Den 30 mars presenterade regeringen ett nytt uppdrag till Trafikverket att analysera möjliga åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län kopplat till de större företagsetableringar och företagsexpansioner som pågår i de aktuella länen. I regeringens motivering till uppdraget lyfts förstärkningar av vägnät och järnvägsinfrastruktur fram som nödvändiga för att möjliggöra och accelerera den industriella gröna omställningen i norra Sverige.

– Det är en historisk omställning som sker här i norr. Den kommer att gynna hela Sverige och EU. Där får inte infrastrukturen stå i vägen – vi måste dra ut rälsen för den gröna omställningen. Med vårt beslut som presenterades i går markerar vi från regeringens sida att den gröna omställningen inte kan vänta, vi måste jobba snabbare, sa Sveriges infrastrukturminister Andreas Carlson på scenen under Järnvägsforum Norr i Luleå 31 mars 2023, angående regeringens uppdrag till Trafikverket.

Trafikverket har under utredningen hämtat inspel från berörda kommuner, regioner och industriaktörer för att identifiera kritiska hinder inom transportinfrastrukturen som kan riskera att bromsa den gröna omställningen. Trafikverkets rapport från regeringsuppdraget innehåller bland annat en rad viktiga åtgärder i transportinfrastrukturen som Trafikverket bedömer är möjliga att tidigarelägga samt förslag till hur dessa tidigareläggningar skulle kunna finansieras och hur samordningen kan stärkas för ett mer effektivt genomförande.  

Norrbotniabanan kan tidigareläggas i förhållande till den Nationella transportinfrastrukturplanen 2022–2033

Trafikverket ser ett behov av att tidigarelägga Norrbotniabanan för att möta kommande behov av arbetspendling i området samt öka godskapaciteten mellan norra och mellersta Sverige. Av utredningen framgår det att Norrbotniabanan skulle vara möjlig att tidigarelägga till ca 2036 i stället för ca 2040 om finansieringen fortsätter i samma takt som den nationella transportplanen anger. Enligt förordningen för det transeuropeiska transportnätet, TEN-T, borde dock hela sträckan mellan Gävle och Luleå, inklusive Norrbotniabanan står klar redan 2030. Det är också det årtal som Trafikverkets byggorganisation och kommunerna Umeå, Robertsfors och Skellefteå har som riktmärke i sitt arbete för färdigställande till Skellefteå. Trafikverkets besked om en tidigareläggning kan därför ifrågasättas. Fortfarande saknas ett målår då banan ska stå klar till Luleå, vilket är av stor betydelse för att kommuner, regioner och operatörer ska kunna stå klara med sina åtaganden som exempelvis resecentrum och nya tåg. Diskussioner fortsätter med både Trafikverket och regeringen för en intensifiering av arbete med Norrbotniabanan.

Möjlig tidigareläggning av investeringar i Malmbanan 

Trafikverket bedömer tidigareläggning av kapacitetshöjande åtgärder på järnväg mellan Luleå–Kiruna som angeläget för att möjliggöra transporterna för de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna i Malmfälten, Boden och Luleå. Trafikverket föreslår också en investering i ett komplett dubbelspår från Luleå till Boden för att möta det kraftigt ökande transportbehovet på järnväg som följer av H2 Green Steels etablering i Boden.   

E4 Förbifart Skellefteå  

Trafikverket föreslår även att E4 Förbifart Skellefteå är möjlig att tidigarelägga med färdigställande till år 2031/2032 och att detta i första hand hanteras inom Trafikverkets årliga budget alternativt genom förskottering av Skellefteå kommun. Problemet är dock detsamma som för Norrbotniabanan att detta inte ser ut att vara en tidigareläggning i förhållande till behovet.

”Plattform norr” – ett nytt Fehmarn-Bält i det europeiska Arktis? 

För att få väl fungerande gränsöverskridande transportinfrastruktur på plats krävs ökad samverkan och samplanering för att möjliggöra ett effektivt systemtänk. Trafikverket för därför en dialog med relevanta aktörer om att etablera en ”Plattform norr” – en gränsöverskridande plattform med förlaga i södra Sverige som ska ge regionala intressenter i Sverige, Norge och Finland verktyg för att få en gemensam överblick och vägledning i ett större systemperspektiv. Plattformen ska göra att de olika intressenterna kan planlägga och hantera gemensamma utmaningar eller möjligheter tillsammans för att utveckla framtidens transportsystem. Den ska också kunna fungera som ett bredare forum där de olika intressenterna tillsammans kan diskutera frågor som är av vikt för att möta den växande efterfrågan på transporter i norra Europa och militär mobilitet, som en del av det europeisk och internationella transportnätet.

Möjligheterna för en ”Plattform norr” kom på tal redan på infrastrukturkonferensen Järnvägsforum Norr i mars 2023 i Luleå under ett samtal på scenen mellan Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, EU-samordnaren för stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet Pat Cox och Europaparlamentarikern Erik Bergkvist. Samtalet modererat av Lotta Rönström, senior rådgivare på North Sweden.

– Från mötena och diskussionerna under dessa dagar på Järnvägsforum Norr har vi fått inspiration att ta längre steg när vi undersöker nya modeller för finansiering, inte minst kopplat till EU:s intresse för gränsöverskridande samarbete. Vi har i dagsläget ett bra samarbete med Finland och Norge, men det kan stärkas ytterligare. Kanske finns det möjlighet att skapa en tredje plattform i norra delen av Europa, likt Fehmarn-Bält, resonerade Roberto Maiorana under Järnvägsforum Norr.

/Alexander Castwall och Lotta Rönström 

Läs rapporten från Trafikverket om regeringsuppdraget här

Läs mer om Botniska korridoren här

Läs mer om Malmbanan här

Läs mer om Luleå hamn här

Läs mer om TEN-T här

Läs mer om Järnvägsforum Norr 2023 här