Konferensen Europcom som gick av stapel för 10:e året i följd den 7 - 8 november och lockade till sig kommunikationsstrateger och EU-tjänstepersoner från en mängd olika länder och institutioner. Temat ”looking forward!” syftade till att lyfta blicken från det gångna EU-parlamentsvalet och se vilka nya utmaningar kommunikationen och EU:s dialog med medborgarna står inför. Under öppningsceremonin talade både Othmar Karas, vice ordförande för Europaparlamentet, och Karl-Heinz Labmbertz, ordförande för Regionkommittén, som betonade vikten av kommunikation för att nå ut med det som EU bidrar med till sina medborgare och hur man genom kommunikation kan stärka den europeiska identiteten och bromsa populistiska strömningar i medlemsländerna.

EU-kommissionens generaldirektorat för region och urban politik, DG Regio, presenterade rapporten ”Citizens’ awareness and perceptions of EU regional policy” redan före konferensen i oktober 2019. Rapporten är en del av en serie av studier som undersöker européers kunskap och attityd jämtemot EU:s regionalpolitik, eller den så kallade sammanhållningspolitiken, där den första studien i serien gjordes 2010. EU:s strukturfonder investerar i alla EU:s regioner för att reducera ojämlikheter, både mellan medlemsstaterna och även mellan regioner inom länderna. 351,8 miljarder euro har investerats inom strukturfonderna under budgetperioden 2014 – 2020 och utgör en tredjedel av EU:s budget.  Frågeställningen som framställts i rapporten är: Hur mycket vet medborgarna om sammanhållningspolitiken och vad är deras uppfattning?”. Resultatet visar att 40% av EU:s medborgare är medvetna om att EU:s policyområde regionalpolitik finns i deras regioner, en ökning med 5 procentenheter sedan den första mätningen 2010.

Under konferensen Europcom diskuterades hur sammanhållningspolitiken kan föra samman EU med dess invånare. I panelen fanns Agnès Monfret, kommunikationsansvarig vid DG Regio, som berättade hur man arbetat för att nå regioner där kunskapen hos medborgarna är låg kring sammanhållningspolitiken genom att informera och öka kunskapen om projekt som genomförs i regionerna. Genom att arbeta tillsammans med regionerna och att försöka anknyta till lokal och regional stolthet med i sina kampanjer försöker man bygga på lokala identiteter och förknippa dessa med EU. Enligt Monfret är det av största vikt att kommunikationen måste ske åt bägge håll för att kunna nå medborgarna.

Arian Teban, Borgmästare i Cugri i Rumänien, menar att det är viktigt att undvika att det enbart blir propaganda från EU-institutionerna varvid tvåvägskommunikation är viktig där kommunikation måste möjligöra för regionerna att göra sin röst hörd till EU. Inte minst nu inför den kommande programperioden, eftersom det är möjligt att utforma sammanhållningspolitiken efter regionernas behov.  Det blir därför extra viktigt att det finns kanaler för detta mot EU:s institutioner. Genom att göra människor engagerade höjer man också kunskapen om vad sammanhållningspolitiken resulterar i, i regionerna. Därför är lokala ambassadörer, till exempel i form av politiker på lokal nivå, av yttersta vikt för att kunna skapa engagemang för EU-projekten.

Hur ser det ut i Sverige?

För Sverige är medvetenheten kring sammanhållningspolitiken lägre än i snittet för övriga EU gällande kunskap om projekt som finansierats av EU i den egna regionen. I Sverige är det endast 26% av medborgarna som uppgett att de hört talas om något EU-finansierat projekt som bidragit till regionens utveckling. Däremot kan man se på en ökning på fyra procentenheter i Sverige i jämförelse med rapporten 2015.

Rapporten från Eurobarometern kan man hitta här. Vill man veta mer hur svenskarna svarade kan hitta mer information under fliken ”factsheets in national language” och klicka vidare på ”Sweden”.

En sammanfattning av rapporten går att läsa här 

/Johannes Stenberg