För att lindra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av Covid-19-pandemin lanserade EU-kommissionen ett lånefinansierat återhämtningspaketet Next Generation EU, vid sidan av EU:s långtidsbudget, för att få fart på ekonomin via nya investeringsverktyg och förstärkning av befintliga fonder och program.

Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är det mest omfattande verktyget inom ramen för programmet som kräver att medlemsstaterna tar fram en nationell återhämtningsplan där de beskriver vilka reformer och investeringar de vill göra för att få tillgång till medel från EU:s stödpaket. Sverige var bland de sista att få sin återhämtningsplan att bli godkänd den 26 mars och fick revidera sina tilltänkta insatser tre gånger.

Nytt kapitel för REPowerEU – EU:s reaktion på den globala energikrisen

Sedan REPowerEU-förordningen trädde i kraft måste medlemsstater som vill dra nytta av den ökade finansieringsramen för återhämtningsfaciliteten uppdatera sin återhämtningsplan så att den innehåller ett REPowerEU-kapitel som ska innehålla reformer och investeringar som ska bidra till målen i REPowerEU-planen om att göra EU oberoende av fossila bränslen från Ryssland innan 2030.

För att leverera på REPowerEU-planens mål innehåller Sveriges återhämtningsplan ett REPowerEU-kapitel med en reform, samt en uppskalning av två befintliga investeringar. Den nya reformen syftar till att påskynda tillståndsprocessen för byggandet av elnät. De två uppskalade investeringarna syftar till att förbättra energieffektiviteten i flerbostadshus, hyresbostäder och studentbostäder.

Sveriges REPowerEU-bidrag uppgår till 198,4 miljoner euro. Tillsammans med bidraget från faciliteten för återhämtning och resiliens (3,18 miljarder euro) och den del av Sveriges andel av brexitjusteringsreserven (66 miljoner euro) som man begärt att få överföra till planen, uppgår EU:s bidrag till den ändrade återhämtningsplanen till 3,45 miljarder euro.

Sverige tackar nej till EU-stöd för järnvägssatsningar

Sverige har valt att ta bort ett delmål och ett mål från den ursprungliga planen som rörde en investering i järnvägssatsningen. Sverige har meddelat att de delarna ska genomföras med hjälp av nationella medel under en tidsperiod som är längre än facilitetens löptid. Anledningen till förändringen av den ursprungliga planen är att det högsta ekonomiska bidraget för återhämtning och resiliens har justerats ned från 3,29 miljarder euro till 3,18 miljarder euro. Det skedde till följd av uppdatering i juni 2022 av fördelningsnyckeln för bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och att Sveriges ekonomi gick bättre än väntat 2020 och 2021.

Den gröna omställningen

I den ändrade planen består ett stort fokus på den gröna omställningen. 43,6 procent av medlen går till åtgärder som stödjer klimatmålet, vilket är över målet på 37 procent. Planen tillhandahåller finansiering för lokala och regionala aktiviteter för att minska utsläppen av koldioxid och att främja innovativ teknik för fossilfria lösningar i energiintensiva industrier, genom klimat- och industrikliven.

Stärkt digitala beredskap och sociala resiliens

Sveriges digitala ambition när det gäller planen är i stort sett oförändrad, men andelen digitala åtgärder har ökat eftersom REPowerEU-åtgärderna har lagts till. I planen avsätts 21,2 procent, i jämförelse med 20,5 procent som var i den ursprungliga planen för det totala stödet för Sveriges digitala omställning. Ambitionerna för vård- och sociala reformer kommer vara oförändrad. Planen innehåller åtgärder som ska öka tillgängligheten, kapaciteten och resiliens inom hälso- och sjukvård. Den innehåller också investeringar för att ta itu med utbildnings- och kompetensbehov med tonvikt på digital kompetens med mål att åtgärda brister och förbättra arbetslösas möjlighet till anställning.

Vad händer nu?

Nu har Europeiska unionens råd fyra veckor på sig att ta sig an EU-kommissionens bedömning och vid ett potentiellt godkännande, kan Sverige begära en första utbetalning från faciliteten för återhämtning och resiliens. Medel från återhämtningspaket Next Generation EU måste användas senast 2030, varav 75% måste vara beslutade innan slutet av 2023, och upparbetade innan slutet av 2026.

Norra Sverige kritiska till utformningen

Europaforum Norra Sverige (EFNS), ett politiskt nätverk för Norra Sveriges regioner och kommunförbund där North Sweden ingår, har tidigare valt att lämna feedback till EU-kommissionen för att föra fram sina perspektiv vad gäller utformningen av EU:s krispaketet och återhämtningsinstrument. EFNS lyfter fram att RFF:en inte bör centralstyras från nationell nivå – utan även involvera regionala kunskaper och strategier samt anpassas efter territoriella förutsättningar.

/Alexander Castwall

Läs mer om EU-kommissionens godkännande av återhämtningsplan här

Läs Sveriges nationella återhämtningsplan här

Läs mer om REPowerEU här

Läs om Sveriges tidigare återhämtningsplan här

Läs Europaforum Norra Sveriges synpunkter på Sveriges utformning av Faciliteten för återhämtning och resiliens här

Läs EFNS position här