Rymden har blivit en allt viktigare domän inom EU och därav har ett flertal medlemsländer, däribland Sverige, efterfrågat en sammanhållen europeisk rymdstrategi för säkerhet och försvar. Rymdsystem och rymdtjänster är viktiga för EU:s ekonomi, samhälle, säkerhet och försvar. Inte minst för Sverige som genom Esrange Spaceport i Kiruna är det enda medlemslandet i EU som har uppskjutningskapacitet av satelliter på europeiska fastlandet.  Rymdbasen är unik i sitt slag och ger EU oberoende och självständig tillgång till rymden samt uppskjutningskapacitet för små satelliter.

En ny rymdstrategi för säkerhet och försvar i EU

Den 10 mars presenterade EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor Josep Borrell, för första gången ett gemensamt meddelade om en ny europeisk rymdstrategi dedikerad till säkerhet och försvar. Den nya rymdstrategin för säkerhet och försvar ska enligt EU-kommissionen bidra till att skydda EU:s intressen och rymdtillgångar samtidigt som EU:s ställning som en oberoende och global rymdmakt stärks. En ökad hotbild och konkurrens inom rymdindustrin i kombination med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge uppges som orsaker till att den nya rymdstrategin utarbetats.

Rymdstrategin består av fem prioriterade områden

Den nya rymdstrategin innefattar en rad olika förslag på åtgärder inom fem övergripande områden:

• EU:s medlemsstater ska utveckla en gemensam definition och förståelse av rymdhot. För att försäkra sig om detta föreslår EU-kommissionen att EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor ska utföra en gemensam och årlig analys av hoten inom rymdområdet som medlemsländerna ska arbeta utifrån.
  
  
• Strategin syftar även till att stärka resiliensen hos EU:s rymdtjänster och rymdsystem. För att genomföra detta föreslås bland annat en möjlig EU-lag för rymdfrågor och en gemensam informations- och analyscentral för EU:s medlemsstater. Strategin förespråkar även att EU ska minska sitt beroende av externa leverantörer och producenter inom rymdteknik.
  
  
• Därefter innefattar strategin ett flertal olika förslag till hur EU bättre ska nyttja sina rymdtillgångar för säkerhet och försvar. Detta innebär att man vill se en förbättring av synergieffekter mellan EU:s rymdprogram, försvars- och säkerhetsaktörer, och särskilt vad gäller forskning och utveckling. EU-kommissionen menar att EU:s rymdprogram ska utarbeta tjänster med dubbla användningsområden. Exempelvis ska en kommersiell satellit kunna kombineras med försvars- och säkerhetsapplikationer.
  
  
• Strategins fjärde pelare fokuserar på hur EU kan öka sin förmåga att svara på rymdhot. Strategin anger en rad åtgärder såsom att EU bör utveckla förmågan att identifiera rymdobjekt, utöka sin responsmekanism och genomföra fler rymdövningar inom EU och med samarbetspartners.
  
  
• Strategins sista pelare syftar till att främja samverkan med andra parter. Bland dessa nämns Nato, FN och USA.

En del av EU:s strategiska kompass

Rymdstrategin är en del av genomförandet av EU:s strategiska kompass som antogs av ministerrådet i mars 2022 till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Den strategiska kompassen utstakar prioriterade områden inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, varav rymden definieras som ett av tre prioriterade områden dit EU vill rikta särskilda resurser.

Även det svenska försvaret har uttryckt värdet av uppskjutningskapacitet på Esrange för Sveriges och Europas strategiska säkerhet. Detta innefattar uppskjutning av egna satelliter för att kunna samla in data och lägesbilder globalt. Under Rymdforum i Kiruna 5–8 mars beskrev Flygvapnets rymdchef Ella Carlsson Esrange som en viktig resurs inte bara för svenska försvaret utan även för Europa och Nato. Läs mer om det här.

Läs mer om rymdstrategin här.

Ta del av det gemensamma meddelandet här. 

Läs mer om EU:s strategiska kompass här.

Läs mer om när EU-kommissionen deltog under invigningen av Esrange Spaceport i Kiruna här.

/ Vilma Nuldén