Ett halvår har nu gått sedan EU-kommissionen i maj och juni lade fram sitt förslag på långtidsbudget (Multiannual financial framework, MFF) tillsammans med regelverken för de program och fonder som kommer att finnas tillgängliga under perioden 2020-2027. Sedan dess pågår flitiga förhandlingar och diskussioner om innehållet mellan EU:s institutioner. Även om mycket ännu är oklart så är det tydligt att forskning och innovation är högt på agendan med en utökad budget för Horizon Europe som rymmer merparten av unionens engagemang på området. Det är även tydligt att det kommer en rad nya inslag i programmet som kommer att påverka utlysningar och fördelning av forskningsmedel och därmed delvis förändra hur norra Sveriges aktörer kan tillgodogöra sig medel från programmen. Här följer en uppdatering av förhandlingsläget om forskning och innovation i den kommande programperioden med några av de initiativ som diskuteras flitigast på Brysselarenan.

Kommissionen lade fram sitt förslag för omformning av Horizon Europe (som programmet framöver kommer att kallas och ersätter nuvarande Horizon 2020) 7 juni som sedan dess har behandlats av de beslutande institutionerna. Europaparlamentet beslutade om sitt ändrade motförslag 13 december som innehåller en rad ändringar och högre ambitionsnivå i form av högre budget på 120 miljarder Euro till programmet. Ministerrådet, som utgör Europaparlamentets motpart i förhandlingarna, enades å sin sida under möten 29-30 november delvis om en gemensam ståndpunkt där de lämnat en rad komplicerade ämnen för beslut efter årsskiftet, bland annat de frågor som berör andra policyområden och budgetära frågor. Efter att även Ministerrådet enats om en gemensam ståndpunkt väntar trilogförhandlingar under våren där alla oenigheter mellan institutionerna kommer att komma upp till ytan.

EU-kommissionen förslag, som finns sammanfattat i vår tidigare nyhet, innebär i sig en ökad budget för forskning och innovation på 114,8 miljarder euro där merparten, 97,9 miljarder euro går till Horizon Europe. Det skulle innebära en ökning jämfört med innevarande programperiod där Horizon tilldelats ca 70 miljarder euro.  På uppmaning och Ministerrådet och Europaparlamentet är förslaget en utveckling av tidigare program snarare än någonting nytt och revolutionerande, men innehåller ändå en del nyheter och konfliktytor som är värda att hålla ögonen på.

Missions

Ett nytt inslag i Horizon Europe är missions som införs under pelare 2 inriktas på specifika och betydande samhällsutmaningar i en kommunikativ ansats som ska engagera medborgarna och synliggöra forskningens betydelse. Förvaltningen ska enligt EU-kommissionens förslag ske genom ett mission board som överser implementeringen och utlysningarna på området. Teman för missions skulle i förslaget definieras efter hand i inkluderande processer under kommissionens ledning vilket skapat diskussioner i förhandlingarna så väl som bland olika intresseorganisationer. Förhandlingarna har kommit att handla om vilka teman som ska forma missions och de tidigare väl avgränsade teman som diskuterats ser nu ut att bli mer generella och inkluderande. Det är troligen många turer kvar innan formen för implementeringen och de tematiska områdena fastställts men listan nedan från rådsmötet 13 december indikerar inom vilka områden diskussionerna rör sig inom.

• adaption to climate change and social transformation
• cancer
• healthy waters
• carbon neutral and smart cities
• soil health and sustainable food system

European partnerships 

Under innevarande programperiod har EU-kommissionen experimenterat med olika typer av partnerskap inom innovation och forskning, vilka kommer att få fortsatt stort för fördelning av forskningsmedel men då, på uppmaning av Ministerrådet och Europaparlamentet, under mer strukturerade former. De befintliga partnerskapen är idag över 100 stycken som drivs med olika starka kopplingar till EU-kommissionen och på olika regelverk, de omfattar t.ex. Joint Technology Initiatives (JTI) där Clean Sky 2 och Bio-Based industries ingår samt European Innovation Partnerships (EIP). 

En översyn av dessa partnerskap är alltså att vänta vilket väcker mycket engagemang på Brysselarenan då både medlemsländer och olika intressegrupper är angelägna om att deras styrkeområden kommer att omfattas av de partnerskap som får fortsatt eller ny finansiering. Partnerskapen är en samverkansform för implementering av unionens policy och prioriteringar som utgör ett mer systematiskt samarbete och möjlighet för forskningsaktörer att påverka kommande utlysningar och forskningsagendor inom de tematiska områdena. Inom Ministerrådsförhandlingarna har EU-13-länderna med svagare innovationssystem i tidigare Östeuropa som kommit att ställa sig skeptiska till partnerskapen och arbetar för att begränsa hur stora delar av budgeten som läggs på detta denna finansieringsform där ett förslag som innebär att max 25 miljarder euro får spenderas på European Partnerships och Missions tillsammans, vilket skulle utgöra en fjärdedel av hela Horizon-programmets budget.

Diskussionerna handlar till hög grad om vilka teman som ska gälla för de tilltänkta partnerskap, många turer återstår innan listan är definitiv men i mitten av oktober diskuterades denna lista i Ministerrådet: 

• Health innovation, for the rapid development, deployment and safe use of medical treatments, devices and technologies enhanced by digital technologies.
• Global health, including links to national health research systems and philanthropic funding.
• Key digital technologies, including novel technologies such as AI and linking to downstream sectors.
• Metrology, to develop new tools for the speed, accuracy and cost of measurement.
• Air traffic management, including new tools and technologies for flexible use of airspace (including for novel avionics, drones).
• Aviation, to reduce CO2 emissions and noise, including through electric or other alternative propulsion systems.
• Rail, including transformative change in rail through automation and digitisation.
• Bio-based solutions, including CO2 uptake technologies for food and energy; biomass; and maritime resources.
• Fuel cells and hydrogen energy storage technologies.
• Connected, autonomous mobility

Dessutom har Innovative Space Systems omnämnts som ett möjligt tema för partnerskap i EU-kommissionens förarbeten.  

Jämn fördelning eller konkurrens 

En traditionell konflikt som kommer upp i förhandlingar om budgetutrymme för forskning och innovation är i vilken utsträckning programmet ska verka för att utjämna skillnader i deltagande. Inom Horizon är det stora skillnader mellan de äldre medlemsländerna som har starkare innovationssystem, ofta kallade EU-15, och de nyare medlemsländerna, EU-13 som har svårare att konkurrera om forskningsmedlen som söks i konkurrens. Vissa siffror gör gällande att endast 5% av medlen inom Horizon 2020 hittills gått till EU-13 länderna. De argumenterar för mer åtgärder som ska underlätta deras deltagande och bidra till en mer rättvis fördelning medan EU-15 och kommissionens förslag tar en starkare ställning för ”Excellence” som enda vägledande princip för fördelningen. Denna konflikt kan bli ännu svårare att lösa under denna budgetförhandling jämfört med tidigare då sammanhållningspolitikens fonder ser ut att minskas med 10% jämfört med tidigare budgetperiod vilket kommer att slå hårt mot vissa EU-13 länder som ser en minskning med 20-40% Det  gör att Horizon får större utrymme när medlemsländerna räknar på sista raden hur mycket de får tillbaka i Euro och Cent. 

EU-kommissionen hade i sitt förslag avsatt 2,1 miljarder euro till insatser som ska minska detta gap mellan medlemsländernas deltagande, vilket Europaparlamentet vill höja till hela 7,9 miljarder euro. Därtill har det under förhandlingen diskuterats nya sätt att bemöta gapet i deltagandet, så som stöd till forskare från EU-13 som återvänder till sina hemländer och därigenom stärker nationella innovationssystem och öronmärkta medel till SME där EU-13 har haft större framgångar.

Brexit

För de aktörer i regionen som samarbetar med brittiska partners kommer Storbritanniens utträde ur EU 29 mars troligen att bli kännbart men exakt hur är ännu inte klart med hänsyn till osäkerheten i de pågående utträdesförhandlingarna. Pågående projekt inom Horizon 2020 där brittiska aktörer deltar ser ut att få fortsatt finansiering under projektens livslängd genom stöd från Storbritanniens statskassa, oavsett om Brexit sker med eller utan utträdesavtal. De kommer troligen att kunna de delta i programmet på samma villkor som externa länder och konkurrera i utlysningar som är öppna även för 3:e land, vilket dock skulle utesluta dem från de tre stora initiativen, European Research Council, Marie Skłodowska Curie fellowship och SME instrumentet. På längre sikt är det troligt att Storbritannien försöker förhandla fram status som ett deltagande land motsvarande den ställning som Schweiz, Norge och 14 andra länder redan har, diskussioner som kan ske först efter Storbritanniens utträde. De har starka forskningsaktörer som gynnats stark av Horizon vilket gör det angeläget för Storbritannien att fortsatt ha möjlighet att konkurrera om medlen.

Kontakta gärna Niklas Johansson för mer information om hur förändringarna inför kommande budgetperiod kan komma att påverka din verksamhet. 

Läs mer om EU-kommissionens på Ramprogram för forskning och innovation, Horizon Europe i North Swedens tidigare nyhet
Läs mer om förslaget på Ramprogram för forskning och innovation, Horizon Europe på EU-kommissionens hemsida

/ Niklas Johansson