State of play EU:s framtida regionalpolitik del 2

2. Förväntningar på Norra Sverige

I första ”State of Play” om den framtida sammanhållningspolitiken gavs en bild av processen fram till att beslut fattades i EU om en extra allokering till norra Sverige som för Övre Norrlands del för programperioden 2014—2020 står för drygt hälften av de 1,7 miljarder kronor som tilldelats från EU. Det följde dock med ett antal mer eller mindre uttalade förbehåll från EU:s sida som också kommer att finnas med i bedömningarna inför budgeten nästa programperiod.

På det hela taget lyckades regionen bibehålla nivån mot föregående programperiod så när som med avdrag för att den svenska regeringen fattade beslut om att hålla inne medel för ett nytt extra nationellt regionalfondsprogram. Därtill lades det in specifika undantag, så att de medlen i norra Sverige också kan användas för infrastruktur och bredband. Det landade med andra ord väl för Övre Norrland i en EU-budget som i övrigt drogs ned på inom i stort sett alla områden. Den nationella förhandlingen mellan Sverige och EU om de enskilda regionalfondsprogrammen kom dock ändå att bli utdragen, men kunde i slutändan med förenade krafter landa i stort i enlighet med de faktiska besluten på EU-nivå.

Bra utfall men med förbehåll från EU

Från EU-kommissionen skickades dock under processen till regionerna för Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) ett antal mer eller mindre uttalade rekvisit för den extra allokeringen. Lite grand kan det sägas att EU-kommissionens budskap var att man i sin godhet denna gång lade in en ”gleshetsbonus” redan i sitt eget förslag, utifrån det goda underlagsarbete som NSPA gjort, men i utbyte mot att regionerna som får dem kan uppvisa framsteg som visar att den extra pengen används till och gör nytta på det sätt som var argumentationen gentemot EU för kunna få de medlen.

Det kan sammanfattas med några huvudpunkter:

Visa att NSPA finns: Argumentet för behovet av en extra resurs är att de nordliga glesbefolkade områdena saknar kritisk massa var och en för att lösa de utmaningar man står med avseende gleshet och långa avstånd, kargt klimat och långt till större befolkningscentra samtidigt som den demografiska utvecklingen är negativ på många håll. Utmaningar som alla NSPA-regioner delar och därför arbetar gemensamt kring gentemot EU för att visa på vikten av stöd från EU för att hantera. Det EU då i gengäld pekat på vikten av, är att regionerna inom NSPA därmed också gör just detta; samverkar med varandra för att lära av varandra, skapa kritisk massa och maximera de gemensamma resurserna för förändring. Lite krasst helt enkelt visa på att NSPA inte bara är en lobbyaktivitet på Brysselarenan, utan något som också finns i verkligheten på hemmaplan.

Växla upp regionalfondsmedlen: Successivt över åren har arbetsdelningen mellan EU:s olika fonder och program förändrats och förtydligats och denna programperiod är inget undantag. Den regionala utvecklingsfondens (ERUF) medel är riktade mot att i regionerna bygga kapacitet för att skapa regional utveckling och för det kunna gå in i EU:s andra instrument, såsom växla över i ledande forskning med stöd av forsknings- och innovationsprogrammet Horizon 2020 och bidra till hela Europas utveckling och konkurrenskraft inom olika områden genom samverkan med andra regioner i de gränsöverskridande programmen samt medverkan i de så kallade sektorsprogrammen inom olika områden såsom miljö och klimat samt utbildning. Budskapet från EU-kommissionen är att särskilt våra regioner med relativt mycket strukturfondsmedel inom ERUF inte får fastna i inomregionala satsningar med bara de medlen, utan att de måste bli mer av en tydlig språngbräda för att bygga kapacitet för vidare regionala satsningar ut i Europa och globalt.

Gleshetsmedlen är vad de heter: Den extra ”gleshetsbonusen” finns där för att hantera de specifika utmaningar som de nordliga extremt glesbefolkade områdena har, med fokus på tillväxtskapande åtgärder för inte minst fler växande innovativa småföretag och från EU-kommissionen lyfts detta också fram. I förhandlingarna om regleringarna för EU:s regionala utvecklingsmedel blev därtill den extra allokeringen i slutändan ännu tydligare riktad till just ”northern sparsely populated regions” med sin extrema gleshetsutmaning och inte glesbefolkade regioner rent allmänt. Det är därför för EU viktigt att de pengarna därmed också verkligen kan påvisas stödja utvecklingen i dessa områden.

Viktigt förhålla sig till förbehållen i det regionala arbetet

Det är strategiskt nyttjande av struktur- och investeringsfonderna utifrån dessa punkter, i samspel med den tematiska koncentration med sikte på småföretagande, innovation och koldioxidminskande åtgärder som ligger till grund för hela ERUF, som EU-kommissionen särskilt lyft fram för de extra pengarna till NSPA-regionerna i norra Sverige samt norra och östra Finland.

Från EU-kommissionens sida efterfrågas inte att regionerna i NSPA skall samarbeta om allt hela tiden. Tvärtom, så är önskan att våra nordliga regioner samverkar med många andra för att både lära av och i gengäld kunna visa upp mycket av det vi ligger i framkant med. Det är kanske inte heller realistiskt att det för gemene man kommer att upplevas som att man bor och verkar i en NSPA-region. Däremot efterfrågas ett systematiskt genomtänkt strategiskt arbete för att med stöd av EU ha det gemensamma perspektiv och arbetssätt som varit ett av de bärande argumenten för varför NSPA behöver medlen i brist på kritisk massa i varje region för sig, men med stora gemensamma potentialer för tillväxt.

Lika lite kan varje enskilt projekt med stöd av ERUF i sig samspela med eller leda över i satsningar med stöd av andra EU-fonder och program. Däremot finns ett krav på regionala smart specialiseringsstrategier som visar på varje regions unika investeringsprioriteringar som skall leda till innovation och utveckling med också ett genomtänkt stöd från EU:s finansieringsinstrument. Målsättningen är att satsningar med ERUF skall bygga mognad och kapacitet för att kunna dra till sig mer investeringsstöd från annat håll för satsningar inom de regionalt utpekade investeringsområdena, med för gleshetsmedlen särskilt fokus på de delar av regionerna med störst utmaningar.

Plattformar för en smart region genom North Sweden

Det är mot den bakgrunden som North Sweden tog initiativet till en diskussion inom Europaforum Norra Sverige (EFNS) med de fyra nordligaste svenska regionerna om en gemensam OECD-studie för hela NSPA (se tidigare ”State of Play” enligt länk nedan). En diskussion som landade i en överenskommelse mellan alla 14 regioner i NSPA.

Studien i form av en så kallad territorial review pågår just nu och ligger helt rätt i tiden för att, utöver att kunna ge stöd i utvecklingen av de regionala utvecklingsstrategierna, dels redan under arbetet kunna användas i EU för att visa på att vi antagit utmaningen och samverkar kring en studie för att hitta gemensamma relevanta investeringsprioriteringar, dels när rapporten väl är framme också kan utgöra en grund för dialogen med EU om vilket stöd som behövs från EU för att frigöra de gemensamma potentialerna.

Det är också mot bakgrund av ovanstående North Swedens medverkan i plattformar som European Regional Research and Innovation Network (ERRIN) samt European Innovation Partnership (EIP) Smart Cities med mera skall ses. Det ger möjligheter för att successivt kunna bidra till att få aktörer på hemmaplan in i Europeiska samverkansplattformar och sammanhang som kan bidra till att ta steget från ERUF in i andra fonder och program inklusive Horizon 2020. Det finns ännu mycket att göra, men är steg på vägen kopplat till några strategiska verktyg på EU-arenan.

Europeiska mervärden för att vara med i matchen

Mycket hinner hända till nästa programperiod och kommande ”State of Play” kommer att belysa en del av de diskussioner som nu pågår och som mycket väl kan innebära något radikalt annorlunda mot idag.

Men givet att mycket ändå står sig i de underlag som i detta nu arbetas fram inom EU-kommissionen, kommer givetvis hur våra regioner hanterar de förbehåll som fanns med inför denna programperiod att ligga med i vågskålen tillsammans med övriga resultat och generella utvärderingar som görs, om det ger tillräcklig grund för ett fortsatt motsvande stöd till NSPA eller inte. Det finns därtill många andra som kommer att ha vässat sin argumentation för sina intressen, såväl de som vill förändra hela EU:s budget i grunden, som enskilda regioner och de regionala samverkansorganisationer som finns på Brysselarenan som vill ha ökad del av den befintliga kakan. Det handlar allt mer om att kunna visa på det som kallas att leverera ”added value to all of Europe”, för att i gengäld få EU:s bistånd i retur.

Det finns alltnog en hemläxa att göra. En del av det handlar om att med stöd av EU:s instrument etablera smarta regionala innovationssystem till gagn för hela Europa. Mer om även det i kommande ”State of Play”.

110615 Mikael M Janson