Sedan den 10 oktober 2024 har Trafikverket arbetat för att sammanställa en rapport utifrån Sveriges läge i förhållande till förordningen för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) på beställning av regeringen. Med fokus på Sveriges transportinfrastruktur sammanfattar Trafikverket, i den nya rapporten som publicerades den 28 februari 2025, att TEN-T är i överensstämmelse med de svenska transportpolitiska målen och framhåller att Sverige redan idag uppfyller många av de ställda kraven. När det gäller järnväg visar rapporten däremot på stora utmaningar att nå vissa av målen, framför allt längs med Norrlandskusten. Gapanalyser har genomförts där åtgärdsförslag för nuvarande och framtida gap vid målåren har presenterats för övervägande.  

Stora utmaningar att nå målen för järnväg i norr 

Sveriges järnvägar är ett av områdena som rapporten innefattar där Trafikverket adresserar hastighet, signalsystem, mötesspår, spårvidd och konstruktionen av tåg utifrån TEN-T. I rapporten pekar Trafikverket vid flertal tillfällen på att Sverige har, eller med god sannolikhet kommer, att uppnå de målen som TEN-T innefattar, men för flera av stråken i Sveriges norra delar finns utmaningar både att nå kraven gällande hastighet och den längd för godståg som lagstiftningen slår fast.  

När det gäller Ostkustbanan och Ådalsbanan uppnås varken kravet för tåglängd på 740 m eller kraven på hastighet för persontåg och godståg (160 km/h respektive 100 km/h på 75% av en sträcka), se kartor från rapporten nedan. 

Trafikverket konstaterar dessutom att hastigheten på Ådalsbanan är under 100 km/h på hela 60% av sträckan Västeraspby-Sundsvall. När det gäller Norrbotniabanan så kommer den att utformas så att den klarar EU-kraven, men den kommer däremot inte stå klar i sin helhet till 2030 som är målåret för stomnätet. 

Trafikverket lyfter i sina förslag till åtgärder möjligheten att söka undantag från att uppfylla TEN-T-lagstiftningen i stället för att understryka vikten av att bygga det som är överenskommet, vilket är både oroväckande och märkligt. Att färdigställa EU:s stomnät borde vara högsta prioritet för att stärka såväl Sveriges och EU:s konkurrenskraft, något som är än viktigare utifrån det nya geopolitiska läget 

Urbana noder 

Urbana noder, som enligt TEN-T innefattar knutpunkter med en befolkning på minst 100,000 invånare (eller den huvudsakliga knutpunkten inom en Nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) 2 region), där Umeå är Sveriges mest nordliga urbana knutpunkt, har Trafikverket analyserat utifrån fokusområden om hållbarhet, datahantering, multimodala knutpunkter och godsterminaler. Under arbetsprocessen har samråd med relevanta aktörer genomförts där Sveriges kommuner och regioner (SKR) spelat en stor roll i arrangemang av möten med representanter för de berörda områdena tillsammans med Trafikverket.  

Vidare belyser rapporten Trafikverkets roll som nationell kontaktpunkt, utsedd av Regeringskansliet i september 2024. Genom publicering av stöddokument, som till exempel Handboken för trafikstrategiskt arbete vilken lanserades i samverkan med Boverket och SKR 2022, tillsammans med utbildningssessioner arbetar Trafikverket aktivt med att stötta kommuner och regioner i deras trafikstrategiska arbete. 

Nedan i tabellen visas Sveriges knutpunkter som en del av TEN-T näten där de fetstilta namnen även tillhör stomnätet.  

Vad händer härnäst? 

Nästa steg är att regeringen granskar Trafikverkets rapport och därefter beslutar om eventuella åtgärder för att anpassa Sveriges transportinfrastruktur enligt de nya TEN-T kraven. Detta kan inkludera planering och genomförande av specifika projekt för att förbättra och utveckla transportnätet i linje med EU:s riktlinjer, men även när det kommer till att ansöka om undantag för specifika områden.  

Vad är TEN-T? 

TEN-T är ett centralt verktyg för EU:s transportinfrastruktur och baseras på förordningen 2024/1679, som trädde i kraft 18 juli 2024. Förordningen infördes efter en revidering som påbörjades 2021 på uppdrag av EU-kommissionen och ersatte den tidigare förordningen från 2013. De centrala principerna och inriktningarna, särskilt vad gäller stommen och strukturen, har behållits i den nya 2024/1679 förordningen. Enligt förordningen ska TEN-T nätverket utvecklas stegvis med delmål fördelade mellan 2030 och 2040. 

TEN-T är ett transportnätverk i tre nivåer (övergripande nät, utökat stomnät, och stomnät inklusive de europeiska transportkorridorerna) som omfattar alla transportslag av järnväg, väg, inre vattenvägar, sjöfart och hamnar, luftfart och flygplatser, godsterminaler, samt urbana knutpunkter. Syftet är att effektivisera transporten för människor och varor, säkerställa jobb och tjänster samt handel och ekonomisk tillväxt. Därmed värderas TEN-T som en viktig del i EU’s sammanhållning genom sitt nätverk som över landsgränser ska sammanlänka medlemsländerna utan fysiska luckor till 2050. 

North Swedens arbete  

North Sweden arbetar strategiskt med att påverka utformningen av TEN-T och dess kartor för att säkerställa inkludering av viktiga noder såsom urbana noder, terminaler och hamnar i North Swedens geografi. Att påverka utformningen av EU:s transportpolitik utifrån norra Sveriges förutsättningar med stor geografisk yta men glest befolkade regioner och ett exportintensivt näringsliv är en viktig del av North Swedens arbete för att se till att behoven tas i beaktning vid beslutsfattande processer. Därav är utbyggnaden av TEN-T:s stomnätskorridor Skandinavien-Medelhavet – ScanMed högt upp på North Swedens prioritetslista.   

Efter flerårigt aktivt arbete från North Sweden tillsammans med samarbetspartners förlängdes ScanMed sommaren 2021 längs med Norrlandskusten mot Luleå och vidare till Narvik i Norge och Uleåborg i Finland. Mer uppmärksamhet har vidare riktas mot tvärstråken mot Norge och Finland som en följd av det nya säkerhetspolitiska läget. 

/Frida Palmén 

Läs mer om TEN-T här 

Läs hela Trafikverkets rapport här 

Läs mer om EU:s klassificering NUTS här

Första bild: Pixabay