Europaparlamentet har tagit beslut för EU-plattform för strategisk teknik STEP
Den 27 februari godkände Europaparlamentets ledamöter den långsiktiga finansieringen för den nya plattformen för strategisk teknik (STEP) genom halvtidsöversynen av EU:s långtidsbudget perioden 2021–2027. Genom upprättandet av STEP ökar EU sitt engagemang för teknisk suveränitet och motståndskraft genom nya stödmöjligheter.
Plattformen STEP accepterades av Europaparlamentet under plenarsammanträde i Strasbourg den 27 februari 2024. Som ett resultat av revideringen får STEP 1,5 miljarder euro i ytterligare finansiering till Europeiska försvarsfonden. Resterande finansiering av STEP ska ske genom reallokering av andra existerande fonder eller program. Under januari 2024 nåddes en preliminär överenskommelse mellan Ministerrådet, Europaparlamentet och genom voteringen har Europaparlamentet nu antagit överenskommelsen.
Halvtidsöversyn av långtidsbudgeten 2021–2027
År 2020 antogs EU:s långtidsbudget som sträcker sig över sju år för perioden 2021–2027 och ska säkerställa EU:s långsiktiga utveckling. Sedan 2020 har EU ställts inför oväntade utmaningar, bland annat Rysslands invasion av Ukraina samt stigande inflation och räntor, vilket föranlett de ändringar som nu sker i EU:s budgetallokeringar.
STEP för en långsiktig konkurrenskraft inom EU
Plattformen som presenterades av EU-kommissionen juni 2023, och är en del av halvtidsrevideringen av fleråriga budgeten, som har som mål att stärka EU:s position gällande kritiska tekniska områden som exempelvis digital teknik, och ren teknik där netto-nollindustrisatsningar samt kritiska råvaror för grön teknik och bio-teknologi inkluderas. Genom ändringar i flera EU-program och fonder vill STEP kanalisera betydande investeringar till projekt som driver innovation och åtgärdar potentiell brist på arbetskraft och kompetens med upp till 100% EU-finansiering i projekten. Syftet med plattformen är att stärka EU:s suveränitet och långsiktiga konkurrenskraft genom att styra resurser mot prioriterade teknikområden för EU-interna värdekedjor inom dessa där annars inte minst Kina idag har mer eller mindre monopol på. Det kommer att göras utlysningar utifrån de olika målsättningarna och där projekt som värderas vara av kritisk betydelse och höjd i att bidra till klimatomställning och minskat omvärldsberoende kan ta del av medlen som i existerande fonder styrs mot dessa ut.
Möjliga utmaningar för norra Sverige
STEP är även att se som EU:s i sammanhanget blygsamma försök att svara på USA:s så kallade Inflation Reduction Act (IRA) som i grunden är ett statligt stödpaket för gröna företagsinvesteringar i USA, samtidigt som andra länders företag stängs ute. EU har permanentat sina lättnader för statsstöd avseende gröna industrisatsningar, vilket framförallt Frankrike och även Tyskland dragit nytta av inom exempelvis sin stålindustri. Genom STEP ges möjlighet att ge motsvarande stöd med nyttjande av olika EU-fonder, såsom Europeiska Socialfonden (ESF+) Europeiska Regionalfonden (ERUF) där parlamentet dock sätter ett tak om att max 20% för att inte riskera att dränera de regionalt riktade medlen då även de stora EU krisfonderna och andra medel kan användas. Utmaningen är att STEP kan ge stöd till satsningar för grön industri, som även norra Sverige kan dra nytta av, men riskerar å andra sidan att koncentreras till några sådana satsningar medan andra delar av samhälle och geografier, som kan ha större behov av dessa stöd, får allt mindre del av EU:s utvecklingsmedel. Sverige nationellt måste också öppna för möjligheterna att använda STEP och av tradition är Sverige tveksamt till sådana bidrag och statsstöd överlag. Risken är då att möjliga investeringar istället hamna där det erbjuds mer av sådana bidrag.
Vad händer härnäst?
Ministerrådet behöver nu formellt rösta kring förslaget. Efter att det slutgiltiga beslutet har tagits blir det Tillväxtverkets uppgift att se hur STEP kan komma att implementeras i Sverige.
/Ellen Nilsson
Du kan läsa mer om STEP här
Parlamentets godkännande här
Läs state of play om EU:s nygamla perspektiv på konkurrenskraft här
Innovationspolitik
Norra Sverige har ett av EU:s starkaste innovationssystem och bidrar till att stärka EU:s konkurrenskraft på områden så som medicin, rymd, mineraler och bioekonomi. Norra Sveriges universitet, företag och myndigheter är framgångsrika i att attrahera konkurrensutsatta forskningsmedel från EU och har sedan 2014 mottagit 85 miljoner Euro för projekt från ramprogrammet för forskning och innovation. North Sweden arbetar för att stärka regionen i konkurrensen om medlen och att påverka EU:s finansieringsprogram.
Kontaktperson: Niklas Johansson
Mer information