Var tredje år publicerar EU-kommissionen en rapport där de redogör för regionerna i EU:s varande. I rapporten presenteras hur de olika regionerna presterar inom ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. I den 7e rapporten som presenterades 9 oktober under European Week of Regions and Cities redogör EU-kommissionen för hur EU:s regionalpolitik bidragit till regionernas utveckling och hur det ser ut för sammanhållningspolitiken inför kommande programperiod post 2020.

EU:s sammanhållningspolitik är en av EU:s största budgetområden med en tredjedel av EU:s nuvarande budget. Syftet med sammanhållningspolitiken med sina struktur- och investeringsfonder är att minska regionala skillnader i EU. Övre Norrland är en av de delar i Sverige som tar del av mest bidrag ur EU:s sammanhållningspolitiska satsningar med en extra gleshetsallokering som står för drygt hälften av regionalfondsmedlen till regionen.

EU-kommissionens rapport poängterar att allt för stora skillnader mellan regionerna fortfarande är ett problem och att regionerna inte utvecklas i samma takt. Medan framförallt huvudstadsregionerna växer så hamnar landsbygdsdelarna allt mer efter. Därtill att mindre företag i mindre regioner ofta har svårt att anpassa sig till globaliseringen. Områden som digitaliseringen, grön tillväxt och teknologiska förändringar lyfts i rapporten. Många regioner kämpar fortfarande efter finanskrisen och för dem är sammanhållningspolitiken ett viktigt instrument. Regionerna står även inför demografiska utmaningar så som att många lämnar glesbygden för att flytta in i städerna. EU-kommissionens regionala enhet pekar i sin rapport vilken roll EU:s regionalpolitik har haft för att minska effekterna av den ekonomiska krisen i de mest utsatta regionerna och kunnat leverera huvudparten av de offentliga investeringar som nu bäddar för en snabbare återhämtning för EU som helhet.

Med hänvisning till detta utmaningar menar EU-kommissionen att fler investeringar behövs inom hela EU för att nå ekonomiskt uthållig samhällen och därtill samtidigt kunna nå hållbarhetsmålen för 2030 för ökad förnybar energianvändning och minskning av växthusgaser i atmosfären. Rapporten poängterar de två huvudtrenderna av urbanisering och växande städer medan landsbygden i framförallt de nya medlemsländerna i östra Europa har stora fortsatta behov av strukturomvandling och återindustrialisering efter att ha drabbats särskilt hårt av den ekonomiska krisen. Mycket av resonemangen och analyserna i sammanhållningsrapporten fokuserar på en diskussion kring detta och hur de senare genom just sammanhållningspolitiken ska ges medel för att ta sig an utmaningarna. En av de stora utmaningarna för dessa länder och regioner är inte minst fungerande administrativa resurser och system som EU behöver fokusera mer på.

Samtidigt noteras en ny trend av att medan de rikare regionerna drar ifrån allt mer i kraft av att vara innovationsledare, så växer nu även de fattigare regionerna relativt snabbare i spåren av att finanskrisen släppt och att de står med billig arbetskraft och kostnadsläge överlag att suga åt sig verksamhet med. Däremot är det nu regionerna i mellanskiktet av 75-120% av det genomsnittliga regionala BNP i EU som sitter fast vad som omtalas som en ”medelinkomstfälla” och som inte har en tillräckligt stark tillväxt. De har inte tillräckligt välutvecklade innovationssystem samtidigt som de står med dyrare kostnadsläge.   

EU-kommissionen redogör för att sammanhållningspolitiken ska fortsätta investera i alla EU-regioner med fokus på tre huvudsyften:

• Utnyttja globaliseringen genom att uppmuntra innovation, industriell modernisering, teknologisk utveckling samt ekonomisk transformation i regioner.
• Ingen region ska hamna långt efter de andra, genom att arbeta med arbetslöshet, investera i företagsduglighet och utveckling samtidigt som man aktivt arbetar mot all diskriminering.
• Stödja strukturella reformer som att förbättra offentlig förvaltning vilket ökar konkurrenskraften, tillväxten och maximerar nyttan av investeringarna.

Övre Norrland starka på sociala värden

Som North Sweden tidigare rapporterat om har Övre Norrland mycket låg långtidsarbetslöshet samt är innovationsledare tillsammans med några andra regioner i EU. Men det är inte endast inom dessa områden våra regioner presterar, även social sammanhållning är ett område där Övre Norrland ligger i topp. I rapporten redogör EU-kommissionen för ett socialt index som innebär de mänskliga behov som krävs för att medborgarna ska kunna förbättra sina levnadsvillkor och skapa förutsättningar för människor att nå deras fulla potential i samhället. På detta index ligger Övre Norrland väldigt högt upp tillsammans med delar av norra och mellersta Finland samt några mindre regioner i Europa.

Överlag visar data och statistik i den 7:e sammanhållningsrapporten att de nordligare delarna av EU med Övre Norrland i spetsen ligger väl till inom många områden. Det är den demografiska utvecklingen som visar på en regional sårbarhet som statistiken i övrigt inte fångar, men jämfört med regioner och länder på andra håll är även det på en relativt modest nivå och medan Norrbottens infödda befolkning minskat något ökar den i Västerbotten. Det fylls därtill på av en nettoinvandring.

Någon analys av det faktum att statistiken visar att regionerna i norr går emot strömmen som huvudsakligen glesbefolkade landsbygdsregioner med traditionell basindustri men till skillnad mot huvudparten andra motsvarande regioner på andra håll i Europa inte ligger mer urbana regioner efter i utveckling görs dock inte. Fokus ligger på generella slutsatser runt urbana tillväxtområden med sina fickor av socialt utanförskap och de landsbygdsområden som laggar efter och hur EU:s policys ska hantera det.

Ta del av hela EU-kommissionens rapport här.

Ta del av North Swedens nyhet om Övre Norrlands prestation i EU:s sociala index här.

/Lovisa Jonsson