Den 12 december anordnade det arktiska centret på Umeå Universitet, Arcum, sin sedan förra året på femårsdagen inrättade årliga heldag om Arktiska frågor; Umeå Arctic Forum. Symposiet på Folkets Hus i Umeå fokuserade på regionala utmaningar ur ett Arktiskt perspektiv med inbjudna gäster från samhälle, näringsliv och forskning. Det var också ett lokalt uppföljningsarrangemang till det seminarium Region Västerbotten genom North Sweden med flera arrangerade i Bryssel för att diskutera regional utveckling i Arktis under European Week of Regions and Cities i oktober i år.

Symposiet inleddes av Peter Sköld från Arcum som höll i heldagen tillsammans med vice rektor Dieter Müller och bland huvudtalarna fanns Umeå Universitetets rektor Hans Adolfsson, Sveriges arktiska ambassadör Björn Lyrvall och Justiina Dal från det svenska Polarforskningssekretariatet som numera är stationerat i Luleå. Diskussionen kretsade kring fyra huvudteman: Kompetensbehov i norr, internationellt samarbete, framtidens skogar och klimatförändringar samt hållbar utveckling.

Lokalt event till EU:s European Week of Regions and Cities

Peter pekade på hur symposiet utöver att vara tänkt att bli ett årligt Arktisk evenemang från Arcums sida denna gång också var en fortsättning i form av ett så kallat lokalt evenemang, Europe in my region, kopplat till seminariet som han medverkade i under EU-kommissionens och Europeiska Regionkommitténs European Week of Regions and Cities i Bryssel under oktober i regi av North Sweden för Region Västerbotten tillsammans med bland andra Norrbotten, Skottland, finska Lapland, Nordnorge samt Arctic Consensus i Danmark. 

Erland Mårald vid Umeå Universitet diskuterar vad hållbar utveckling är under Arcum-symposiet

Panelsamtal om kompetens, samverkan och skog

Niklas Nordström, kommunalråd Luleå, och Erik Bergkvist, ordförande Region Västerbotten, samt Mikael Janson, direktör North Sweden, medverkade i det därefter följande första passet för att diskutera de kompetensbehov som finns och utmaningarna som är för att locka kompetens till norra Sverige. Det krävs investeringar och att skapa en arbetsmarknad för både män och kvinnor och att få de tillväxtcenter som finns i städerna att erbjuda de urbana miljöer som krävs för att vara en attraktiv region och samtidigt kunna koppla upp det omgivande landet att kunna få konkurrenskraft i sin tur. Det gäller också att inte bara bygga kapacitet genom exempelvis utbyggt bredband med stöd från EU:s regionala fonder utan också framåt mer av kompetens och social utveckling samt förmåga att använda och skapa ett innehåll och affärsmöjligheter som en utökad uppkoppling ger med bland annat insatser från EU:s socialfonden som för framtiden också är föreslaget att vara en del av det extra stöd EU ger till norra Sverige påpekade Mikael.

I det följande passet medverkade företrädare från Umeå Universitet och bland annat Norges Arktiska Universitet i Tromsö för att diskutera den ökande samverkan mellan de fem nordligaste universiteten i Norge, Sverige och Finland i det som kallas Arctic 5 för att ge mer samlad kraft också på en europeisk och global arena som också knyter an till de arktiska samrådsprocesser som varit och är i EU.

Skogen möjligheter att bidra till klimatomställningen och utmaningar på grund av klimatförändringen diskuterades med företrädare från såväl skogsägare som forskning och Future Forests vid SLU i Umeå och vikten av att fortsatt peka på Nordens unika skogsbruk på den Europeiska arenan lyftes då det finns många andra perspektiv där som varit på väg och kan få en betydelse för skogens roll om det inte sker ett fortsatt aktivt påverkansarbete som bland annat North Sweden varit engagerat i.

Avslutande utmaning att slå fast vad som egentligen är hållbart

Dagen avslutades med en diskussion om vad hållbar utveckling är och vad det betyder i Arktis med Erland Måreld från Idéhistoria på UmU och Länsrådet Lars Lustig vid Länsstyrelsen i Västerbotten och Malin Lagervall, planeringschef i Umeå kommun, samt Anders Esselin från projektet Biosfärsområdet Vindelälven-Juhtatdhaka. Någon enhetlig definition landade det inte i utan handlar om att fånga en helhet och hantera de intressekonflikter som finns redan i det som ofta traditionellt definieras som hållbar utveckling genom ledorden på inte minst den internationella arenan och i EU: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Det blir ytterligare mer relevant i sårbara arktiska regioner med stora naturresurser och traditionella livsmönster utsatta för global miljö- och klimatpåverkan samtidigt som det påpekades att det i den traditionella definitionen saknas element som exempelvis att slå vakt om hållbar kultur vilket Umeå arbetar med för sina utvecklingsstrategier.  

Läs mer:

Läs mer om Arcum och symposiet här
Läs mer om det arktiska seminariet under European Week of Regions and Cities i Bryssel
Läs mer om skogsfrågorna i EU vid det seminarium North Sweden arrangerade 2017 

/Mikael Janson