I budgetförslaget från cyprioterna som lades fram den 29 oktober vill man att budgeten skärs ner med minst 50 miljarder euro, motsvarande 430 miljarder kronor. Därmed landar man på en budget på 980 miljarder euro. I det budgetförslag som kommissionens la fram för 2014-2020 är den totala budgeten på cirka 1030 miljarder euro.  Cyprioterna tillägger även att "större minskningar behövs för att nå en kompromiss".  

Mindre nedskärningar inom jordbruksstödet och strukturstöd presenterades i förslaget, där bland annat sammanhållningsfonden ska minskas från 495 miljarder euro till 472 miljarder euro och jordbruksstödet minskar från 386 miljarder euro till 379 miljarder euro. 

Jordbruksstödets bantning i budgeten motsvarar en sänkning med 1,8 procent. Direktstöden, som betalas till jordbruken, är fortfarande den största posten och även en slags krisfond för jordbruket införs. Medlemsländer som har ett BNP över 90 procent av EU-genomsnitt får behålla sitt stöd.  

Efter att förslaget släpptes kritiserade både EU-kommissionen, EU-parlamentet och flera medlemsländer utkastet. EU-kommissionen står fortsatt fast vid sitt förslag och menar att totalsumman och balansen mellan olika områden i en tid av kris. "Nästa långtidsbudget måste vara ett verktyg för att kunna investera i tillväxt och jobb".  

I Europaparlamentet tycker man att cyprioternas förslag är otillräckligt och om ytterligare nedskärningarna i kommissionens budgetförslag skulle bli verklighet skulle det bli omöjligt att finansiera befintliga prioriteringar i Europa 2020- strategin. Detta sa Europaparlamentet redan i resolutionen 23 oktober som antogs av en överväldigande majoritet.

Sveriges har däremot tillsammans med Finland, Nederländerna och Storbritannien drivit att de vill se en nedskärning av kommissionens budget mellan 115 och 130 miljarder euro.  

- När Europas länder sparar på vård, skola och omsorg kan inte EU:s budget öka. Vi måste skära tre-fyra gånger så mycket för att stabilisera medlemsländernas avgifter, sade Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) i ett uttalande.

Hon vill dessutom se mer budgetnedskärningar inom jordbruk och mindre inom forskning.

Cyprioterna föreslår även nedskärningar i EU-institutionernas administration, men man säger inte i siffror hur mycket. Även i förslaget finns det beskrivet hur de olika EU-bidragen i medlemsländerna ska kunna styras om efter krav från EU-kommissionen som kopplas till makroekonomiska mål. Om ett medlemsland inte följer dessa krav kan stöden dras in, detta gäller även om medlemsstater inte följer EU:s budgetregler. Stöden blir först tillgängliga då landet har infört kraven.  

Angående rabattsystemet som Sverige berörs föreslår man nu att det ska ersättas av en klumpsummerabatt och det skulle betyda att Sverige får cirka 3 miljarder kronor istället för fem miljarder per år som det är idag.  

Den första diskussionen om det nya förhandlingspaketet kommer att ske i ständiga representanternas kommitté (Coreper) på onsdag den 31 oktober, då medlemsstaterna förväntas uttrycka sina första reaktioner på ordförandeskapets förslag för att sedan möta Europaparlamentet för att få ihop en kompromiss till EU-toppmötet 22-23 november. 

Läs förslaget i sin helhet

Läs mer på cypriotiska ordförandeskapet i EU hemsida

Läs Mikael Jansons "State of Play" om det nya förslaget

Läs Mikael Jansons tidigare "State of Play" om budgetförhandlingarna

/Martha Batha