Förhandlingarna under EU-toppmötet 17–21 juli, som kom att vara i fyra långa dygn innan rådet kunde enas om budget och återhämtningspaket, la grunden för höstens fortsatta trepartssamtal eller så kallade triloger tillsammans med parlamentet och EU-kommissionen. I stora drag kan vi nu konstatera att mycket utav analysen som gjordes då för regionalpolitikens olika delar efter rådsmötet i somras gäller fortfarande. Norra Sverige får fortsatt goda förutsättningar från EU att bedriva ett regionalt strukturomvandlande arbete med investeringar i utvecklingsprojekt under de kommande sju åren.

Trots pandemins begränsningar för fysiska möten, har förhandlingarna kunnat fortgå i hög takt under det tyska ordförandeskapet. Krisinsikten om behovet att agera skyndsamt och få budget och återhämtningspaket på plats innan årsskiftet har säkerligen varit pådrivande. Hetaste frågan har under hösten handlat om krav på att kunna hålla inne utbetalningar om ett medlemsland bryter mot EU:s principer om rättstatlighet. En politiskt svår fråga där Polen och Ungern först motsatte sig den nya mekanism som föreslagits, men sedan drog tillbaka sina vetohot efter att man i rådet lyckats enas kring att låta EU-domstolen först granska mekanismen.

Räkna med förseningar

Även om överenskommelsen nu är klar, så återstår en del slutförhandlingar om detaljer i förordningstexter för de olika fonderna. Något som beräknas vara klart senast under första månaden av det Portugisiska ordförandeskapet som tar vid i januari. Sen lär det dröja minst ett halvår innan alla de tekniska bitarna är på plats för att de operativa programmen ska komma igång med utlysningar och utbetalningar. Det innebär att man kan räkna med ett glapp mellan programperioderna, i likhet med hur det blev inför nuvarande programperiod under år 2014.

Parallellt med slutförhandlingarna av EU:s budget och återhämtningspaket har arbetet med framtagandet av nya program pågått intensivt under hösten med analyser, dialoger och politiska prioriteringar runtom hemma i regionerna. Exempelvis har nu förslagen till program för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) i Övre och Mellersta Norrland lämnats in till näringsdepartementet för fortsatt beredning tillsammans med kommissionen. Förberedelser för de gränsöverskridande Interreg-programmen pågår och förslagen lär bli klara inom några månader.

Detsamma gäller även för Europeiska socialfonden+ (ESF+) och den helt nya Fonden för rättvis omställning (FRO) som ska stödja insatser för att ställa om i regioner med stora växthusgasutsläpp. Båda dessa är därtill av särskilt intresse för norra Sverige då insatser för kompetensutveckling nom socialfonden också från och med nästa programperiod är en särskild del av de extra gleshetsmedlen till norra Sverige samtidigt som huvudparten av omställningsmedlen kommer att riktas till Övre Norrland.

Bollen ligger nu hos Sveriges regering

Trots norra Sveriges särskilda öronmärkning med extra stöd för att hantera de strukturella utmaningar som gleshet medför och är ett resultat av ett aktivt arbete på Brysselarenan, så återstår det nu att se hur regeringen i slutändan väljer att fördela medlen mellan de olika programområdena. Det är därför svårt att i nuläget ge några exakta siffror på hur tilldelningen av strukturfondsmedel i slutändan kommer att se ut för de kommande sju åren. Men regionerna lär nog få räkna med en minskning jämfört med nuvarande stödnivåer, mycket på grund av de maximumtak för återflöden till rikare medlemsländer som bland annat Sverige drivit på för under förhandlingarna att införas.

Det är också svårt att säga hur stor andel av EU:s återhämtningspaket, varav största delen utgörs av Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och Återhämtningsstöd för sammanhållning och Europas regioner (React-EU) som faktiskt kommer att komma norra Sverige till del. Europaforum norra Sverige har riktat kritik till regeringen för att man bland annat inte har involverat regionerna i den mån man kunnat förvänta sig i sina roller som regionalt utvecklingsansvariga och i sitt arbete med att förbereda ERUF-programmen som kommer att ske parallellt med återhämtningsinsatserna och från EU:s sida tydligt ska samspela med varandra för att bidra till maximal omstart och utveckling lokalt och regionalt.

Vad som däremot kan konstateras är att det samlade finansiella tillskottet från både EU:s budget och återhämtningspaket för att bedriva regional utveckling i Sverige aldrig varit större när väl programmen kommer igång. Även om mer kommer att gå via nationella strukturer jämfört med tidigare så sker projekten, investeringarna och utvecklingsarbetet i regionerna. Det är givetvis särskilt glädjande när behovet av investeringar och stimulanser på regional nivå är stort både för ekonomisk återhämtning på kort sikt, men också för att ställa om och skapa hållbar utveckling, större konkurrenskraft och högre tillväxt på lång sikt.

Läs mer om analysen av Europeiska rådets tidigare budgetbeslut här.

Läs mer om Europaforums synpunkter på Sveriges utformning av EU:s återhämtningspaket här. 

Läs tidigare State of Play efter att EU-länderna enats om budgeten i juli här.

/John Kostet