Ministerrådet antar slutsatser om hur arbetskrafts- och kompetensbristen i EU ska hanteras
Den 2 december 2024 antog EU:s 27 medlemsstater i Ministerrådet slutsatser kring hur unionens utmaningar avseende arbetskrafts- och kompetensbrist bör hanteras. I slutsatserna uppmanar Ministerrådet medlemsstaterna att komma tillrätta med behoven genom att bland annat stärka stödet för utbildning, kompetensutveckling samt förbättra prognoserna för framtida kompetensbehov.
Arbets- och kompetensbrist skapar utmaningar för europeisk konkurrenskraft
Demografiska förändringar, efterfrågan på nya kompetenser och dåliga arbetsvillkor i vissa sektorer är viktiga faktorer till att arbetskrafts- och kompetensbehoven ökar i alla EU-länder. Ministerrådet konstaterar att hanteringen av dessa behov är en av vår tids största utmaningar, med konsekvenser för EU:s konkurrenskraft, innovationskapacitet, och sociala sammanhållning. Ökade demografiska skillnader och behovet av nya kompentenser gör att underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden riskerar att ytterligare halka efter.
Åtgärder för att möta kompetensbristen
Ministerrådet betonar vikten av att investera i utbildning och livslångt lärande för att säkerställa att arbetskraften har de färdigheter som krävs på en föränderlig arbetsmarknad. Vidare uppmanas det till ökat samarbete mellan utbildningsinstitutioner och näringsliv för att bättre anpassa utbildningsprogram till arbetsmarknadens behov. Ministerrådet lyfter också fram betydelsen av att underlätta arbetskraftens rörlighet inom EU för att jämna ut regionala skillnader i arbetskraftsbrist.
Bakgrund
EU-kommissionen presenterade i mars 2024 en handlingsplan för att komma tillrätta med arbetskrafts- och kompetensbehoven i unionen. Handlingsplanen anger rekommendationer till medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter och övervakas inom ramen för den europeiska planeringsterminen, EU:s ramverk för samordning och övervakning av medlemsstaternas ekonomiska och sociala politik. Slutsatserna som nu antagits av Ministerrådet kan ses som en uppföljning till handlingsplanen och ett tillfälle för EU:s medlemsstater att föreslå nya rekommendationer till såväl andra EU-länder som till EU-kommissionen, för att utifrån respektive mandat agera för att hantera utmaningarna.
Vad sker härnäst?
Ministerrådet bjuder in medlemsstaterna att beakta rekommendationerna och skrivningarna i handlingsplanen. EU-kommissionen kommer att övervaka utvecklingen för att sedan stödja länderna i deras ansträngningar.
/William Ekelius
Läs mer om slutsatserna här
Ta del av handlingsplanen här
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Mikael Janson
Mer information