Sveriges kommuner och landsting (SKL) har lagt fram förslag på prioriterade EU-frågor för år 2017. De vill bland annat se en hållbar asylpolitik, bättre balans mellan arbete och privatliv för familjer, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och en kraftfull sammanhållningspolitik efter 2020.

Vid framtagandet av dessa 8 prioriterade EU-frågor har SKL bland annat utgått från de tidigare prioriterade EU-frågorna för år 2016, förslag som presenterades i EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen i september 2016, samt EU-kommissionens arbetsprogram för år 2017.

SKL:s förslag på 8 prioriterade frågor i EU för 2017:

1. Hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU. En fråga som är ett humanitärt åtagande och innebär stora möjligheter för EU. Lokala och regionala myndigheter måste garanteras rätt förutsättningar från nationell och europeisk nivå för att kunna erbjuda nyanlända flyktingar en bra etablering i samhälls- och arbetslivet samt ta tillvara på deras kompetens. Detta är viktigt för att undvika ökad främlingsfientlighet och radikalisering samt för att möta demografiska utmaningar. SKL ska bland annat verka för en jämnare fördelning mellan medlemsländerna av asylsökande och för lokalt och regionalt inflytande i dessa frågor.

2. Balans mellan arbetsliv och privatliv för förvärvsarbetande familjer. Målet är att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom en modernisering av EU:s rättsliga och politiska ramverk för att ge föräldrar med barn eller beroende släktingar möjlighet till bättre balans mellan familj och arbetsliv. Detta för att möjliggöra jämnare fördelning av vårdansvar mellan kvinnor och män samt för att ta kliv mot en mer jämställd arbetsmarknad. I EU-kommissionens arbetsprogram för 2017 är en europeisk pelare för sociala rättigheter ett centralt initiativ där EU-kommissionen kommer presentera förslag om balans mellan arbets- och privatliv för familjer, såväl lagstiftande som icke lagstiftande åtgärder. SKL ska verka för att det inte blir någon ytterligare reglering på EU-nivå angående olika former av ledighet. Om EU-kommissionen lägger fram förslag på området ska SKL verka för att de är förenliga med svensk lagstiftning och kollektivavtal.

3. Europeiska pelaren för sociala rättigheter. EU-kommissionen presenterade under våren 2016 ett första preliminärt utkast till en europeisk pelare för sociala rättigheter och SKL välkomnar initiativet. Pelaren syftar till att främja sysselsättning, stärka skyddet för arbetstagarna, säkra utsattas rättigheter och säkerställa social sammanhållning i unionen. Pelaren berör många områden på lokal och regional nivå i Sverige så som bostadspolitik, sysselsättningspolitik, utbildning samt vård och omsorg. SKL anser att den sociala pelaren bör vara ett strategiskt inriktningsdokument för de kommande åren. Ekonomisk tillväxt och sociala rättigheter behöver inte stå i kontrast till varandra utan bör snarare ses som varandras förutsättningar. Den sociala pelaren förväntas nu presenteras under första kvartalet under år 2017.

4. En kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik efter år 2020. I slutet av år 2017 kommer EU-kommissionen lägga fram förslag på ny flerårig budgetram efter år 2020. Förhandlingar och diskussioner kring denna budgetram har redan påbörjats och nya utgiftsområden är att vänta i och med förändrade globala förhållanden. Sammanhållningspolitiken syftar till att jämna ut sociala och ekonomiska skillnader inom EU samt att främja tillväxt och innovation. Detta sker genom att medel fördelas från EU till regional nivå. Sverige får under innevarande programperiod 67 miljarder kronor. SKL och många där till menar att sammanhållningspolitiken är ett väldigt viktigt instrument för lokal och regional nivå för att skapa tillväxt och utveckling i EU. Det stärker EU:s legitimitet i hela Europa. SKL ska bland annat verka för en kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik för alla regioner inom EU, för minskad administrativ börda kopplad till projektarbete, för en starkare proportionalitetsprincip, för att politiken ska utgå från regionala förutsättningar och för att initiativ ska riktas särskilt till nyanlända.

5. Kommunalt och regionalt perspektiv inom energieffektivisering och förnybar energi. Fortsatt utveckling av Energiunionen med fokus på omarbetandet av detaljstyrda direktiv så som Energieffektiviseringsdirektivet EED, Direktivet om byggnaders energiprestanda EPBD och Förnybarhetsdirektivet RED. EU-kommissionen har presenterat sina förslag i ett energipaket som nu kommer förhandlas under år 2017. SKL ska verka för att främja mål och krav på resultat snarare än detaljkrav. SKL ska också verka för; att nya direktiv inte styr bort från gemensamma lösningar som fjärrvärme och fjärrkyla, krav på individuell mätning och debitering bara ska krävas där det är kostnadseffektivt och att hänsyn måste tas till fastighetsägares förmåga och incitament att energieffektivisera, samt verka för tydliga förutsättningar och främjande villkor för biodrivmedel och biobränslen men hänsyn till energibeskattning och statsstödsregler samt hållbarhetskriterier.

6. Dricksvattendirektiv. Underlättning för lokala tillsynsmyndigheters arbete med prioriterade ämnen. EU-kommissionen har påbörjat ett revideringsarbete med dricksvattendirektivet. Detta har direkt verkan på kommuner genom de svenska dricksvattenföreskrifterna varpå det är viktigt att lokalt och regionalt perspektiv respekteras. Revideringen har också nära koppling till handlingsplanen för cirkulär ekonomi under framtida hot med till exempel kemikalier och hur det kan förebyggas, även förslag runt återanvändning av vatten samt förändringar av gränsvärden för dricksvattenkvalitet. SKL anser att underlättande arbete är viktigt med prioriterade kemikalier och skyddet av dricksvatten där man bör undvika detaljstyrning. Sverige har nästan 2000 små kommunala vattenverk i jämförelse med till exempel Nederländernas fem stora vattenverk, här anser SKL att det är viktigt att man inte instiftar regler som ställer samma krav på olika typer av vattenverk.

7. Cirkulär ekonomi med tydlig miljönytta. Implementeringen av paketet för cirkulär ekonomi ska ge tydlig miljönytta menar SKL. EU-kommissionen presenterade i slutet av år 2015 förslag till reviderade direktiv inom avfallsområdet. Ett av EU-kommissionens förslag innefattade mål om 10 procent deponering och 65 procent återanvändning och materialåtervinning av hushållsavfall till år 2030. Direktiven som berörs i detta förhandlas just nu av ministerrådet och Europaparlamentet och förväntas antas tidigast under sommaren år 2017. EU-kommissionens förväntas även publicera ett meddelande om energiåtervinning från avfallsförbränning under januari 2017. Implementeringen av paketet för cirkulär ekonomi fortsätter nu under 2017 bland annat med en strategi för användning, återanvändning och återvinning av plast. SKL ska bland annat verka för ambitiösa mål för minskad deponering och ökad återvinning, framhålla energiåtervinning från avfall som en ändamålsenlig behandlingsmetod för avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas samt arbeta för att definitionen hushållsavfall ska stämma bättre överens med den svenska definitionen.

8. Statligt stöd och regionala flygplatser. EU:s regler kring statligt stöd påverkar offentlig finansiering av verksamheter som definieras som ekonomisk verksamhet, vilket gäller ett stort antal kommunala verksamheter. Det kan gälla energieffektivisering, bredbandsutbyggnad och andra infrastrukturinvesteringar på den tekniska sidan och på senare tid har detta berört även regionala flygplatser. Det finns ett 30-tal regionala flygplatser som ägs av kommuner, landsting och regioner i Sverige. De flesta ägs av två eller fler kommuner på grund av sin stora betydelse för regionens näringsliv och tillväxt. Under år 2017 kommer EU-kommissionen se över förutsättningarna för gruppundantag (GBER) på flera områden inklusive mindre flygplatser och hamnar. EU-kommissionen kommer även påbörja en uppföljning av 2014 års riktlinjepaket och hur det stödet till flygplatser och flygbolag fungerat. SKL ska bland annat driva frågan om större flexibilitet i det EU-rättsliga regelverket som rör finansieringen av regionala flygplatser.

Gemensamt för alla 8 punkter är att SKL ska verka för fortsatt dialog med relevanta aktörer och tjänstemän för respektive område i Bryssel. Läs mer om SKL:s åtta prioriterade EU-frågor och SKL:s ställningstagande till dem för år 2017 här.

Läs mer om North Sweden och sammanhållningspolitiken här.

Läs mer om den europeiska pelaren för sociala rättigheter i North Swedens tidigare inlägg här.

Läs mer om EU-kommissionens arbetsprogram för år 2017 i North Swedens tidigare inlägg här. 

Läs mer om statsstöd till flygplatser och hamnar i North Swedens tidigare inlägg här. 

/ Anna Lundgren