En expertgrupp inom Horizon 2020 understryker i en nyligen publicerad rapport de flera potentiella ekonomiska vinster förknippade med kulturarv. Rapporten poängterar vidare behovet av att agera starkare för att kunna skörda dessa vinster.

Ordförande för den expertgrupp som sammanställt rapporten (”Getting cultural heritage to work for Europe”) är Philippe Busquin, tidigare EU-kommissionär med ansvar för Forskning, vetenskap och teknologi och numer ledamot av Europaparlamentet. Expertgruppen består vidare av ytterligare nio kulturexperter från den privata och offentliga sektorn.  

I rapporten läggs fyra konkreta rekommendationer fram med avsikt att ”stärka rollen av kulturarv som en del av EU:s underliggande socioekonomiska, kulturella och naturkapital”. Författarna av rapporten poängterar också att de ekonomiska vinsterna av kulturarv oftast setts som helt kopplade till turism, men att de nu också ses som en innovativ väg till tillväxt och sysselsättning i en bred mängd traditionella och nya näringar. Detta bör också ses som en starkt bidragande faktor till social sammanhållning och delaktighet som ett sätt att föra samman samhällen och uppmuntra unga människor att engagera sig i sin omgivning.

Denna positiva upplevelse av kulturarvet är dock ännu inte universell. På många håll i både städer och landsbygd har rika kulturella tillgångar inte erkända för den potential de håller när det kommer till att skapa förnyelse. I rapporten hävdas att EU ”bör agera kraftfullt för att främja innovativ användning av kulturarvet som ett sätt att uppnå ekonomisk tillväxt, högre sysselsättning, social sammanhållning och miljömässig hållbarhet”.

Inom EU:s ramprogram för forskning och innovation – Horizon 2020 – finns också många utlysningar som adresserar kulturarvet och som även har stor relevans för Norra Sveriges universitet: Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och SLU i Umeå. 

Läs rapporten i sin helhet, på Kulturrådets hemsida.

/Kalle Eriksson