EU överens om fler laddningsstationer för elbilar och vätgastankstationer senast 2030
Fler laddningsstationer för elbilar och tankstationer för vätgas avsedda för allmänheten längs det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) senast 2030 – det har Europaparlamentet och ministerrådet nu enats om. Överenskommelsen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen som nåddes den 28 mars innebär också att parkerade flygplan ska ha tillgång till el vid gaten senast 2025 och fartyg i hamn ska ha tillgång till el senast 2030.
EU:s ministerråd, med Sverige som ordförande, och Europaparlamentet kom den 28 mars 2023 överens om att öka antalet laddningsstationer för elbilar och vätgastankstationer längs viktiga transportkorridorer och transportnav inom EU. Den nya förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen, som är en del av EU:s övergripande mål om att minska utsläppen av växthusgaser, fastställer riktlinjer för utbyggnad och underhåll av laddningsstationer, vätgastankstationer och biobränslestationer, samt utveckling av nätverk för distribution av alternativa bränslen. Syftet med förordningen är att det ska finnas en tillgänglig och användbar infrastruktur för alternativa drivmedel i hela EU.
Enligt lagen måste utbyggnaden av nödvändig infrastruktur för alternativa bränslen uppnås senast 2025 respektive 2030. Följande utbyggnadsmål måste uppnås senast 2025 eller 2030:
- Laddningsinfrastruktur för personbilar och lätta lastbilar måste öka i samma takt som antalet fordon som används. Allmänt tillgänglig laddningsinfrastruktur för elbilar kräver 1,3 kW per registrerad bil, och snabba laddningsstationer på minst 150 kW var 60:e km längs det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) från 2025.
- Laddningsstationer för tunga fordon kräver minst 350 kW var 60:e km på TEN-T-stomnätet från 2025, och måste finnas på säkra och skyddade parkeringsområden för laddning över natten och i urbana noder för leveransfordon.
- Vätgastankningsstationer krävs var 200:e km längs TEN-T-stomnätet och i alla urbana noder från 2030 för att säkerställa en tillräckligt täckande infrastruktur för vätgasfordon.
- Kusthamnar med stora fartygsanlöp måste tillhandahålla ström för fartygen senast 2030 för att minska koldioxidavtryck och luftföroreningar.
- Flygplatser måste erbjuda laddningsinfrastruktur till stillastående flygplan vid alla brygganslutna gater senast 2025 och vid alla remoteplatser senast 2030.
- Operatörer för elektriska laddningsstationer och tankningsstationer för vätgas måste ha full pristransparens, erbjuda en gemensam betalningsmetod, till exempel betal- eller kreditkort, och göra relevanta uppgifter, till exempel uppgifter om placering, tillgängliga på elektronisk väg så att kunden får fullständig information.
Ambitionen med den nya lagen är också att ge ytterligare incitament för tillverkare att producera mer miljövänliga fordon och skapa nya affärsmöjligheter för entreprenörer inom transportsektorn och för samhällen som vill ta del av den gröna omställningen.
Betydelse för norra Sverige
Norra Sveriges stora geografiska yta kräver omfattande satsningar på laddningsinfrastruktur för att genomföra den gröna omställningen. I regionen sträcker sig TEN-T:s stomnätskorridor Skandinavien-Medelhavet från Sundsvall i söder längs kusten upp till Luleå och vidare till norska Narvik i norr och mot finska kemi i öster, vilket innebär sträckor på över 100 mil. Inom ramen för TEN-T har Umeå och Sundsvall föreslagits som nya urbana noder, men Europaforum Norra Sverige vill att även Östersund och Luleå ska inkluderas för att säkerställa tillgång till stöd för att bygga laddningsinfrastruktur. När det kommer till kärnhamnar är för nuvarande endast Luleå, Umeå och Sundsvall inkluderade i förslaget, men EFNS vill också inkludera flera hamnar och terminaler i TEN-T-nätverket, såsom Kalix, Piteå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Härnösand. Dessutom bör flygplatserna i Luleå, Umeå och Åre Östersund uppgraderas från övergripande nät till stomnät, vilket Norra Sverige saknar idag.
Läs mer om förordningen här
Läs EFNS positionspapper på temat här:
Transportpolitik
Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.
Kontaktperson: Lotta Rönström
Mer information