Den 25 januari bjöd Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen in till ett seminarium på Grand Hôtel i Stockholm med rubriken ”Hur säkerställer vi infrastrukturen i norra Sveriges tillväxtregion i ett skakigt säkerhetsläge?”. Norra Sverige ligger i framkant i den gröna omställningen, men näringslivets miljardinvesteringar måste mötas upp med satsningar på infrastruktur. Färdigställandet av Norrbotniabanan och en utbyggnad av Malmbanan brådskar för att klara de förväntade godstransporterna, men också för att möta kompetensbehoven. Det skakiga säkerhetsläget ökar ytterligare behovet av att säkerställa robust infrastruktur i norr. Vid seminariet, som riktades till riksdagsledamöter som representerar norra Sverige, medverkade industri, Luleå Tekniska Universitet och Försvarsmakten för att ge sin bild av läget. North Sweden deltog och medverkade genom att bjuda in EU-kommissionen som fick möjlighet att inledningstala.

Den inre marknaden firar 30 år och Erik von Pistohlkors, tillförordnad chef för EU-kommissionens representation i Sverige, satte fokus på kompetensförsörjning utifrån att år 2023 även har utnämnts till Europaåret för kompetens:

– Vi behöver rusta EU:s arbetskraft med den kompetens som behövs för att säkerställa ekonomisk återhämtning, stärka EU:s globala konkurrenskraft och omvandla den gröna och digitala omställningen till möjligheter för alla på ett rättvist och inkluderande vis.

Lena Anttila, Ledningskoordinator vid LTU fokuserad även hon på kompetensförsörjningen. Kompetensbrist förutspås inom i princip alla sektorer men industri, vård/omsorg och utbildning sticker ut. Övergripande regionala analyser och arbetsmarknadsprognoser är under framtagande.

– För att nyttja den kompetens som finns krävs en fungerande arbetspendling som bidrar till en större arbetsregion, konstaterade Anttila.

LKAB presenterade nyligen nyheten om nya fyndigheter vilket gör att verksamheten nu kommer att breddas genom utvinning av kritiska mineraler. Robert Ylitalo Transformationsledare på LKAB, berättade att den nya fyndigheten motsvarar 1 miljon ton, vilket är lika mycket som man brutit under 130 år. Ylitalo betonade att det finns utmaningar kopplade både till kompetensförsörjning och fungerande godstransporter och underströk vikten av en snabb utbyggnad av dubbelspår på Malmbanan.

Tillgången till el är avgörande i den gröna omställningen, vilket Ann-Christine Schmidt, Head of R&D på Skellefteå Kraft AB berättade om.

– Vi befinner oss i mitten av en fantastisk utveckling där vår region behöver leverera till ett kraftigt växande samhälle. Ska vi möta samhällets ökade elbehov behöver vi proaktivt bygga elnät här och nu!

Erik Ranängen, Bransch- och föreningsansvarig för Byggföretagen i Norrbotten beskrev norra Sverige som Europas gröna motor där 50 000 nya arbetstillfällen skapas, men konstaterade att utvecklingen även innebär utmaningar – särskilt när det gäller kompetensförsörjning, bostäder och otillräcklig infrastruktur.

– Infrastruktursatsningar är samhällsbyggets fundament. Byggföretagen arbetar för att göra infrastruktursatsningar till en motor för bostadsbyggande och säkerställa behovet av fungerande vägar och järnvägar. Norrbotniabanan minskar belastningen på stambanan och ökar vår transportkapacitet till Europa på ett klimatsmart och effektivt sätt.

Överste Lars Karlsson, Norra militärregionen, Försvarsmakten berättade om utmaningar kopplade till det nya säkerhetspolitiska läget, med en ökad militarisering i vårt geografiska närområde. Norra militärregionen omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län och motsvarar 53% av Sveriges yta, men ca 10 % av befolkningen, vilket är en utmaning i sig. En stärkt infrastruktur krävs för transport av förband och utrustning för att skapa rörlighet – inte minst på järnväg.

Seminariet avslutades med att Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, och Elisabeth Sinclair, projektledare, Norrbotniabanegruppen, gav en uppdatering kring bygget av Norrbotniabanan. Hela Norrbotniabanan ingår i den nationella transportplanen 2022–2033 och byggnation pågår av de första 12 kilometerna.

– Den första rälsen är lagd, men nu behövs ett tydligt målår för hela sträckan mellan Umeå och Luleå som harmoniserar bättre med EU:s uppsatta målår om ett färdigställande år 2030 för det europeiska stomnätet, säger Gusten Granström. 

Nu får vi Norrbotniabanan på plats!

/Lotta Rönström