En färsk undersökning rörande européers inställning till rymdsektorn, framtagen av Eurobarometern, presenterades i Bryssel den 28 januari. Resultatet visar att nästan sex av tio européer är av uppfattningen att investeringar inom bland annat mänsklig närvaro i rymden kan leda till medicinska och miljömässiga framsteg, såväl som ett ökat skydd mot yttre hot i form av asteroider och kometer. Nästan tre fjärdedelar av svarspersonerna ansåg dessutom att ett inkluderande av ämnen relaterade till rymden i skolundervisningen skulle bidra till att elever på så vis skapar sig en bättre bild av hur vårt framtida samhälle kommer att se ut.

Utöver den vetenskapliga aspekten ser även gemene europé i större utsträckning än tidigare vikten av rymdsektorn ur ett tillväxtperspektiv, då svarspersonerna generellt ställer sig positiva till rymdsektorns framtid vad gäller möjligheten till nya anställningar. Den europeiska kommissionens vice ordförande tillika kommissionär för industri och företagande, Antonio Tajani, är glad att Europas befolkning stödjer EU:s rymdprogram.
- Rymden är ett område för tillväxt, viktig för att skapa nya arbetstillfällen och innovativa lösningar. Resultatet av denna undersökning visar att européer är medvetna om att rymdteknologi och rymdbaserade tjänster är en viktig del av det vardagliga livet.

EU har sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 mandat att utveckla en egen rymdpolitik. EU samarbetar nära med det europeiska rymdorganet ESA (European Space Agency), vilken består av flertalet europeiska länder, däribland Sverige.

Utanför Kiruna ligger ESA:s satellitstation Samijärvi. Sveriges enda rymdraketbas, Esrange, är även den belägen i närheten av Kiruna. Norra Sverige gör sig utmärkt för forskning och annan verksamhet kopplat till rymden. På Rymdgymnasiet i Kiruna får eleverna möjlighet att studera rymdfrågor, och vid institutionen för rymdvetenskap vid Luleå tekniska universitet utbildas framtida rymdingenjörer och rymdforskare. 

Läs pressmeddelandet från EU-kommissionen

/Åsa Fors