Som ett initiativ av det belgiska ordförandeskapet har ministerrådet nu antagit slutsatser om en konkurrenskraftig industri i Europa som driver EU:s gröna, digitala och motståndskraftiga framtid vid ett rådsmöte som tog plats 24 maj. Stärkandet av EU:s konkurrenskraft inom industrisektorn är något som enligt ministerrådet bör stå högt upp på den politiska dagordningen, framförallt inför kommande EU-val. Slutsatserna som har tagits ska ligga till grund för nästa grupp EU-kommissionärer och förväntas guida dem mot en starkare europeisk konkurrenskraft.  

Innovation som drivkraft för europeisk konkurrenskraft 

I slutsatserna framkommer det att det är viktigt att lägga stor vikt på teknikområden som är avgörande för EU:s ekonomiska säkerhet. Ministerrådets slutsatser syftar därmed på att innovation är drivkraften för att säkerställa konkurrenskraften i EU. För att säkerställa detta kräver slutsatserna att det sker en identifiering av ett begränsat antal strategiska prioriteringar i EU:s industriella forsknings-och innovationspolitik. 

Finansiering för industripolitik 

Ett annat viktigt fokus som slutsatserna behandlar är finansiering, vilket är en viktig byggsten för industripolitiken. Slutsatserna undersöker hur stöd kan gå till att stärka både privata och offentliga finansiella instrument, samtidigt som konkurrensen och politiken för statligt stöd bevaras. Vidare efterlyser slutsatserna framsteg på området för kapitalmarknadsunionen och bättre användning av befintliga instrument, som exempelvis Europeiska investeringsbanken (EIB), InvestEU-programmet och sammanhållningspolitiken. De förklarar även att befintliga europeiska finansieringsmöjligheter bör utvärderas och i vissa fall även förbättras. Avslutningsvis uppmanar ministerrådet EU-kommissionen att bedöma finansieringsverktygslådan för industrin så att de kan säkerställa att den är tillräckligt effektiv för att nå EU:s gemensamma mål i tid. 

Rätt ramvillkor för lyckad industri 

Ministerrådets slutsatser understryker även vikten av att skapa rätt ramvillkor för att industrin ska lyckas. Det ska genomföras genom bland annat tydliga regelverk som underlättar investeringar, en energimarknad som har säker och prisvärd energi, välutbildad arbetskraft, en öppen handelspolitik och kvalitetsstandarder. Det temat behandlas även i rapporten om framtidens inre marknad skriven av Enrico Letta, fördetta italiensk premiärminister, som North Sweden tidigare rapporterat om. 

Vikten av en europeisk industripolitik som går i linje med den gröna given och EU:s digitala prioriteringar genomsyrar hela slutsatsen. Vidare ska framtidens industripolitik bygga på den befintliga industristrategin från 2020, industriplanen för gröna avtal och digitala decenniet från 2021 samt ta hänsyn till EU:s senaste lagstiftningar som exempelvis akten om kritiska råvaror och akten om nettonollindustri. 

Förändring i EU kräver bättre konkurrenskraft 

Motiveringen till varför EU behöver mer konkurrenskraftig industri är att det för tillfället sker en teknisk, ekonomisk och geopolitisk förändring, där EU vill säkerställa en stark tillverkningsbas för att öka innovation, produktivitet, kvalitetsjobb, hållbarhet och tillväxt. Under senare år har EU:s industrier kämpat med motgångar och utmaningar i form av Covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina. Det i sin tur har bidragit till ansträngning i leveranskedjorna och drivit upp energipriserna, vilket drabbar både industrin och privatpersoner. Slutsatserna som antagits understryker vikten av både den gröna och digitala omställningen som skapat möjligheter och utmaningar för företag och medborgare.  

/Ellen Nilsson 

Läs mer om slutsatserna här  

Läs mer om Lettas rapport här  

Läs mer om nettonollindustri här  

Läs mer om akten om kritiska råvaror här