Östersjöstrategin och läget idag
EU:s strategi för Östersjöregionen, som beslutades i oktober 2010 under Sveriges ordförandeskap, har ambitionen att rädda havsmiljön, att länka samman regionen och att öka välståndet. Under sin tillkomst engagerade verkligen strategin aktörer på alla nivåer och det fanns stora förhoppningar knutna till den. Så här fyra år efter strategins införande kan det finnas anledning att göra en reflektion över hur tillståndet är och hur långt man kommit. Har det hänt något påtagligt? Ser vi några genombrott?
11-12 november genomfördes Östersjöstrategins fjärde så kallat Annual Forum, arrangerat av det Litauiska ordförandeskapet och Östersjöstaternas Råd (CBSS), med ca 700 deltagande. Temat för årets Forum var "Baltic Sea, Baltic Growth and Baltic Environment" och hade ett starkt fokus på Östersjöregionens miljöutmaningar och hur dessa utmaningar kan vändas till möjligheter för en positiv ekonomisk utveckling genom att skapa en hållbar tillväxt i regionen där resurser tas tillvara på ett mera hållbart och effektivt sätt. Intressant att notera från detta fjärde Forum var att flernivåstyre är ett begrepp som verkligen "slagit" och från var och varannan talare lyftes behovet av att Östersjöstrategin måste inkludera alla nivåer för att kunna nå de uppställda målen.
EU-kommissionen lämnade i juni 2013 en rapport om värdet av makroregionala strategier där det bl a konstaterades att makroregionala strategier bland annat skapar nya typer av projekt, att det förbättrar policyskapandet, ger mer för pengarna genom ökad integration och koordination och förbättrar flernivåstyret. Kommissionären för regionalpolitik, Johannes Hahn, spann vidare på detta och tog upp frågan om ägarskapet för strategin och hans uppfattning var att ledarskapet och ansvaret för strategin måste stärkas på alla nivåer, för att få bästa möjliga potential för strategin. Region Västerbotten är en av de organisationer som har ett uppdrag som Horizontal Action Leader för just frågan om flernivåstyre och hur flernivåstyre skall utvecklas.
En för Övre Norrland intressant aspekt från seminarierna handlade om övergången från oljeberoende till ett bioraffinaderi-perspektiv där möjligheterna som finns i förädling av biomassa och den potential som finns i detta presenterades och diskuterades. Det talades både om Grön (landbaserad) och Blå (maritim) biomassa och redovisade flera exempel på intressanta försök. Att det fanns en tydlig koppling till resultaten från flaggskeppsprojekten gjorde att man kände att Östersjöstrategin har blivit mera konkret och att man faktiskt kan redovisa en förändring och med mycket bättre faktaunderlag.
Så svaret på de inledande frågeställningarna är Ja, det har hänt positiva saker, det finns resultat från flaggskeppsprojekt att bygga vidare på men vi måste fortsätta att utveckla engagemanget för Östersjöstrategin på alla nivåer och i alla sektorer och de framtida programmens mera tydliga koppling till strategin och möjligheter till transnationellt arbete på annorlunda/enklare sätt skänker ändå en tro att det går åt rätt håll.
Om du har frågor runt Östersjöstrategin kan du kontakta Bernt Vedin
Ytterligare information om Östersjöstrategin hittas på:
Kommissionens korta rapport om mervärdet av makroregionala strategier; SWD(2013) 233 final
Regeringens skrivelse 2013/14:29
Tillväxtverkets rapportering av Östersjöstrategin
För den som vill ha andra bilder av Östersjöarbetet kan Världsnaturfondens granskning vara av intresse
/BV
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Mikael Janson
Mer information