‘Stoppa klockan’ mekanismen skjuter på direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

Den 3 april 2025 röstade Europaparlamentet för att införa den så kallade ‘stanna klockan’ mekanismen på Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Detta som en del av EU-kommissionens förenklingsstrategi som ämnar till att underlätta för företag när det handlar om rapportering och öppna upp för omprioritering av resurser för att gynna tillväxt och konkurrenskraft.

I linje med EU-kommissionens fokus på förenkling röstade Rådet, den 26 mars 2025, för att införa ‘stanna klockan’ mekanismen mot kraven för hållbarhets rapportering (CSRD). Förslaget togs sedan vidare till Europaparlamentet där ärendet röstades för snabbehandling genom ett så kallat ‘fast track’ 1 april 2025. Ett förslag som snabbehandlas innebär att det går vidare på ett snabbspår genom beslutsprocessen och prioriteras på agendan. Med sin snabbehandlingsstämpel togs förslaget sedan upp i Europaparlamentet den 3 april 2025 för omröstning där en bred majoritet röstade för förslaget att införa ‘stanna klockan’ mekanismen och därmed skjuta på kravet för hållbarhetsrapportering för företag. 

Att ‘stanna klockan’ innebär att man inför ett tillfälligt uppehåll eller en försening i genomförandet av specifika lagstiftningskrav. I denna situation handlar det om att lätta på kraven för hållbarhetsrapportering inom företag i EU genom att implementeringen av CSRD skjuts upp i två år till 2028. Med beslutet att skjuta på kraven för hållbarhetsrapportering hoppas EU-kommissionen, Rådet och Europaparlamentet att företag ska få det enklare att växa och konkurrera när mindre resurser krävs för rapportering. 

Beslutet berör stora bolag och koncerner som nu ska rapportera enligt direktivet för hållbarhetsrapportering från räkenskapsåret 2027, samt små och medelstora företag på reglerad marknad som nu ska rapportera enligt direktivet från räkenskapsåret 2028. 

EU-kommissionens fokus på förenkling 

Den 11 februari 2025 lanserade EU-kommissionen sitt första förenklingspaket under namnet Omnibus I, detta följdes sedan av en lansering av det andra omnibuspaketet – Omnibus II, 26 februari 2025. I dessa två Omnibuspaket presenterar EU-kommissionen förenkling av processer som ett viktigt verktyg i en föränderlig värld där EU tillsammans med dess företag och invånare ska stärka sin konkurrenskraft och roll på den globala arenan.  

Minskning av den administrativa bördan, med fokus på rapportering, är en process som EU-kommissionen identifierat som resurskrävande hos företag. Införandet av ‘stanna klockan’ mekanismen är en del i denna förenklingsprocess som EU-kommissionen avser ska ge företag möjlighet att omprioritera sina resurser och generera tillväxt och konkurrenskraft.  

Direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD) 

Den administrativa bördan som följer hållbarhetsrapportering och i linje med det, direktivet för hållbarhetsrapportering (CRSD), är områden som adresseras av EU-kommissionen i Omnibus II. Direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD) trädde i kraft den 5 januari 2023 och är en del av den gröna given. Direktivet implementerades med avsikt att göra företagens hållbarhetsinformation mer lättillgänglig och transparent för investerare och konsumenter genom en gemensam europeisk standard för hållbarhets rapportering och ökade rapporterings- och informationskrav på företagen.  

Nästa steg 

Trots en förskjutning av kraven för hållbarhetsrapportering kvarstår fokuset på hållbarhet som en prioritet. Innan förslaget träder i kraft krävs ett formellt godkännande av Rådet, därefter kommer medlemsstaterna att behöva implementera förändringar i nationell lagstiftning, för Sverige innefattar det årsredovisningslagarna.  

/Frida Palmén 

Läs mer om rådets pressmeddelande om ‘stoppa klockan’ mekanismen här 

Läs mer om Europaparlamentets omröstning gällande att förskjuta kraven för hållbarhetsrapportering här 

Läs mer om Omnibuspaketen här 

Läs mer om direktivet för hållbarhetsrapportering här 

Bild: Pixabay 

09 Apr 2025 Näringspolitik

Näringspolitik

Norra Sverige har ett aktivt och mångsidigt näringsliv som på flera områden levererar unika resurser och kompetenser för export och till EU:s inre marknad. North Sweden bevakar EU:s politik på områden så att norra Sveriges aktörer ska få största möjlighet att bidra till att utveckla regionen och EU:s konkurrenskraft. Gränsövergångarna måste vara enkla och effektiva för att utvidga den egna hemmamarknaden och kompetensutbytet med omgivande regioner.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information