Höstpaketet presenterat för den europeiska planeringsterminen 2025

Den 18 december 2024 presenterade EU-kommissionen den andra delen av höstpaketet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Paketet bygger vidare på den första delen, som lades fram den 26 november och markerar nästa steg i det nya ramverket för ekonomisk styrning. Sedan 2011 har den europeiska planeringsterminen fungerat som ett forum för att diskutera EU-ländernas utmaningar inom offentliga finanser, ekonomi och arbetsmarknad utifrån en gemensam årlig tidsplan.

Den europeiska planeringsterminen  

Den europeiska planeringterminen är en årlig process för att samordna EU-ländernas ekonomiska och sociala politik. Syftet är att anpassa budget- och ekonomiska strategier till gemensamma mål för hållbar tillväxt, jobbtillväxt samt makroekonomisk stabilitet. Processen inleds varje höst med att EU-kommissionen presenterar sina prioriteringar och avslutas följande oktober när medlemsländerna lämnar sina budgetplaner. Därefter startar cykeln på nytt. 

Den andra delen omfattar EU-kommissionens rekommendationer för den ekonomiska politiken i euroområdet 2025, rapporten om förvarningsmekanismen 2025 och förslaget till gemensam sysselsättningsrapport. EU-kommissionen vill med dessa insatser ge vägledning och hantera EU:s socioekonomiska utmaningar inför nästa års politiska och ekonomiska cykel. Under 2025 förväntas planeringstermincykeln att bidra till ett förbättrat analysunderlag och fördjupa dialogen med medlemsländerna samt andra intressenter för att genomföra konkreta politiska åtgärder.  

Fokus på konkurrenskraft och stabilitet  

I årets rekommendation uppmanas medlemsstaterna att agera både på nationell nivå, till exempel genom att genomföra sina återhämtnings- och resiliensplaner och gemensamt inom Eurogruppen, som är ett informellt organ där ministrarna från euroområdet samlas för att diskutera frågor som rör deras gemensamma valuta, samt att förstärka konkurrenskraften, främja ekonomisk motståndskraft och säker makroekonomisk och finansiell stabilitet.  

Bland annat uppmanas medlemsstaterna särskilt att:  

  • Främja innovation, särskilt inom kritiska teknologier.  
  • Förbättra förutsättningarna för företag, öka tillgången till finansiering, minska byråkratin och förenkla regelverket. 
  • Stödja offentliga och privata investeringar inom gemensamma prioriteringsområden, som den gröna och digitala omställningen samt utvecklingen av försvarsförmågor.  
  • Satsa på kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften samt öka arbetskraftsdeltagandet.  
  • Säkerställa att det nya finanspolitiska ramverket efterlevs, förbättra hållbarheten i statsskulden och övervaka risker för makroekonomisk stabilitet.  

Rapporten om förvarningsmekanismen  

Rapporten om förvarningsmekanismen identifierar potentiella makroekonomiska obalanser som kan påverka EU:s ekonomi. Under 2025 kommer nio medlemsländer, inklusive Sverige att bli föremål för fördjupade granskningar på grund av tidigare konstaterade obalanser.  

Gemensam sysselsättningsrapport 2025  

Förslaget till gemensam sysselsättningsrapport visar att EU:s arbetsmarknad har visat god motståndskraft, med en sysselsättningsgrad på 75,3 procent under 2023 och 75,8 procent under andra kvartalet 2024. Arbetslösheten minskade till 6,1 procent under 2023 och fortsatte vara låg 2024. Däremot har takten i arbetsproduktivitetsutvecklingen fortsatt att minska, vilket kan påverka EU:s globala konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt negativt. Vidare framgår det att bristen på arbetskraft och kompetens fortsätter att utgöra ett hinder för produktivitetsförbättringar, innovation och konkurrenskraft. I mars 2024 presenterade EU-kommissionen en plan för att hantera adressera denna brist, med åtgärder som involverar EU, medlemsländerna och arbetsmarknadens parter.  

Den gemensamma sysselsättningsrapporten 2025 har ett landspecifikt fokus och övervakar framsteg mot målet för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Rapporten visar att EU är på god väg att nå sitt sysselsättningsmål på 78 procent senast 2030, men det krävs ytterligare framsteg för att bekräfta att 60 procent av vuxna deltar i utbildning årligen samt minska antalet människor i risk för fattigdom med minst 15 miljoner.  

Nästa steg  

EU-kommissionen uppmanar Eurogruppen och ministerrådet att diskutera och godkänna förslag samt vägledningar som presenteras i höstpaketet. EU-kommissionen förväntas ha en dialog med Europaparlamentet om paketets innehåll och de kommande stegen i planeringsterminscykeln. Dessutom planeras fortsatta samtal med arbetsmarknadens parter och andra intressenter för att fördjupa samarbetet.  

 

/Negin Izadkhah  

Läs mer om den andra delen av planeringsterminens höstpaket här

Läs mer om den europeiska planeringsterminen här

 

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information