Ministerrådets presenterade förhandlingsbox om budgetsiffrorna

Så har då till slut det Cypriotiska ordförandeskapet för EU presenterat sitt förhandlingsbud för EU:s budget 2014-2020. Det som skall utgöra underlag för ett slutgiltigt beslut vid det extra toppmötet den 22-23 november om långtidsbudgeten. Dessförinnan skall det också ha förhandlats med Europaparlamentets förhandlingsdelegation.

Fortfarande är det bara de stora talen som angivits med belopp för fortsatta förhandlingar, det vill säga till stora delar inga nedbrytningar per enskild delbudgetpost under de samlade budgettitlarna och därtill angivna som maxbelopp per budgettitel för att nå det samlade totalbeloppet som föreslås, med utrymme för ytterligare neddragningar för att ytterligare minska totalbudgetnivån i de fortsatta förhandlingarna. Det slås också fast i förslaget att ytterligare neddragningar är att vänta av de intensiva förhandlingar som nu tar vid länderna emellan där också de faktiska beloppen för varje budgetpost måste läggas in i tabellerna för att få ihop ett slutresultat.  

Förslaget nu innebär i sig en minskning med 50 miljarder Euro för sjuårsperioden mot det förslag som Kommissionen lade förra sommaren med en smärre revidering nu före sommaren för förändrade prognoser samt att Kroatien som blir medlem 2013 togs in. Ordförandeförslaget landar därmed i c:a 983 miljarder Euro mot Kommissionens dryga 1.033 miljarder Euro i det reviderade förslaget (justerat från 1.025 miljarder Euro i det ursprungliga förslaget).

Neddragningarna för att minska totalbudgeten med c:a 5% mot Kommissionens förslag, lite plus och minus beroende på hur man räknar eftersom en del av det som därtill i Kommissionens förslag ligger utanför budgetramen lyfts in i det Cypriotiska förslaget, sker främst på den budgettitel som kallas "Smart och inkluderande tillväxt" vilken inbegriper framförallt sammanhållningspolitiken, infrastruktursatsningarna och forskningsfonderna. Övriga områden och då framförallt jordbrukspolitiken kommer däremot något lindrigare undan.

Samtidigt skall man komma ihåg att detta nog får ses som den lägsta tänkbara nivån för minskningar av budgeten, även om det redan är under den nivå som Europaparlamentet slagit fast som en lägsta acceptabel nivå och parlamentet har förstås därför redan skramlat med veto-vapnet mot ens denna föreslagna minskning. De 50 miljarderna som föreslås i neddragning skall ju ställas mot de 100 - i realiteten uppemot 200 - miljarder Euro som inte minst Storbritannien och Sverige driver på för i syfte att förhindra alla utgiftsökningar som innebär ökade medlemsavgifter till EU mot idag.   

Budgetrubriken Smart och Inkluderande Tillväxt

Sammanhållningsfonderna
Sammanhållningspolitiken dras ned med c:a 5% överlag utan att det i förhandlingsboxen ytterligare mer detaljerat pekas ut hur det skall fördelas mellan de olika budgetposterna för de olika strukturfonderna. Utgångsläget är med andra ord en generell minskning i den storleksordningen och vid ytterligare möjliga neddragningar därutöver, som av det Cypriotiska ordförandeskapet sägs vara att vänta, så skall det enligt deras uttalade mening inte ske på fondmedlen till de fattigare regionerna.

Det som dock är ett undantag i sammanhanget och ändå - inte helt oväntat - särskilt pekas ut som ett område för extra minskningar är det territoriella samarbetet (motsvarande dagens Interreg) som föreslås minskas ytterligare till motsvarande 25% i neddragning. Det är fortfarande är en något liten ökning mot idag men inte i den omfattning som Kommissionen föreslagit och långtifrån den öronmärkning om minst 7% av sammanhållningsmedlen som Europaparlamentet för sin del slagit fast.

Vad de framlagda siffrorna sammantaget i reala termer innebär för våra områden i Övre Norrland är svårt att säga, men baserat på de indikationer som funnits betyder det sannolikt sammantaget en viss minskning mot nuvarande programperiod.

Det som därtill kan noteras för våra områden i norr är glädjande nog att den extra budgetposten till våra glesbefolkade områden respektive EU:s ytterandsområden (Outermost regions) i alla fall är kvar oförändrad, motsvarande 20 Euro per invånare och år, och därtill är i princip den enda budgetpost i det Cypriotiska förslaget som är markerad som ett belopp med utrymme för att rentav kunna ökas snarare än minskas vid fortsatta förhandlingar.

Connecting Europe
Infrastruktursatsningarna i det så kallade Connecting Europe Facility (CEF) drabbas av de större minskningarna genom att dras ned med c:a 30% överlag inklusive medlen till det som skall finansiera TENT-T, som exempelvis Botniska Korridoren ingår i. Det innebär fortfarande ungefär dubbelt mot vad som lagts innevarande programperiod för just TEN-T, men är förstås bara en ännu mindre bråkdel av de egentligen nödvändiga resurserna för att möta behoven av sammanhållna infrastrukturstråk över gränserna i Europa. Det kan noteras att förslaget innebär en osthyvel över alla delar, det vill säga trafikinfrastruktur, energiinfrastruktur och informationsteknologi och inte som det spekulerats i en större minskning på den senare budgetposten inom TEN-paketet. Detta lär det säkerligen bli intensiva diskussioner omkring.

Horizon 2020 med mera
När det gäller de kommande forskningsfonderna, Horizon 2020, så är det inte helt enkelt att bena ut hur förslaget slår mot dem. Det finns en rad andra poster som bakas ihop med dem i dokumentet som lagts fram, såsom utbildnings- och studentutbytesprogrammen inom det som kallas Erasmus och därtill ett antal stora projekt såsom det så kallade Galileo som är EU:s eget GPS-satellitsystem med mera, men sammantaget handlar det om neddragningar på dessa poster om också för dessa i storleksordningen 5% och beroende på hur det fördelas kan sannolikt i huvudsak forskningsfonderna anses vara rätt så intakta mot Kommissionens förslag, som i sig innebar en stor ökning mot nuvarande programperiod. Å andra sidan skall sägas att de årliga utbetalningarna från EU:s sida till forskningsprojekt under de senaste åren stadigt ökat för att idag ligga i princip på den nivå som Kommissionen föreslagit per år för den kommande sjuårsperioden. En fråga som inte hittills diskuterats är också det faktum att Kommissionen öronmärkt 4,5 miljarder till forskning inom jordbrukssektorn av de totalt föreslagna 80 miljarder Euro till Horizon 2020. Det är mer än 5% av de resurserna som bundits upp på det viset.  

Hållbar tillväxt och Naturresurser samt Övriga budgetrubriker

Det område som dock kommit lindrigast undan är - även det föga överraskande får väl sägas -   jordbruksfonderna och miljö-, fiske- samt landsbygds- och havsmiljöutvecklingsprogrammen som stannar vid en minskning om 2% rätt över mot Kommissionens förslag, lika stor - eller snarare liten - minskning på det rena jordbruksstödet som övriga fonder inom det som kallas hållbar tillväxt och naturresurser. Genom att 1,5 miljarder Euro förs in under landsbygdsutvecklingsfonderna för den krisfond för jordbruk som i Kommissionens förslag ligger utanför den ordinarie budgetramen, ökar minskningen i realiteten något mer, till dryga 3%, på landsbygds- och miljöprogrammen jämfört med det direkta jordbruksstödet.

Tre veckors nedräkning för att nå i mål

Med tre veckor kvar till det toppmöte som, är det tänkt, skall avgöra hela den heta frågan om EU:s långtidsbudget för den kommande programperioden kunde sålunda det Cypriotiska ordförandeskapet presentera sitt förhandlingsbud, som dels skall förhandlas och godkännas av alla regeringar och ytterst varje lands parlament samt därtill ha förhandlats med Europaparlamentet för att undvika ett veto från den sidan mot det bud som i slutändan kan bli framförhandlat i Ministerrådet.

Det är ett dokument med många vita fläckar som nu måste fyllas i med reda siffror för fördelningen inom de stora budgettitlarna. I det döljer sig stridsfrågor som fördelningen mellan olika regioner inom fonderna för sammanhållningspolitiken respektive prioritering av strukturfonder för regional utveckling alternativt forskningsfonder för global excellence respektive ambitionsnivån för att bygga ihop Europas infrastruktur. Till det kommer brännande frågor som om EU skall satsa på landsbygdsutveckling och miljön eller fortsatta direkta stöd till jordbruksproduktion och givetvis många fler frågor där uppfattningarna skiljer åt länderna emellan. Därtill kommer givetvis också hela diskussionen om totalnivån som sådan och hur mycket ytterligare som olika länder vill dra ned på EU:s budget.

Mycket riktigt har länderna redan positionerat sig och såväl Sverige som Storbritannien blåst till strid för den rabatt på medlemsavgiften som föreslås ungefär halveras mot dagens c:a 5 miljarder kronor per år för Sveriges del. Med alla effekter sammantaget skulle Kommissionens förslag enligt en del beräkningar innebära en ökad EU-avgift från dagens 30 miljarder kronor per år till 40 miljarder för Sverige. Samtidigt kräver nu länder såsom Danmark som inte har någon rabatt alls, trots att de är nettobetalare till EU, att även de skall ha en reducering av sin avgift. Detta medan andra förstås vill slå vakt om Kommissionens förslag som en lägstanivå.

I allt detta ligger också en stridsfråga som ännu inte är avgjord men blivit tydligt formulerad genom två alternativa förslag i Cyperns bud, där det ena förslaget går ut på att införa en skatt på finansiella transaktioner i EU och det andra utmynnar i att inte införa något sådant. Kommissionen har för sin del lagt in en sådan skatt för att finansiera en del av budgeten. Än så länge är det tillräckligt många länder som är emot för att kunna stoppa det, men det är en fråga som nu måste lösas ut och givetvis också har en direkt påverkan på hur stora ytterligare minskningar av budgetnivåerna som måste till.     

Det säger sig självt att i denna stund pågår intensiva och omfattande förhandlingar samtidigt som alla sitter och räknar på olika alternativ och inte minst Ministerrådets ordförandeperson, van Rompuy, har att stå i de kommande veckorna för att sy ihop en kompromiss om tidplanen skall hållas.  

Avslutande reflektioner 

Knäckfrågan är nog hur ståndaktiga de olika förhandlarna i slutändan är, om man nu vill nå ett resultat, även om sannolikt inte alla stridsfrågor kan lösas ut på en och samma gång och med risk för att det blir en kompromiss som ingen egentligen är nöjd med, för att i alla fall komma vidare, eller om det är en kamp in i det sista med väldigt liten kompromissvilja så länge det finns en nationell peng att hämta hem. Med en skicklig kohandel med det nu framlagda förhandlingsbudet som bas från ordförandeskapets sida kan resultat säkerligen nås med därtill några sista nattmanglingar inklusive tricket att stoppa klockorna för att kunna enas om något på utsatt tid, om bara viljan finns. Det märks sådana tongångar och är inte helt ovanligt i ett EU som bygger på kriser och kompromisser, men de länder som profilerat sig allra hårdast har förstås svårast att lämna sina positioner, även om såväl trycket som locktonerna sannolikt kommer att öka i intensitet från övriga aktörer. Det är då oundvikligt att ett land som Tyskland i kraft av läge, storlek och ekonomisk tyngd spelar en nyckelroll i det förhandlingsspelet och hur det slutar, som bundsförvant i en minskad budget tillsammans med länderna i nordväst å ena sidan, men också å andra sidan så oerhört sammanflätad med de krisande ekonomiernas öde i syd och sina östliga grannar som hårdast slår vakt om strukturfonderna. Därtill kommer förstås den Fransk-Tyska axeln, det som var grunden för EU:s bildande och som när de sätter axeln till, bokstavligen, också idag ger en tyngd åt de kompromisser som kan nås. Därtill kommer Europaparlamentet som säkerligen kommer att ta strid för sina hjärtefrågor innan slutgiltiga beslut kan fattas.

Det är med andra ord en spännande tid just nu, innan dimmorna i förhandlingsrummen och mellan de olika aktörerna börjat skingras något. Hur en slutgiltig kompromiss verkligen ser ut när den väl kan nås är svårt att veta, men sannolikt är de antaganden som gjorts i tidigare "State of Play" lika giltiga som några andra gissningar. Det vi kan se är att infrastrukturen är det område som tagits mest ifrån tillsammans med det territoriella samarbetet medan jordbrukspolitiken rörts minst och forskningsfonderna ändå relativt sett ser ut att kunna klara sig hyfsat väl i det förslag som nu lagts. De fortsatta förhandlingarna kommer att handla om att balansera medlemsländernas avgifter samt göra ytterligare neddragningar för att få ihop det och en sådan sak kan, för att spekulera helt fritt, exempelvis vara att flytta över de bundna forskningspengarna för jordbruksfrågor från forskningsfonderna utan att dra ned forskningsbudgeten i motsvarande grad och lägga in den särskilda jordbruksforskningspotten inom ramen för jordbrukspolitiken. På så sätt slår man vakt om forskningen samtidigt som jordbruksstödet de facto minskas något. Det kan vara den typen av omfördelningar som sker för att luckra upp de låsningar som finns och alla därtill skall kunna utropa sig som "vinnare" i förhandlingarna, utöver att det blir generalla ytterligare minskningar. Givetvis kommer frågan om större neddragningar på strukturfonderna till rikare regioner att finnas med, men länder som är nettobetalare till EU och med sådana förändringar riskerar att få ytterligare minskade nettoflöden, borde i slutändan vara mindre ivriga på den punkten och för att EU skall hänga ihop måste därtill givetvis nettobidragstagarna också i slutändan ha med sig nettobetalarna på vagnen.

Att på i realiteten två veckor lösa ut det och få med sig de länder som hårdast driver minskningar är, måste ändå tillstås, en som det låter av tonläget just nu i alla fall väldigt optimistisk tidsplan, för att uttrycka det lite försiktigt.   

Det som förstås är av särskilt intresse för våra områden, utöver den allmänna tilldelningen av strukturfonder, är givetvis den extra allokeringen, den extra "bonusen" i Kommissionens förslag till det som nu omnämns Northern Sparsely Populated Regions. Förhandlingsbudet från Cypern är i högsta grad en indikation för att från svensk horisont se var det går att i slutförhandlingarna agera för när det kommer till att också få just ett ökat återflöde av EU-medel. Det är förstås naturligt att i det läget göra gemensam sak med Finland med sina motsvarande glesbefolkade områden. Därtill lär Frankrike, Spanien och Portugal kunna ge draghjälp genom sitt intresse för sina ytterrandsområden. Det är att tacksamt notera det arbete som lagts ned för att ge underlag för Kommissionen att lägga in denna extra allokering i sitt förslag, utgångsläget hade nog annars varit betydligt svårare för sådana extra regionala budgetmedel. Samtidigt finns fortsatt risken för att andra regioner med särskilda förutsättningar läggs in i denna pott, såsom ö-regionerna som är fortsatt aktiva för det, förstås. Det som därför för vår del är viktigt är att formuleringen som den nu står i det framlagda förslaget i form av ett extra belopp beräknat per individ kvarstår, så att det som angivits också verkligen når fram till våra områden och inte riskerar att smetas ut på vägen.

Spännande fortsättning följer med andra ord.

/Mikael Janson

Läs mer om förhandlingsbudet inför toppmötet 22-23 november