Sedan starten av Lissabonstrategin har EU-kommissionen befordrat fram en årlig rapport om innovationsframgångar i Europa, kallad "European Innovation Scoreboard". Nionde rapporten har nyligen kommit ut och den berättar att:

- Sverige tillhör de sex länder som är på topp inom innovation, tillsammans med Finland, Danmark, Tyskland och Storbritannien.
- Innovationsföljare som inte presterar lika bra men fortfarande är över genomsnittet är Österrike, Belgien, Cypern, Estonia, Frankrike, Irland, Luxemburg, Nederländerna och Slovenien.
- Tjeckiska republiken, Grekland, Ungern, Italien, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Slovakien och Spanien har måttlig ökning.
- Bulgarien, Litauen och Rumänien är under genomsnittet. Rumänien och Bulgarien är däremot de länder som förbättrat sig snabbast och har högst tillväxt.

Precis som tidigare rapporter visas det tecken på en fortsatt konvergens av innovationen inom EU. De länder som är måttliga eller under genomsnittet växer snabbast. Anledningen till att Sverige och de andra innovationsledande länderna inte växer lika kraftigt är för att man generellt har mycket mindre utrymme för tillväxt.

Sverige är den bäst presterande EU-medlemsstaten samtidigt som man också har lägst tillväxt. Landets styrka ligger i mänskliga resurser, finansiellt stöd och företagsinvestering, medan relativa svagheter finns i kapacitet och innovatörer.

De senaste fem åren har finansiellt stöd och kapacitet varit drivkrafterna bakom svensk innovation, speciellt den starka ökningen av riskkapital (10,6 %) och gemenskapsformgivning/gemenskapsmönster (7,3 %). Prestanda inom företagsinvestering, entreprenörskap och innovatörer har däremot försämrats, mest på grund av minskning av samarbete mellan innovativa små och medelstora företag (-4,5 %).

Sverige bidrog inte med regionala data, men rapporten konstaterar ändå att de mest innovativa regionerna i Europa tillhör de länder som också är mest innovativa. Märkbara skillnader på prestanda, styrka och svagheter återfinns dock mellan regioner. Den allmänna regionala innovationsutvecklingen fortsätter sin stabila trend sedan 2004.

Generellt är rapporten positiv om EU:s utveckling men pekar på att man börjar arbeta mot de mål som fastställs i framtidsstrategin Europa 2020. EU-kommissionen vill att varje medlemsland ska investera 3 % av sin bruttonationalprodukt i forskning och utveckling, samtidigt som man vill ha realistiska nationella mål.

Läs 2009 års EIS-rapport

/Niklas Hjelm Smith