Kompromissförslag biobränslen
Den 14 april togs ett steg närmare en överenskommelse om nya EU-regler om användandet av biobränslen, då Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet godkände ett kompromissförslag som tidigare förhandlats fram mellan representanter för unionens lagstiftande organ.
Enligt tidigare överenskommelse ska senast år 2020 minst 10 procent av fordonsbränslet i EU:s medlemsstater komma från biobränslen – exempelvis etanol och biogas. Målsättningen har dock kritiserats eftersom att dessa typer av så kallade konventionella biobränslen inte ansetts vara långsiktigt hållbara. Anledningen till detta är att de framställs av grödor som traditionellt använts till matproduktion, vilket lett till ökade matpriser till följd av att det blivit mer lönsamt för odlare att sälja grödor till producenter av bränsle än till producenter av mat. Dessa typer av grödor kräver dessutom mycket mark för att odlas och därför har den ökade användningen av konventionella biobränslen inneburit stora skövlingar av skog.
EU-kommissionen lade redan 2012 fram ett förslag om att göra det mindre lönsamt att använda matgrödor till att utvinna biobränslen, men det är alltså först nu som en överenskommelse i frågan tycks komma till stånd. Tisdagen den 14 april godkände Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ett kompromissförslag i frågan, med siffrorna 51 röster för, 12 emot och 1 nedlagd röst.
Det nya kompromissförslaget innebär att minimigränsen sänks till 7 procent. Det har funnits önskemål om en större sänkning av kravet samt en minimigräns även för så kallade avancerade biodrivmedel – vilka exempelvis kan utvinnas ur avfall och skogsprodukter och inte har lika negativa effekter på klimatet och matpriserna. Någon sådan gräns återfinns dock inte i kompromissförslaget och det kommer även i fortsättningen att vara upp till varje medlemsland att sätta sina egna mål.
Nästa steg är nu att kompromissförslaget ska godkännas av Europaparlamentet i plenum, vilket förväntas ske under sammanträdet i Strasbourg den 27-30 april. Senast år 2017 måste överenskommelsen implementeras på nationell nivå.
Läs Europaparlamentets pressmeddelande om beslutet.
/Kalle Eriksson
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information