunna ”ta sig över gränserna”. EU har upprättat en förteckning med 137 elprojekt, inklusive 35 för sammankoppling av elnät: tillsammans skulle dessa projekt kunna minska antalet medlemsstater som idag inte uppfyller kraven från 12 till 2.
• Ett tillräckligt sammankopplat europeiskt energinät skulle spara upp till 40 miljarder euro om året för konsumenterna.
• 6 av EU:s medlemsstater är beroende av en enda yttre leverantör för den samlade gasimporten.
• 75 % av våra bostäder är energimässigt ineffektiva, 94 % av alla transporter är beroende av oljeprodukter, varav 90 % importeras.
• Mer än 1 000 miljarder euro måste investeras i Europas energisektor bara fram till 2020.
• Grossistpriserna på el i Europa är 30 % högre, och grossistpriserna på gas är mer än 100 % högre än i USA.
• Europeiska företag som producerar förnybar energi har en sammanlag årlig omsättning på 129 miljarder euro och sysselsätter över en miljon människor. Utmaningen är att upprätthålla Europas ledande roll i globala investeringar för förnybar energi.
• Utsläppen av växthusgaser inom EU sjönk med 18 % under perioden 1990–2011.
• Fram till 2030 vill EU minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 %, öka andelen förnybara energikällor med minst 27 % och förbättra energieffektiviteten med minst 27 %.

Vad har antagits?

• En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik. Strategin fastställer energiunionens mål inom fem besläktade politikområden samt de detaljerade steg som Juncker-kommissionen kommer att vidta för att uppnå dem. Bland annat en ny lagstiftning för att omforma och se över elmarknaden, säkerställa bättre insyn i gaskontrakt, utveckling av det regionala samarbetet som ett viktigt steg mot en integrerad marknad med ett starkare reglerat ramverk, ny lagstiftning för att säkerställa el- och gasförsörjningen, ökade EU-medel för att uppnå målen i strategin, för att nämna några åtgärder. 
• Ett meddelande om sammanlänkning med åtgärder som behövs för att uppnå målet om 10 % sammankoppling av elnäten senast 2020, vilket är det minimum som krävs för att handeln med elektricitet ska flyta mellan medlemsstaterna. Av meddelandet framgår vilka medlemsstater som för närvarande uppfyller målet – samt vilka projekt som är nödvändiga för att minska gapet senast 2020.
• Ett meddelande med en vision för ett globalt klimatavtal i Paris i december. Det handlar om ett juridiskt bindande globalt för att minska växthusgasutsläppen. Meddelandet omvandlar också de beslut som fattades vid EU-toppmötet i oktober 2014 till EU:s föreslagna mål för utsläppsminskningar (de så kallade planerade nationellt fastställda bidragen) i det nya avtalet. 

EU-parlamentet och medlemsländerna ska nu säga sitt om paketet. Under året ska skarpa förslag presenteras av EU-kommissionen. 

Läs mer om EU-kommissionens strategi för EU:s energiunion här

Läs mer om energiunionen här

Läs mer om nyckeltal och det som har antagits här

//Kejvan Bexenius