Full fart framåt på Järnvägsforum Norr 2024 i Sundsvall!

Den 18–19 april samlades över 250 personer i Sundsvall för norra Sveriges största infrastrukturkonferens – Järnvägsforum Norr 2024. På plats fanns några av de största aktörerna i Norden inom infrastruktur från politiken, näringslivet och andra nyckelaktörer. Återkommande fokus under konferensen var norra Sveriges betydelse, och dess infrastruktur, för EU, både från ett säkerhetspolitiskt perspektiv och utifrån den gröna industriella omställningen. North Swedens Lotta Rönström modererade konferensen tillsammans med Joakim Berg, VD för Norrtåg AB.

Under norra Sveriges viktigaste infrastrukturkonferens, Järnvägsforum Norr, samlades över 250 personer på Hotell Södra Berget i Sundsvall. I år var det Västernorrlands tur att bjuda in, där infrastrukturministern, näringslivsföreträdare, Trafikverket och andra viktiga nyckelaktörer var på plats. Den gröna omställningen som pågår för fullt i norra Sverige, det nya säkerhetspolitiska läget, kompetensförsörjning och de infrastruktursatsningar det kräver var i fokus för årets konferens. 

Jonny Lundin (C), ordförande i samarbetet Botniska korridoren och Regionråd i Västernorrland samt Jonas Andersson (S), ordförande i Järnvägsforum Norr och Regionråd i Jämtland Härjedalen. Fotograf: Maria G Nilsson

Jonny Lundin (C), ordförande i samarbetet Botniska korridoren och Regionråd i Västernorrland samt Jonas Andersson (S), ordförande i Järnvägsforum Norr och Regionråd i Jämtland Härjedalen öppnade årets forum. Båda underströk hur viktigt Järnvägsforum Norr är för att visa på betydelsen av en fungerande infrastruktur i norra Sverige.  

– Det är i norra Sverige det händer, och då är det också i norra Sverige pengarna måste in, konstaterade Jonas Andersson.  

Lotta Rönström, Senior Adviser, North Sweden European Office och Joakim Berg, VD för Norrtåg AB, modererade forumet. Fotograf: Maria G Nilsson

En fungerande infrastruktur är kritiskt för den gröna industriella revolutionen i norr 

Niklas Säwén (S), kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall inledde konferensen och hälsade välkommen till Järnvägsforum Norr 2024, region Västernorrland och till Sundsvall. Han betonade tidigt vikten av infrastruktur i regionen och norra Sverige i stort för att klara av det som händer i regionen i och med de stora gröna industrisatsningar och den befolkningsökning som det kräver av regionerna, men även utifrån det nya säkerhetspolitiska läget. 

 – Den gröna omställningen skapar tillväxt i Sundsvallsregionen., vilket ger möjlighet till denna del av landet att växa i befolkning. För att klara den tillväxt som sker och krävs av regionen är välfungerande infrastruktur kritiskt. Därav är Västernorrlands viktigaste tillväxtfråga just nu och framåt ett dubbelspår på Ostkustbanan, berättade Säwén.

Niklas Säwén (S), kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall. Fotograf: Maria G Nilsson

Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå, som var värd för Järnvägsforum Norr 2023, intog även scenen för att framföra läget i norra Sverige och i Norrbotten såväl som vad som har hänt sedan konferensen tog plats i Luleå förra året. 

– Det är väldigt mycket som händer i ett jättesnabbt tempo i norra Sverige. Nu kommer vi in i en tid när det inte längre är en bra idé som blir verklighet, det är nu det faktiskt krävs. Nu händer allt på riktigt hos oss.  

Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå. Fotograf: Maria G Nilsson

Hon betonade hur investeringar i norra Sverige är positivt och avgörande inom Sverige såväl som för hela EU. Rickard Carstedt (S), regionråd i Västerbotten, höll med om att de investeringar och etableringar som pågår i norra Sverige är något som är positivt för hela landet, och att det därför måste läggas nationellt fokus på infrastruktur i regionerna.  

– Det som händer i norra Sverige kommer göra staten extremt rik, ska då inte staten ta sitt ansvar när det gäller infrastruktur?  Någonstans måste staten in och inse att de måste ta det ansvar de har, sade Carstedt.  

Alexander Hägg (M), regionråd i Gävleborg och Rickard Carstedt (S), regionråd i Västerbotten. Fotograf: Maria G Nilsson

Plattform Norr – utveckling av framtidens transportsystem 

Trafikverket arbetar för att etablera ”Plattform Norr” – en gränsöverskridande plattform som ska samla regionala aktörer i Sverige, Norge och Finland för att hantera gemensamma utmaningar i ett större systemperspektiv. Möjligheten för en “Plattform Norr” lyftes under Järnvägsforum Norr 2023 i Luleå under ett samtal på scenen mellan Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, EU-samordnaren för stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet Pat Cox och Europaparlamentarikern Erik Bergkvist.  

Initiativet föddes ur viljan att etablera en ökad samverkan och samplanering för fungerande gränsöverskridande transportinfrastruktur. Plattformen ska ge regionala intressenter i Sverige, Norge och Finland verktyg för att få en gemensam överblick och vägledning i ett större systemperspektiv. 

Helena Eriksson, regionchef Trafikverket Region Norra, var på plats för att berätta vad det nya initiativet innebär. Plattformen ska göra att de olika intressenterna kan planlägga och hantera gemensamma utmaningar eller möjligheter tillsammans för att utveckla framtidens transportsystem. Den ska också kunna fungera som ett bredare forum där de olika intressenterna tillsammans kan diskutera frågor som är av vikt för att möta den växande efterfrågan på transporter i norra Europa och militär mobilitet, som en del av det europeiska och internationella transportnätet.

Eriksson betonade att den gränsöverskridande plattformen är vägen framåt. Och att det under hösten 2024 kommer att anordnas ett forum kopplat till plattformen specifikt. Mer information kommer att publiceras närmare inpå.  

Norra Sveriges infrastruktur strategiskt för hela EU  

Andreas Carlson, Infrastruktur- och bostadsminister (KD), var en än gång på plats under Järnvägsforum Norr, vilket han hoppades blir en tradition vidare för alla kommande infrastruktur- och bostadsministrar. Carlson underströk betydelsen av infrastrukturen i norra Sveriges för att få ett välfungerande Sverige.  

Infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson. Fotograf: Maria G Nilsson

– Infrastrukturen i norra Sverige har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i regionen. Den är avgörande för att hela Sverige ska fungera, och för att näringslivets satsningar ska vara framgångsrika och långsiktiga. 

Vidare lade Carlson vikt vid gränsöverskridande samarbete och transporter för att stärka försörjningsförmågan. En synkroniserad utveckling av infrastruktur mellan de nordiska länderna är otroligt väsentligt för framtidens infrastruktur, menade Carlson. Han noterade även vikten av initiativet Plattform Norr, och sa att mer samplanering och en gemensam takt mellan de nordiska länderna måste bli bättre snarare än att lägga fokus på enskilda projekt.  

Infrastrukturens utveckling i norra Sverige är inte bara strategiskt viktig för EU och den gröna omställningen, men också ur ett militärstrategiskt perspektiv. Därför betonade Carlson vikten av EU och NATO i och med det läge vi befinner oss i just nu säkerhetspolitiskt.  

– Något som är viktigt för hela EU är att stärka transportinfrastrukturen för militär mobilitet, vilket är en fråga för EU och NATO snarare än endast en nationell fråga.  

Carlson berättade att mycket fokus för honom kommer att vara att skapa och upprätthålla en dialog med NATO, inte minst för att se vad det finns för möjligheter till medfinansiering från NATO när det kommer till infrastruktursatsningar för militär mobilitet. 

Infrastrukturens betydelse för skogsnäringen 

Ulf Larsson, VD för SCA, lade under konferensen vikt på skogsnäringens betydelse för det svenska välståndet, och hur infrastrukturen spelar en stor roll i det. Han påpekade att det krävs ökade satsningar på underhåll, elektrifiering och kapacitetssatsningar. Det behövs mer pengar generellt till infrastrukturen. Om det ska vara möjligt att säkerställa den gröna omställningen så är infrastruktursatsningar helt avgörande, poängterade han.  

– Vi behöver politiska riktlinjer som är hållbara för att få råvara in till industrin. Viktigast är tillgång till råvara, infrastrukturfrågor, förutsättningar kring energipolitik och tillståndsprocesser. Vi måste kunna få råvaran från skogen och in till industrierna, avslutade Larsson. 

Ulf Larsson, VD för SCA. Fotograf: Maria G Nilsson

Betydelsen av EU för norra Sveriges infrastruktur  

Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, tog plats på scenen för att diskutera EU:s transportpolitik och hur den spelar en allt viktigare roll även på regional och lokal nivå. EU:s stomnät, som inkluderar Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen ska stå klart redan år 2030, men vad är det som krävs för att få detta att hända?  

– EU:s budget kan inte göra allt. EU:s budget är 1 procent av EU:s BNP. EU och dess finansiering ska fungera som en hävstångseffekt. Men framför allt handlar det om nationella investeringar och möjlighet att attrahera privata investeringar. Men man vågar investera mer om man har EU-pengar i potten. Vi måste se till att TEN-T kommer på plats, se till att medlemsstaterna satsar på det här för att det är strategiskt och ekonomiskt viktiga frågor.  

Finansiering från EU var ett återkommande ämne under fler sessioner under konferensen. Maria Stockhaus (M), ledamot i riksdagens trafikutskott, lyfte hur Sveriges medlemskap i EU, och nu även i NATO, kan nyttjas för investeringar i järnvägen i norra Sverige.  

– Vi är medlemmar i EU och i NATO. Inom EU finns det mycket fonder, som exempelvis CEF (Fonden för ett sammanlänkat Europa) och även för satsningar inom militär mobilitet. Danmark får fem gånger så mycket tillbaka av EU per capita i infrastruktur jämfört med oss. Sverige kan bli bättre på att söka EU-bidrag. 

Lotta Rönström, Senior rådgivare på North Sweden European Office, såväl som moderator för Järnvägsforum Norr 2024, lyfte frågan om hur förhandlingarna och diskussionerna för EU:s nya budget går, och vilken plats infrastrukturen kommer att få.  

Annika Wäppling Korzinek berättade att det går att spekulera i att det kommer bli tufft och att transportpolitiken kommer att behöva tänkas om inför EU:s nästa budgetperiod.  

Inför nästa budget är det bra att använda argumentet att det behövs infrastruktur utifrån försvarsaspekten Det är där diskussionerna kommer att ligga. När det kommer till CEF kanske det i framtiden blir en annan typ av finansieringssätt, men det viktiga är att stomnätet kommer på plats till 2030, sade Annika Wäppling Korzinek.

Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Fotograf: Maria G Nilsson

Kompetensförsörjning kräver infrastruktursatsningar 

Ett budskap som förmedlades återkommande under Järnvägsforum Norr var järnvägens betydelse för kompetensförsörjningen i regionerna, vilket är en avgörande del av den gröna omställningen. För att klara av den omställning som just nu pågår i norra Sverige behövs inte endast industrisatsningar, det behövs även människor som kan vara del av omställningen. 

Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå, poängterade att de projekt som påbörjats måste bli klara för att människor ska kunna pendla och utgöra den arbetskraft som behövs i den pågående omställningen.  

– Nu sitter vi och väntar på att de här projekten ska rulla vidare.   Vi har en malmbana som är i dåligt skick som behöver bli mycket mer robust för att vi ska klara det här. Vår lösning måste vara att jobba på nya sätt. Vi behöver dubbelspår på plats omedelbart! 

Järnvägens betydelse för tillväxt och kompetensförsörjning lyftes även av Henrik Dahlin, VD för Green Cargo.  

Järnvägen är viktig för samhället, näringslivets tillväxt, och näringslivets samlevnad. Den är viktig för Sverige, inte minst längst Norrlandskusten. Genom fungerande järnväg kan vi hjälpa våra kunder att skapa tillväxt i norra Sverige. Vi vill också att pendling gynnas för att underlätta kompetensförsörjningen. 

Dag Lokrantz, VD VY, instämde i vikten av en fungerande järnväg för att kunna bidra till kompetensförsörjning och tillväxt i regionen.  

–  Det är kapacitetsbrist i järnvägen som läget ser ut nu. Det vi har märkt är att på grund av kapacitetsbrist så är järnvägen otroligt störningskänsligt, minsta lilla avvikelse påverkar resenärerna. Om vi tittar på helåret 2023 så hade 36 procent av alla dagar någon form av trafikstopp. I mars hade 55 procent av alla dagar trafikstopp. Detta leder till dålig punktlighet, vilket innebär att vi inte får förtroende av resenärerna. Det är något som påverkar kompetensförsörjningen. 

Oliver Dogo, VD Handelskammaren Mittsverige, lade även han fokus på vikten av att attrahera människor och kompetens till norra Sverige, vilket en fungerade infrastruktur ligger till grund för.

Panelsamtal med Henrik Dahlin, VD Green Cargo, Linda Thulin, Godskorridoren Scanmed, Oliver Dogo, VD Handelskammaren Mittsverige, Dag Lokrantz, VD Vy. Fotograf: Maria G Nilsson

–  Alla de investeringar som pågår i norra Sverige innebär mer gods. Det finns utmaningar kring kompetensförsörjning och energiförsörjning kopplat till infrastruktur. Vi behöver öka befolkningsmängden med 100 000 i norra Sverige, och att uppfattas tillgängliga är en stor del av attraktiviteten för att kunna locka hit folk. Sverige borde ha råd att inte hamna i det här läget. 

Detta var även något som Pål Bakken, vd Standard Solutions Group SSG, lyfte.  

– Industrier i norr vill ha kompetens på plats. Nu har vi tänkt i 30 år, ska vi inte börja bygga snart, hur svårt kan det vara?  

Pål Bakken, VD Standard Solutions Group SSG. Fotograf: Maria G Nilsson

En framtid med dubbelspår innebär en snabb framtid 

Landshövdingen för Västernorrland, tidigare generaldirektör, riksdagsledamot, statsråd och partisekreterare, Carin Jämtin, var på plats för att ge en bild av hennes reflektioner efter åtta månader som landshövding i regionen.  

– Jag har fått en mycket positiv bild av regionen och det är här det händer. Men vi behöver berätta det för omvärlden, så att vi får ekonomiska investeringar eller investeringar i form av turism och besöksnäring. Något som är mindre positivt är järnvägen. Vi har ett 100 år gammalt kringelikrokigt enkelspår längst kusten. Det finns flera som pendlar från Sundsvall till Härnösand med buss av den anledningen. Det är enormt viktigt att få järnväg på plats, just nu går det inte att lita på att tågen kommer, sade hon.  

Hon fortsatte med att ge en bild av hur en framtid skulle kunna se ut om det fanns dubbelspår på plats längst kusten.

Carin Jämtin, Landshövding för Västernorrland. Fotograf: Maria G Nilsson

– Med dubbelspår på plats skulle det ta 23 minuter mellan Sundsvall och Härnösand, och två och en halv timme mellan Sundsvall och Stockholm med tåget.  

Hitta nya modeller för framtidens järnväg  

Något som de flesta tycktes vara överens om under Järnvägsforum Norr var att det behöver investeras och satsas mer på järnvägen i norra Sverige. Det konstaterades av samtliga att det är inte endast är av vikt för regionerna i sig, men för hela Sverige och även EU. Utan fungerande järnväg försvåras EU:s gröna omställning, konkurrenskraft såväl som EU:s säkerhet.  

Att hitta nya modeller för finansiering såväl som för gränsöverskridande samarbeten snarare än att lägga fokus på enskilda projekt, var återkommande. Maria Stockhaus (M), ledamot i riksdagens trafikutskott, exemplifierade med Botniabanan. 

– Vi behöver hitta modeller för hur det här ska fungera. Botniabanan är ett lysande exempel, att man kan hålla ihop en längre sträcka och se till att det byggs klart.  

Ulrika Heie (C), ordförande i riksdagens trafikutskott, höll med om att investeringar och satsningar på järnväg behöver stort stöd, och att alternativ finansiering är något som går att titta på för att få järnvägen på plats.  

Samtal med Maria Stockhaus (M), ledamot i riksdagens trafikutskott, Ulrika Heie (C), ordförande i riksdagens trafikutskott och Även Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket.. Fotograf: Maria G Nilsson

Även Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, lyfte möjligheter till att hitta nya modeller för att finansiera infrastruktur när han fick frågan varför utvecklingen av järnvägen går så långsamt.  

– Vi har en demokratisk process i Sverige som vi ska värna, det går inte att rulla ut en järnväg hur som helst. Jag vill peka på behovet av att utmana i dessa tider, vi behöver vara intresserade och nyfikna, snappa upp utvecklingen av nya insatser, och rusta den anläggning som vi har. Vi behöver bli snabbare, vi ska bli ännu bättre på att planera insatserna i stråk. Och vi måste också våga prova nya sätt. 

Utöver programpunkterna fortsatte diskussionerna och givande samtal om norra Sveriges infrastruktur under pauserna och middagen. North Sweden tackar Västernorrland och Järnvägsforum Norr för ännu en lyckad konferens, och ser fram emot att komma till Västerbotten nästa år.  

/Julia Bergsten och Lotta Rönström  

Läs mer om Järnvägsforum Norr här

Fotograf: Maria G Nilsson 

24 Apr 2024 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information