Nordiska rådet presenterade några förslag för det fortsatta samarbetet mellan rådets medlemmar, på mötet i Helsingfors den 25 och 26 januari. Bland annat diskuterades ett ökat samarbete gällande implementering av EU-direktiv för att förhindra att skapa nya gränshinder.  Här nedan följer en översikt av de förslag som diskuterades.

Gemensam nordisk implementering av EU-direktiv bland ordförandelandets prioriteringar

Vid mötet i Helsingfors meddelade Anne Berner - minister för nordiskt samarbete i Finland, som i år är ordförandeland i Nordiska ministerrådet - att Finland ställer sig positiv till ett ökat samarbete kring en gemensam nordisk implementering av vissa EU-direktiv som berör den fria rörligheten.   

Nordiska rådet har länge arbetat för ett bättre samarbete mellan medlemsländerna när det gäller implementeringen av EU-direktiv. Syftet är att undvika att skapa nya gränshinder som skulle resultera om alla nordiska länder implementerar EU-direktiv var för sig. Förslaget presenterades under hösten 2014 och har fått ett brett stöd i ministerierna. Det föreslås att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att införa som en fast praxis att ordförandelandet för Nordiska ministerrådet ”screenar” kommande EU-direktiv och väljer ut de som berör främst den fria rörligheten, för att på så vis säkerställa en mer enhetlig nordisk implementering. Vid mötet uttryckte Anne Berner förhoppningen att detta arbete ska förstärkas.

Läs medlemsförslaget

Läs mer på Nordiska rådets hemsida

Klimatavtalet COP21

Nordiska Ministerrådets utskott för ett hållbart Norden föreslog att Nordiska rådet ska användas som en samlingspunkt för medlemsländernas parlamentariker när de ska påbörja processen med att förverkliga klimatavtalet COP21. Eftersom klimatavtalet – som blev klart i Paris i höstas och sätter målet på att bromsa temperaturökningen till 1,5 grader – inte är juridiskt bindande, måste länderna utveckla nödvändig lagstiftning.  

De nationella miljö- och energiutskotten bjuds in i maj till Oslo eller i september till Stockholm.

Läs mer på Nordiska rådets hemsida

Starkare position för samerna i Nordiska rådet

Under mötets gång beslöt Nordiska rådets presidium, där parlamentariker från alla nordiska länder representeras, att Samiska parlamentariska rådet ska föreslås beviljas utvidgad observatörsrätt. Samiska parlamentariska rådet, som består av sametingen i Norge, Sverige och Finland, har sedan tidigare observatörrätt - vilket ger dem rätt att delta i Nordiska rådets session - men inte rösträtt.

Utvidgad observatörrätt skulle innebära att samiska representanter får rätt att delta i utskottsmöten inom Nordiska rådet där frågor som berör samerna behandlas. Observatörrätten skulle dock inte inkludera rösträtt, trots att samerna har argumenterat för ett fullt medlemskap sedan i december 2014.

Läs mer på Nordiska rådets hemsida

Nya strategier för nordisk pant

Utskottet för ett hållbart Norden vill driva frågan om ett nordiskt pant- och retursystem. På mötet beslöt utskottet att dels driva frågan om bilaterala pantavtal mellan länderna och dels beställa en utredning som visar miljönyttan med ömsesidiga pantsystem för aluminiumburkar och PET-flaskor.

Nordiska rådet har drivit frågan sedan 2010 men utan att få mycket gehör från regeringarna som anser att pantsystemen i Norden fungerar bra. Trots de bilaterala avtalen som redan finns på plats, kommer enligt utskottet fortfarande drygt 400 miljoner burkar att inte ingå i något pantavtal.

Läs mer på Nordiska rådets hemsida

/ Michele Cicchetti