I mars 2018 satte EU-kommissionen ihop en expertgrupp för utvecklingen av AI vilket lade grunden till den europeiska AI strategin som sedan presenterades i april 2018. I expertgruppen ingår bland andra Virginia Dignum, professor i Responsible Artificial Intelligence vid Umeå Universitet. AI har sedan dess vuxit ytterligare som en prioriterad fråga inom EU-:s politik inom områden så som polisiärt arbete, utbildning, kultur, audiovisuella sektorn och i relation till både militär och icke-militär användning. EU-kommissionen presenterade i 2021 den så kallade EU AI ACT (AIA) AI-förordningen som är ämnad att bli världens första heltäckande AI lagstiftningen och göra EU ledande på utvecklingen genom att främja allmänhetens företroende för tekniken. Förordningen innehåller förslag till regler för AI i tre olika kategorier som anpassas till applikationens riskfaktor: 

1. Låg/ingen risk: användning tillåten utan restriktioner  
   
   
2. Hög risk: användning tillåten med tydliga följsamhetskrav
   - AI-system som har negativ påverkan på vår säkerhet eller våra grundläggande rättigheter.
   
   
3. Förbud: användning förbjuden med vissa undantag och särskilda följsamhetskrav  
   - AI-system som anses utgöra ett hot mot människor.  

I juni 2023 antog Europaparlamentet sin förhandlingsposition till EU-kommissionens förslagna AI-förordning. Trepartsförhandlingar mellan Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen har därefter inletts. Målet är att nå en överenskommelse i slutet av året 2023.  

Ny internationell panel av AI-experter 
 
Den 14 september 2023 höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt traditionsenliga linjetal där hon adresserade AI som en utav de viktigaste punkterna såväl som en av EU-kommissionens största prioriteringar. von der Leyen beskrev i linjetalet att EU-kommissionen ser som en högsta prioritet att utvecklingen av AI sker på ett humant och ansvarsfullt sätt, vilket ska säkerställas genom en utsedd internationell panel av experter som ska styra utvecklingen åt rätt håll. 

EU-finansierade AI-projekt i norra Sverige 

Norra Sverige kan beskrivas som en viktig pusselbit inom EU:s AI kontext. Aktörer inom Norra Sverige, såsom Luleå tekniska universitet (LTU), Skellefteå kommun och Umeå universitet (UMU), är framstående inom diskursen både inom forskning, utbildning samt utveckling inom AI. Detta både individuellt men även genom strategiska samarbeten- på lokal, regional och nationell nivå såväl som på EU nivå.  

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) har bland annat finansierat projektet “Applied AI DIH North”, tillsammans med LTU, Luleå kommun, Skellefteå kommun samt Region Norrbotten. Projektet var aktivt mellan januari 2020 fram till februari 2023 med syfte göra Övre Norrland ledande i Sverige inom tillämpad AI- genom att skapa ett starkt innovationssystem för tillväxt inom AI-branschen.  

Umeå universitet och Skellefteå kommun är två av åtta partners i det Interreg Europe finansierade projektet Enaibler som mellan år 2023–2027 ska ge den offentliga sektorn verktyg för att ta steget in i en framtid där AI spelar en central roll. Partnerna träffades i juni 2023  i Umeå för att bland annat diskutera etiska policys och ansvarsfull användning av artificiell intelligens i samhället. Diskussionen går även redan nu för att rusta upp för en implementering av AIA som väntas komma år 2026.  

/Julia Bergsten 

Läs mer om projektet Enaibler här och här

Läs mer om Luleå Tekniska Universitets AI arbete här

Läs mer om Europaparlamentets förhandlingsposition här

Läs mer om von der Leyens linjetal och vad som sades om AI här

Läs mer om Skellefteå kommuns och Umeå Universitets arbete kring AI här

Läs mer om EU AI ACT här 

Läs mer om Applied AI DIH North här