EU-kommissionen lanserar handlingsplan för EU:s stål- och metallindustri

I linje med EU-kommissionens fokus på konkurrenskraft och given för en ren industri lanserades handlingsplanen för EU:s stål- och metallindustri den 19 mars 2025. I handlingsplanen lyfter EU-kommissionen åtgärder för klimat, energi och arbetstillfällen med avsikt att stärka och skydda sektorn för globala och framtida utmaningar.

EU-kommissionen lanserade den 19 mars 2025 en handlingsplan för EU:s stål- och metallindustri, efter diskussioner med berörda parter, inklusive ståldialogen som genomfördes 4 mars 2025. Handlingsplanen bygger på den tidigare lanserade given för en ren industri samt handlingsplanen för överkomliga energipriser. Med sitt tydliga fokus på konkurrenskraft ämnar EU-kommissionen till att stärka EU:s stål- och metallindustri genom att göra den mer konkurrenskraftigt och säkerställa dess framtid. 

EU som är en union byggt på stål med den europeiska kol- och stålgemenskapen, befinner sig just nu i värld som genomgår förändring på flera plan. Med en förändrad omgivning och förhållanden följer även en förändrad påverkan på EU:s stål- och metallindustri – något EU-kommissionen avser att adressera med den nya handlingsplanen. Handlingsplanen är den andra sektorsspecifika plan EU-kommissionen presenterar efter handlingsplanen för fordonsindustrin som lanserades i början av mars 2025.

Vilka utmaningar avser handlingsplanen att bemöta? 

EU:s stålindustri består idag av runt 500 produktionsanläggningar i 22 medlemsländer, och genererar över 2,6 miljoner arbetstillfällen. Trots stora siffror tampas industrin med flertalet utmaningar.  

Den gröna omställningen, ett fokus som stannat kvar från den förra EU-kommissionen men nu även inkluderar mer konkurrenskraft, lyfts flertalet gånger i handlingsplanen. Vidare menar EU-kommissionen att en grön omställning, genom bland annat reducerade utsläpp av växthusgaser, kommer resultera i en mer konkurrenskraftig sektor som främjar cirkulär användning av material och har en minskad påverkan på klimatet.  

Höga energikostnader och en global marknad, som enligt EU-kommissionen präglas av icke-marknadsdriven konkurrens, lyfts också fram som hot mot sektorn. ‘Grönmålning’ av industrier utanför EU lyfts som ytterligare en utmaning. EU-kommissionen uttrycker en vilja att införa tydligare och skärpta krav på industriernas utsläppsstatistik, i syfte att förhindra koldioxidläckage. 

Vad innefattar handlingsplanen? 

För att hantera de listade utmaningarna och stärka EU:s stål- och metallindustri avser EU-kommissionen att vidta dessa åtgärder inom fem fokusområden: 

  • Säkerställa tillgång till ren och prisvärd energi. Här vill EU-kommissionen säkerställa en trygg och prisvärd energiförsörjning till industrin. Detta genom att främja energiköpsavtal och en uppmuntran till medlemsländerna att använda energiskatteflexibilitet och sänkta nättariffer. Vidare genom att stödja snabbare nättillträde och användning av koldioxidsnål vätgas.  
  • Förhindra koldioxidläckage. EU-kommissionen lyfter riskerna för koldioxidläckage vid EU:s gränser av importerade varor. Detta ska adresseras genom att säkerställa lika villkor gällande mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM). Vidare presenteras en specifik lösning för hantering av koldioxidläckage vid export av varor producerade av CBAM-sektorer inom EU.
  • Utöka och skydda industrins kapacitet. Skyddsåtgärder för stål planerar EU-kommissionen presenteras innan 2025 års slut, samt bedöma införandet av regeln om smältning och hällning som en åtgärd för att fastställa metallvarornas ursprung. Detta, enligt EU-kommissionen, för att skydda industrin och dess konkurrenskraft mot en global överkapacitet.   
  • Cirkulär metall. För att hantera utsläpp och energianvändning främjar EU-kommissionen cirkularitet genom återvinning. Handlingsplanen innefattar förslag om fastställandet av konkreta mål för återvinning av stål och aluminium. Vidare nämns att EU-kommissionen kommer överväga handelsåtgärder för metallskrot. 
  • Hantering av risker vid utfasning av fossila bränslen. Den gröna omställningen med bland annat utfasning av fossila bränslen, menar EU-kommissionen, är inte lönsam för alla industrier. EU-kommissionen vill där införa resiliens- och hållbarhetskriterier för europeiska produkter vid offentlig upphandling. Syftet är att skapa pionjärmarknader där EU-producerade koldioxidsnåla metaller blir attraktiva. Detta planeras ske genom investeringar i forskning via bland annat Horisont Europa och med hjälp av innovationsfonden.
  • Skydda arbetstillfällen. EU-kommissionen presenterar behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik och stöd för kompetensutveckling och rättvisa övergångar för att skydda EU:s högkvalitativa industriella arbetstillfällen. Vidare hur detta enligt EU-kommissionen kan säkerställas genom övervakning av sysselsättningseffekterna och garanti för skydd av arbetstagarnas rättigheter med fokus på transparens och säkerhet 

Varför är stål- och metallindustrin viktig för EU? 

Utöver att industrin bidrar med flertalet arbetstillfällen och utgör en större del av EU:s ekonomi med omkring 80 miljarder euro till EU:s BNP är det en viktig komponent i att göra EU mer konkurrenskraftigt på den globala marknaden, samt som en del i EU:s upprustning med försvar och säkerhet.  

Till följd av en förändrad geopolitiska situationen har EU-kommissionen tagit krafttag mot försvar och säkerhet där en upprustning av EU nu är i fokus. Den 19 mars 2025 annonserade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen EU:s försvarsplan under namnet ReArm Europe/Readiness 2030. För att bygga upp EU:s försvar krävs material, något EU-kommissionens ämnar säkerställa genom en stark stål- och metallindustri.  

Vad är nästa steg? 

Efter publiceringen av handlingsplanen kommer EU-kommissionen stegvis att adressera de utmaningar som identifierats, baserat på de fem fokusområden som anges i arbetsplanen. Dessa fokusområden inkluderar även en tidsplan med kvartalsvisa åtgärder som kommer att genomföras under åren 2025–2027. 

/Frida Palmén 

Läs hela handlingsplanen här 

Läs hela pressmeddelandet om handlingsplanen här 

Läs mer om given för en ren industri här 

Läs mer om konkurrenskraftskompassen här 

Bild: Pixabay 

26 Mar 2025 Innovationspolitik

Innovationspolitik

Norra Sverige har ett av EU:s starkaste innovationssystem och bidrar till att stärka EU:s konkurrenskraft på områden så som medicin, rymd, mineraler och bioekonomi. Norra Sveriges universitet, företag och myndigheter är framgångsrika i att attrahera konkurrensutsatta forskningsmedel från EU och har sedan 2014 mottagit 85 miljoner Euro för projekt från ramprogrammet för forskning och innovation. North Sweden arbetar för att stärka regionen i konkurrensen om medlen och att påverka EU:s finansieringsprogram.

Kontaktperson: Niklas Johansson

Mer information