EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers stora målsättning för kommande mandatperiod var ett nytt investeringspaket för att skapa tillväxt och nya jobbmöjligheter. Idag den 28 november presenterades det nya paket som ska bidra till totalt 315 miljarder euro (cirka 2 920 miljarder kronor) i en ny europeisk strategisk investeringsfond (EFSI).

EU-kommissionen kommer att investera 21 miljarder euro i investeringspaketet och de avsatta medlen ska användas de kommande tre åren 2015-2017. EU-kommissionens vice-president och tillika ansvarig för frågor inom jobb, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, Jyrki Katainen från Finland, menar att varje investerad euro i det nya paketet kommer generera cirka 15 euro i tillväxt och nya jobb. EU-kommissionens beräkningar visar att inesteringarna  kan öka EU:s totala BNP med cirka 330-410 miljarder euro och 1,3 miljoner nya jobb. 

Tre huvudpunkter
Den nya investeringsplanen kommer i själva verket utgå från tre huvudpunkter. Den första handlar om att mobilisera ytterligare finansiering för investeringar. Det vill säga att investeringsplanen kommer att låsa upp offentliga och privata investeringar i den europeiska ekonomin, till ett totalt värde om minst 315 miljarder euro. Den nya fonden, EFSI, kommer att delas upp i långsiktiga investeringar som exempelvis ny infrastruktur och investeringar för små- och medelstora företag. Den andra huvudpunkten är att skapa en tillförlitlig mekanism för att understödja och investera i EU-projekt. Exempel på sådana EU-projekt är satsningar inom bredbands- energi-, och transportinfrastruktur samt förnyelsebara energianläggningar. Som tredje punkt ska EU-kommissionen ta initiativ till en ny handlingsplan med syfte att investeringarna används så effektivt som möjligt och att högsta möjliga mervärde skapas av de medel som används i den nya fonden.

Sverige och den nya investeringsplanen

Investeringar i Sverige har sjunkit senaste åren men i en prognos förväntas investeringstaken att öka kommande år. Investeringar i Sverige är på en relativt hög nivå jämfört med liknande EU-länder som Danmark och Nederländerna. I Sverige är istället investeringar inom bostadsmarknaden en av de stora utmaningarna för svensk ekonomi. På grund av demografiska förändringar, ökad urbanisering och bostadsbrist är investeringar inom bostadssektorn en viktig del för Sverige att ta itu med. EU-kommissionen lyfter även fram sjunkande resultat i nationella PISA-mätningar för elever i svenska skolor. OECD, som står bakom PISA-mätningarna, framhäver att ytterligare investeringar i skolsektorn är av yttersta vikt för att Sverige skall förändra den negativa trenden. Vidare är också investeringar i väg och järnväg viktiga för att skapa goda nationella transporter och investeringar i infrastruktur kan i sin tur leda till minskad bostadsbrist.

Forskning och utveckling är ett tredje exempel där EU-kommissionen menar att Sverige måste vända en negativ trend. De totala investeringar inom området år 2013 var 3,2 % av Sveriges BNP (en relativ hög andel i jämfört med EU som i snitt använder cirka 2 %), men har sjunkit sedan år 2007. Sveriges nationella mål inom Europa 2020-strategin är att totalt 4 % av BNP skall användas i ändamål inom forskning och utveckling.

Nästa steg
Innan investeringsplanen är godkänd skall förslaget behandlas av Ministerrådet samt beslutas om i Europaparlamentet. EU-kommissionen hoppas att den nya planen ska ha behandlats och godkänts redan i januari nästa år så de finansiella mekanismer som planen beskriver kan verkställas från och med juni 2015. Från och med mitten av nästa år skall den nya planen vara satt i verket och effektiva kontrollapparater skall följa upp att medlen används på riktigt sätt.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande

Ladda hem informationsbladet om Sveriges investeringsåtgärder

Läs tidigare nyhet om Junckers prioriteringar som EU-kommissionens ordförande

Läs om Sveriges målsättningar inom Europa 2020-strategin

/Ludvig Cronqvist