Den första årsrapporten från EU-kommissionen om energiunionen visar att ramverket hittills gjort framsteg, men fortsatta åtgärder behövs för att nå de uppsatta målen innan 2020. För Sveriges del fortskrider arbetet med klimat och miljö i rätt riktning enligt de uppsatta målen.

Den strategiska ramen för energiunionen beskriver EU:s omvandling till en säker och konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Åtgärdspaketet för en energiunion omfattar fem primära områden, bland annat energitrygghet, energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp.

EU-kommissionen kommer varje år att presentera en rapport om tillståndet i energiunionen för att utvärdera, se hur arbetet fortskrider, samt beskriver viktiga prioriteringar för nästkommande år. Rapporten innehåller även strategiska slutsatser på medlemsstatsnivå, regional nivå samt EU-nivå.

-       Redan efter nio månader kan vi med övertygelse säga att vi kommer att kunna uppnå en fungerande energiunion enligt schema, säger EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič, ansvarig för energiunionen.

Maroš Šefčovič betonar vidare att 2016 kommer att vara ett betydelsefullt år då ett nytt styrelsesystem lanseras, vilket ska ge investerare den förutsägbarhet och transparens de behöver. Han menar även att EU nästa år måste bibehålla sin ledning i övergången till koldioxidsnål ekonomi samt att övergången bör präglas av social rättvisa samt vara styrd av konsumenter.

Miguel Arias Cañete, EU-kommissionär för klimatpolitik och energi, menar att framsteg har gjorts det första året och att energiunionen börjar ta form, men att fler konkreta resultat behöver presenteras.

-       Min prioritering för 2016 kommer att vara att ta fram den lagstiftning som behövs för att vår elmarknad ska fungera optimalt, att öka andelen förnybar energi ytterligare, att minska vår energiförbrukning och säkra vår gasförsörjning. Nu, när allas ögon riktas mot förhandlingarna i Paris, upprepar detta vårt engagemang att EU ska ta ledningen och att vi ska ta del av internationella satsningar för att bekämpa klimatförändringen, säger Miguel Arias Cañete.

Sverige och energiunionen
Även för Sveriges del ser arbetet ut att förskrida åt rätt håll. Landet har mellan 2005-2014 minskat utsläppen av koldioxid med 24 % och prognoserna för 2015 ser ut att med marginal kunna nå de mål som är uppsatta för 2020. I den svenska delrapporten pekas transportsektorn ut som den största utsläpparen av växthusgaser, vilket dock kan förklaras med relativt låga utsläpp i andra delar av ekonomin. Emellertid noteras det att Sverige är det land i Europa med högst användning av förnybara drivmedel inom transportsektorn.

Sverige ligger i framkant även på andra områden. Målet att andelen förnybara energikällor ska överstiga 49 % till 2020 uppnåddes redan 2013, då andelen låg på 52 %.  Vidare är Sverige ett av få medlemsländer i EU som redan nått målet att 10 % förnybara drivmedel i transportsektorn.

Läs mer om Sverige och energiunionen här

Läs mer om energiunionen här

/Oskar Ivarsson