När EU-ländernas ministrar med ansvar för konkurrenskraftsfrågor sammanträdde i ministerrådet den 29 maj togs ytterligare ett steg mot realiserandet av ett gemensamt europeiskt forskningsområde – European Research Area (ERA) – i och med att beslut togs om genomförandet av ett antal initiativ på både nationell och europeisk nivå inom de sex ERA-prioriteringarna.

Det europeiska forskningsområdet, ERA, som koncept grundades och definierades genom beslut av medlemsländernas stats- och regeringschefer i det Europeiska rådet år 2000. ERA är uppbyggt av tre delar som tillsammans är avsedda att göra Europa mer konkurrenskraftigt samt bidra till målet att göra Europa till ett ledande kunskapsbaserat samhälle:

-      En inre marknad för forskning i Europa, med fri rörlighet för forskare metoder och kunskaper.

-      En effektiv europeisk koordinering av nationella och regionala forskningsaktiviteter, program och policy.

-      Initiativ genomförda och finansierade på EU-nivå.

I de så kallade rådslutsatser som antogs den 29 maj uppmanar ministerrådet samtliga medlemsstater att vidta ett antal topprioriterade åtgärder inom var och en av de sex ERA-prioriteringarna. Senast vid halvårsskiftet 2016 förväntas medlemsländerna påbörja implementeringen av dessa åtgärder genom lämpliga aktiviteter i varje medlemslands handlingsplaner eller strategier.

Åtgärder för att uppnå målsättningen med ERA
Nedan listas de åtgärder som medlemsländerna uppmanas att vidta inom varje ERA-prioritering. Prioriteringarna är fetmarkerade och de efterfrågade åtgärderna kursiverade.
 

1. Effektivare nationella forskningssystem:
Stärka utvärderingen av forsknings- och innovatiospolicys och söka komplementaritet mellan och rationalisering av instrument på EU-nivå och nationell nivå.

2. Optimalt gränsöverskridande samarbete och konkurrens:
2a. Gemensam hantering av stora samhällsutmaningar:
Bättre anpassning inom och mellan den gemensamma programplaneringsprocessen och de resulterande initiativen (t.ex. gemensamma programplaneringsinitiativ) och påskynda genomförandet av dessa.
2b. Optimal användning av offentliga investeringar i forskningsinfrastruktur:
Att sträva efter optimal användning av offentliga investeringar i forskningsinfrastruktur genom att nationella prioriteringar hänger samman med ESFRI:s prioriteringar och kriterier som tar full hänsyn till långsiktig hållbarhet. 

3. En öppen arbetsmarknad för forskare:
Använda öppen, transparent och meritbaserad rekryteringspraxis när det gäller forskartjänster.

4. Jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom forskningen:
Att via nationell jämställdhetslagstiftning uppnå effektiva åtgärder för att ta itu med obalansen mellan könen i forskningsinstitutioner och beslutsfattande organ och integrera jämställdhetsperspektivet bättre i FoU-politik, forskningsprogram och forskningsprojekt.

5. Optimal cirkulering och tillgång till och överföring av vetenskaplig kunskap:
a) Implementering av policys för kunskapsöverföring på nationell nivå med syftet att maximera spridning, upptag och utnyttjande av vetenskapliga resultat. Forskningsutförande organisationer och forskningsfinansiärer bör göra kunskapsöverföring till sin andra natur genom att integrera det i sitt dagliga arbete.
b) Främja öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

6. Internationellt samarbete:
Utveckla och genomföra lämpliga gemensamma strategier och åtgärder för internationellt samarbete inom forskning, teknologi och innovation på grundval av nationella prioriteringar i medlemsstaterna.

För vår region kommer ERA dels att ha en påverkan, men även ge nya möjligheter inom kommande EU-program. Med anledning av detta finns det alltså behov av en ERA-strategi även på regional nivå. 

Läs mer om ERA, på EU-kommissionens hemsida.

/Kalle Eriksson