Med utgångspunkt i de tidigare forsknings- och innovationsprogrammen, föreslår EU-kommissionen ett anslag på 114,8 miljarder euro till forskning och innovation i den nya långtidsbudgeten post 2020. Majoriteten av dessa medel, närmare 97,9 miljarder euro, kommer att gå till Horizon Europe – vilket blir den nya benämningen på forsknings- och innovationsprogrammet i den nya långtidsbudgeten och är en uppräkning på 60% mot dagens Horizon 2020.

EU:s generella ambition med Horizon Europe är att minska byråkratin och att införa enklare regler i syfte att öka deltagande och antalet ansökningar. Horizon Europe kommer att delas upp i tre olika pelare: Öppen vetenskap, globala utmaningar och öppen innovation.

Öppen vetenskap ska fortsätta att finansiera Europeiska forskningsrådets initiativ (forskningsbaserade projekt) och MSCA-actions, namngett efter forskaren Marie Sklodowska Curie, (forskningsstipendier och utbyten).

Globala utmaningar stödjer forskning och innovation inom området som tidigare kallades för ”sociala utmaningar”. Dessa kommer att vara omfattande, tvärvetenskapliga och mycket ambitiösa EU-omfattande projekt med fokus på dagens problem, exempelvis plastfria hav, ren rörlighet och medicinska problem som cancer. Hög prioritet kommer också att ges till industriell ledning.

Öppen innovation ska föra Europas marknadsskapande innovation till global framkant. Ett europeiskt innovationsråd kommer att tillhandahålla en ”one-stop-butik” för potentiella genombrottsteknologier, samt ge stöd till innovativa företag som visar potential för uppskalning.

Förutom Horizon Europe, finns det ett flertal initiativ inom området för forskning och innovation. Inom det nya Digitala Europeiska programmet kommer 9,2 miljarder att fördelas i syfte att bringa positiva resultat av digital omvandling till alla europeiska medborgare och företag. Programmet kommer att stimulera frontlinjen för investering inom högpresterande databehandling, artificiell intelligens, cybersäkerhet och avancerad digital kompetens. Det kommer även att främja storskalig spridning för digitala teknologier över olika ekonomiska sektorer och stödja en digital omvandling av offentliga tjänster och företag.

InvestEU kommer, med hjälp av ett stöd på 15,2 miljarder euro, att mobilisera offentlig och privat finansiering i form av exempelvis lån, garantier, företagstillgångar genom ett dedikerat investeringsverktyg. Syftet är att mobilisera över 650 miljarder euro från olika källor för ytterligare investeringar över Europa för att skala upp övriga mer traditionella bidrag och bidra till affärsutveckling och kommersialisering med tillhörande nödvändiga investeringar i EU.

Sammanhållningspolitiken kommer att öka sitt fokus på smarta specialiseringsstrategier (S3) för att genom regionala innovationsinsatser bidra till ökad medverkan i Horizon Europe för gemensamma forsknings- och innovationsprojekt runtom i hela EU. Vad som kallas ”Seal of Excellence” kommer att för det tillåta finansiering av projekt på regional nivå som blivit evaluerade som framgångsrika genom Horizon Europé men på grund av hård konkurrens inte kunnat få finansiering därifrån. Denna typ av finansiering kommer då att kunna baseras på medel från Europeiska struktur- och investeringsfonderna istället, vilket är en helt ny variant för att öka regionalpolitikens stöd och kombination med EU:s forskningsprogram.

Liksom för nuvarande programperiod avsätts också i storleksordningen 10% av Horizon Europe för forskning riktat mot smartare och effektivare jordbruk samt landsbygdsutveckling och utveckling av agrifood och bioekonomi inom ett kluster kallat Food and Natural Resources, som ett led i ökad innovation och att sammantaget mildra neddragningarna på den direkta jordbrukspolitiken kan antas.

Den nya Europeiska säkerhetsfonden kommer att erhålla 13 miljarder euro i syfte att stärka Europas säkerhetskapacitet. Bidrag från denna fond kommer att gå till samarbetsprojekt som rör framväxande och framtida hot i samband med att man överbrygger områden där det idag finns tekniska luckor.

Den internationella termonukleära experimentella reaktorn (ITER) är ett förstklassigt långsiktigt projekt för att bygga och driva en fusionsreaktor i syfte att pröva fusion som en energikälla. Detta projekt kommer att erhålla 6 miljarder euro och Eurotom kommer till det att allmänt finansiera forskning och säkerhetsåtgärder vad gäller kärnkraftproduktion.

Rymdsatsningarna samlas också under ett samlat paraply European Space Programme för mer kraft i Europa att ligga i framkant och skapa innovationer inom rymdområdet och applikationer som använder rymdteknologin för att vara i global framkant utöver de stora satsningar som görs på jordobservationer och navigering genom satellitsatsningarna Copernicus, Galileo och EGNOS.   

/Anthony Scully och Mikael Janson