EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inledde den 14 september sitt tal till EU:s medborgare med att notera att aldrig tidigare hade en ordförande för EU-kommissionens hållit sitt linjetal i ett krigsdrabbat Europa. – Detta är inte bara ett krig som Ryssland inlett mot Ukraina. Det är ett krig mot vår energi, ett krig mot vår ekonomi, ett krig mot våra värderingar och ett krig mot vår framtid, sa von der Leyen. Hon senare samma dag bege sig mot Kyiv, för att visa på EU:s fortsatta solidaritet med Ukraina och för att diskutera Ukrainas tillgång till EU:s inre marknad tillsammans med presidenten Volodymyr Zelenskyj.  

Förnybar energi och vätgas är viktiga lösningar på EU:s energikris 

von der Leyen underströk att EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland har kommit till ett högt pris, och att det är avgörande att hela Europa gör sig av detta beroende. EU:s energimarknad och de höga elpriserna har, enligt henne, visat att ett paradigmskifte behövs. Hon poängterade att förändringen mot ett mer oberoende EU redan har påbörjats och tog bland annat upp medlemsländer som satsat på vindkraft till havs i Nordsjön och Östersjön som goda exempel på den pågående gröna omställningen. von der Leyen bekräftade även EU-kommissionens förslag om bland annat ett intäktstak för företag som producerar billig elektricitet.

von der Leyen la extra mycket fokus på vätgas som något med avgörande betydelse i Europa och menar att vi här måste gå över från nischmarknaden till massmarknaden. Hon berättade hur EU-kommissionen, med REPowerEU, har fördubblat sitt mål och vill producera 10 miljoner ton av förnybar vätgas varje år fram till 2030. Hon tillkännagav också att EU-kommissionen ska inrätta en ny europeisk vätgasbank som ska investera tre miljarder euro för att skapa en europeisk vätgasmarknad. “Vätgasen ger Europa nya förutsättningar”, säger von der Leyen. 

Omställningen till en digital och hållbar ekonomi 

Denna gröna och digitala omställning kräver tillgång till vissa specifika råmaterial, som litium och sällsynta jordartsmetaller och EU:s efterfrågan på dessa kommer att öka exceptionellt under de kommande åren. Det var ett bra tecken att von der Leyen var tydlig med att betona hur centrala de här råvarorna är. EU-kommissionens ordförande menade att marknadsdominansen som Kina har inom detta område är ett problem, och att vill bygga ut samarbeten med de hon kallar pålitliga leverantörer. EU inte får bli beroende av ett enda land för vår tillgång. Hon berättade att EU-kommissionen ska lägga fram ny lagstiftning, European Critical Raw Materials Act, för att identifiera potentiella strategiska projekt, med satsningar på förädling och möjligheten att bygga upp reserver av ämnen som riskerar leveransstörningar.

Brist på arbetskraft är också något som von der Leyen ser som en utmaning för Europa och menar att det behövs satsningar på utbildning och vidareutbildning i nära samarbete med Europas företag. För att stärka företagen krävs även att attrahera yrkesarbetare från utlandet genom att bland annat erkänna deras kvalifikationer snabbare i Europa. von der Leyen föreslog därmed att 2023 ska bli det europeiska året för ut- och vidareutbildning.  

EU:s styrka bygger på sammanhållning 

En tydlig röd tråd genom talet var behovet av en stark europeisk sammanhållning, inte bara i vårt gemensamma stöd till Ukraina, utan även i energikrisen, arbetsmarknaden och i innovationen för en grön omställning.

Läs och se talet här.

/Nora Vinderå & Emil Olofsson