Högt tempo och konstruktiv dialog på Mötesplats Lycksele
”Västerbotten, föregångare i omställning. Hur höjer vi tempot?”, var årets rubrik på region Västerbottens arrangemang Mötesplats Lycksele. Mer än 300 personer deltog i seminarier, kreativa workshops och föredrag om hållbar tillväxt. North Sweden medverkade i ett pass om transportinfrastruktur och samverkan i det öst-västliga stråket Vasa-Umeå-Rana och i flera workshops om påverkansarbete, nationellt och i Bryssel.
Mötesplats Lycksele är en arena som sedan 2013 har fungerat som en central träffpunkt i Västerbotten för alla som på något sätt jobbar med regional utveckling. Årets event hölls den 29-30 maj under soliga dagar med uppåt 27 grader varmt.
– Vi är mitt inne i en grön omställning, som vi aldrig varit med om tidigare i Sverige. Vi måste samla krafterna tillsammans i hela länet och se till att höja tempot, konstaterade Rickard Carstedt, regionråd i Region Västerbotten.
Programmet för dagen innefattade bland annat seminarier, workshops och möten kring behoven av att bygga ett robust energisystem för att möta i den snabba gröna industriomställning som sker i norr, hållbarhetsarbete, civilsamhällets roll i omställningen och kvinnors företagande.
Lina Skandevall, vd Skandevall Media, sade att kvinnors företagande ofta förbises helt i onödan och på ett sätt som inte gynnar regional hållbar tillväxt.
– Man säger att kvinnor inte vill ta risker men det är inte sant. Kvinnor är däremot ofta mer riskmedvetna än män, vilket investerare också gynnas av. Det betyder att de förvaltar pengarna på ett ansvarsfullt sätt.
Hon tyckte också att soloföretag, som sällan är aktieföretag, förbises.
– Många vill arbeta ensamma i sina företag och vill inte anställa och växa men det betyder inte att de företagen oviktiga. Varför kan inte en kommun eller region marknadsföra sig som bäst på soloföretag?
North Sweden vid Mötesplats Lycksele
North Sweden medarrangerade ett pass på stora scenen med titeln ”Nytt geopolitiskt läge - vad ställer det för krav på infrastrukturen?” De öst-västliga stråken från Finland till och från Atlanthamnarna i Norge har kommit i helt nu dager utifrån det nya världsläget. I passet, som modererades av Lotta Rönström, diskuterades framför allt tvärstråket mellan Vasa i Finland via Umeå och vidare mot Rana i Norge, tillsammans med Åsa Ågren Wikström (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden Region Västerbotten, Mathias Lindström, direktör Kvarkenrådet EGTS och Ole M. Kolstad, Adm Direktör vid Rana Utvikling.
– De nord-sydliga stråken, såsom den europeiska transportkorridoren Skandinavien-Medelhavet är fortsatt viktig att utveckla, men det är även viktigt att säkra tillgången till norska isfria hamnar. Detta betyder i praktiken att de öst-västliga förbindelserna i vår region nu är ännu viktigare, konstaterade Åsa Ågren Wikström.
Mathias Lindström tog vid:
– Ponera att det uppstår en konfliktsituation på Östersjön kring Ålands hav och finska viken. Då är samtliga hamnar i Finland stängda och även majoriteten av Sveriges hamnar, utan tillgång till omvärlden. Vi måste börja titta på transportfrågorna ur ett helt nytt perspektiv och även planera transporterna utifrån denna nya verklighet, sa Mathias Lindström.
Stort fokus lades i diskussionen på ökad samverkan och samplanering samt olika vägar framåt vad gäller finansiering. Trafikverket arbetar nu med ett initiativ, Plattform Norr, som just syftar till ökad gränsöverskridande samverkan och kanske även gemensamma insatser när det gäller finansiering. Plattformen innefattar i nuläget de fyra nordligaste regionerna i Sverige och en liknande geografi både västerut och österut. Men flera andra samarbeten är redan igång som till exempel Kvarkenrådet som sedan länge arbetar med förbättrade kopplingar över Kvarken. Vasa-Umeå trafikeras redan idag med Aurora Botnia, en miljövänlig färja som EU-medfinansierats.
– En fast förbindelse, Nordic Connector, över Kvarken är nästa steg för att bättre knyta oss samman. Den skulle både förbättra säkerheten för Natos norra flank och bidra till att skapa en ny välmående ekonomisk zon kring Kvarkenregionen, konstaterade Mathias Lindström.
Vidare från Umeå löper stambanan genom övre Norrland mot Hällnäs. Tvärbanan som går vidare mot Storuman är i dagsläget inte elektrifierad. Från Storuman tar sedan endast E12 vid fram till norska gränsen. På norsk sida löper E12 mot Mo-i-Rana, men det saknas även där fortfarande järnväg. Så investeringsbehoven är stora. På fråga om viktigaste medskick till politiken framöver var talarna eniga.
– Nu är det dags att tänka utanför boxen och ta alla möjligheter till finansiering i beaktande. Just do it!, sammanfattade Åsa Ågren Wikström.
Vid Mötesplats Lycksele fanns även Carina Christiansen från North Sweden på plats för att medverka i workshops om påverkansarbete. En av frågorna gällde om det alls går att påverka i Bryssel. Kan verkligen norra Sveriges röst höras bland så många andra europeiska regioner?
Ja, sade Carina Christiansen, det är viktigt att vara på plats och höras och synas och vara aktiv.
– Om man tittar på norra Sveriges synpunkter om lagförslag kopplade till skog och mark så har det till övervägande del blivit som vi tyckt, sade hon.
/Lotta Rönström
Transportpolitik
Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.
Kontaktperson: Lotta Rönström
Mer information