Hela mars månad har klimat- och energifrågorna varit på agendan i EU. Energiministrarna och miljöministrarna i EU har träffats för att diskutera de nya klimat- och energimål för EU till 2030. Den 20-21 mars träffades stats- och regeringscheferna  i EU i ett så kallat "toppmöte" för att diskutera bland annat 2030 målen. Dock var förväntningarna låga att man på mötet skulle kunna anta något beslut då situationen i Ukraina var fokus på agendan.

Diskussioner mellan Europeiska unionens ledare om ett nytt mål för 2030 att minska utsläppen blev ett sidospår på grund av krisen i Ukraina. Kommissionen lade i januari fram diskussionsunderlag och tanken var att stats- och regeringscheferna skulle slå fast sin ståndpunkt i frågan.

Frågan om energioberoende dominerade mötet
En debatt som var tänkt att sätta agendan för en överenskommelse om ett nytt mål blev istället fokuserat på att minska EU: s energiberoende av Ryssland. EU importerar 58 % av sin energi där Ryssland är huvudleverantör för främst olja (35 % av EU:s import 2011)  och naturgas (30 % av importen 2011) . Tyskland är det land som importerar mest i EU av Rysslands gas och flertal medlemsländer så som Litauen, Lettland, Estonia, Polen, Ungern, Slovakien, Bulgarien och Finland konsumerar mer än 90 % av rysk gas och/eller olja i deras nationella konsumtion.

EU-kommissionen föreslår att växthusgasutsläppen ska minska med 40 % till 2030. Samtidigt föreslår de ett nytt mål för förnybar energi om minst 27 % till 2030. Det ville ha en snabb överenskommelse vid Europeiska rådets möte i juni senast, så att EU skulle kunna gå till ett FN- toppmöte i september med ett löfte om ett globalt bindande FN- mål.

Ett nytt globalt avtal är tänkt att komma överens i Paris i slutet av 2015 . Ett tidigt löfte från Europa skulle kunna sporra andra globala krafter att komma fram med löften under de följande månaderna, vilket ökar chanserna för ett lyckat resultat i Paris nästa år.

Men mötet diskussioner dominerades av frågan om energioberoende, och ledare som hade drivit frågan om en tidig överenskommelse i juni kunde vara besvikna efter toppmötet i fredags då detta skjuts upp.

Medlemsländerna står långt ifrån varandra - inga beslut möjliga i nuläget
Frågan om klimatmålen har delat medlemsstater. Västeuropeiska medlemsländer stöder generellt förslag på 40 % och vill att löftet ska backas snabbt . Men de flesta central- och östeuropeiska länderna , ledda av Polen , är tveksam. Rådets slutsatser säger att ett avtal om 2030 mål kommer att nås under oktober . Polen drev för att säga " i slutet av året ".

Den diplomatiska krisen med Ryssland användes av båda sidor för att motivera vare sig handling eller passivitet. Den brittiska regeringschefen försökte övertyga Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien att nya klimat- och energimål kommer att stimulera investeringar i inhemska energikällo . Men dessa länder är oroliga för att de mål som kommer att öka beroendet av rysk energi, eftersom det skulle göra det svårt för dem att använda det lilla inhemska energikällor som de har - som är främst kol och skiffergas .

"Faktum är att utvecklingen på Krim är ännu ett argument för EU att höja ambitionerna för sin klimat- och energipolitik. Genom att fortsätta bygga ut den förnybara energin kan vi både stärka vår försörjningstrygghet, öka vår konkurrenskraft, minska vår klimatpåverkan och minska beroendet av rysk gas och olja. Nu när hela Europas fokus ligger på dessa frågor har vi också ett unikt tillfälle att agera", sade Anna-Karin Hatt, Sveriges energiminister.

Läs mer om toppmötet

/Martha Bahta