Den 16 december bjöd samarbetet Botniska korridoren där North Sweden ingår, tillsammans med Trafikutskottets ordförande Jens Holm och Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus, in till ett seminarium i riksdagen om hur Sverige ska kunna öka sin medfinansiering från EU. Trots att mötet hölls på den sista ordinarie arbetsdagen i riksdagen slöt mer än 30 personer upp för att ta del av senaste nytt från EU. Mötet modererades av Per Olof Lingwall, Senior Business Advisor WSP.

Det är mycket som händer nu inom infrastruktur. Den 30 november presenterade Trafikverket sitt förslag till ny nationell transportplan och den 14 december presenterade EU-kommissionen en reviderad förordning för det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T, som sätter upp mål och krav för europeisk transportinfrastruktur.

”Kommissionens förslag en seger för Botniska korridoren”

Lotta Rönström, Senior adviser på North Sweden European Office, presenterade EU-kommissionens nya förslag till TEN-T-förordning i inledningen av seminariet.

– Kommissionens förslag är en stor seger för vårt arbete för att lyfta norra och mellersta Sverige. Tidigare var mer än halva Sverige en stor vit fläck på EU:s karta. Nu har man både förlängt de högst prioriterade stomnätskorridorerna och lyft in nya viktiga noder i vår geografi i EU:s transportnätverk. Det skapar helt nya förutsättningar för vårt arbete, sade Lotta Rönström.

Satsningar på utvecklad transportinfrastruktur är avgörande för att möta den snabba gröna omställning som sker i norr, med planerade investeringar från näringslivet på mer än 1 070 miljarder de närmaste 20 åren.

– TEN-T-förordningen fastställer att den Botniska korridoren ska stå klar till år 2030 utifrån krav som definieras i förordningen kring exempelvis linjehastighet och möjlig tåglängd för godstransporter. För att leva upp till EU:s lagstiftning krävs att samma prioriteringar speglas i den nationella transportplanen, fortsatte Lotta Rönström.

Den efterföljande diskussionen kom att kretsa kring hur Sverige och EU kan växelverka för säkra en grön omställning av såväl samhället i stort som transportsektorn.

”Sverige har ett oerhört bra case”

Jens Holm, ordförande i Trafikutskottet, erkände att dessa frågor i stort varit en bortglömd dimension i den svenska infrastrukturdebatten, men att det nu är hög tid att ändra på detta.

– Investeringar i den Botniska korridoren skulle skapa en enorm potential för överflyttning av gods från väg till järnväg, något som är extra viktigt nu när näringslivet investerar över 1 000 miljarder i den gröna omställningen. Vi har ett oerhört bra case och det är hög tid för Sverige att ta vara på de möjligheter som medfinansieringen från EU ger oss, sade Jens Holm.

Christian Danielsson, som är chef för EU-kommissionens representation i Sverige, påminde om att Sverige har en hemläxa att göra för att uppfylla den nuvarande TEN-T-förordningens krav fram till 2030. Han förutspådde också att det kommer att bli mycket arbete både i EU-parlamentet och i ministerrådet kring kommissionens förslag till ny TEN-T-förordning. Om förslaget går igenom öppnar det för ännu bättre möjligheter för medfinansiering från EU.

– Sverige har fått en god utdelning, inte minst tack vare att den Botniska korridoren drivit på för att få in fler stråk och nya noder på kartorna. Det viktigaste för Sverige blir att hålla fast vid förslaget. För svenskt vidkommande är det viktigt att tänka på att detta kan vara en fråga som är högaktuell under det kommande svenska ordförandeskapet i EU 2023, betonade Christian Danielsson.

Han pekade också på problemet med att Sverige har snuttifierat sina EU-ansökningar, i stället för att söka för större sammanhängande stråk. Han underströk att Sverige här har ett stort utrymme för förbättringar.

”Vi måste bli bättre på att få tillbaka pengar från EU”

– Just nu ser vi ett stort missnöje med Trafikverkets förslag till ny nationell plan. Inget blir klart, vilket är väldigt oroande. Sverige måste definitivt bli bättre på att söka medfinansiering från EU, vilket kan påskynda färdigställandet av viktiga stråk. Nuvarande snuttifiering är skadlig, och vi får ingen utväxling av våra investeringar, sade Maria Stockhaus (M), ledamot i Trafikutskottet.

Hon pekade på att man i Danmark får 5 kronor mer per invånare från EU:s transportbudget än vi i Sverige får.

– Vi kan inte vara det land som bara betalar in, vi måste få tillbaka också, sade Stockhaus.

”Se över ansökningssystemet”

Teres Lindberg (S), tredje vice ordförande i Trafikutskottet, gav en ljusare bild och pekade på att Sverige faktiskt fått 4 miljarder från EU:s transportbudget, fördelade på inte mindre än 75 olika objekt.  Men samtidigt uteslöt hon inte att det skulle gå att plocka hem ännu mer medfinansiering från EU.

– Det vore bra om vi nu kunde se över hur systemet med ansökningar fungerar och då ha en mer proaktiv inställning för att identifiera lämpliga objekt, sade Lindberg.

”Hög tid att skala upp ansökningarna om EU-finansiering”

I Trafikverkets förslag till ny nationell plan senareläggs en viktig etapp på Nya Ostkustbanan (Gävle–Kringlan), vilket skulle innebära att Sverige skulle tvingas återbetala redan utbetalade EU-medel.

– Om regeringen skulle gå vidare med detta förslag skulle det sända helt fel signaler till EU, och försämra våra möjligheter att fortsätta få EU-medfinansiering sade Ingela Bendrot, vd Nya Ostkustbanan. Enligt Bendrot måste Trafikverket gå in och ta en mer aktiv roll i arbetet med de svenska ansökningarna, och också ta höjd för betydligt större ansökningar.

– Hittills har Sverige fått mycket god utdelning på sina EU-ansökningar. Så sent som i somras fick Sverige bifall på fem av fem ansökningar, varav fyra handlade om investeringar i den Botniska korridoren. Det är ju väldigt bra betyg från EU:s sida, nu gäller det bara att skala upp arbetet.  Nu måste regeringen snabba på investeringarna i hela Botniska korridoren för att nå målåret 2030, men också göra större ansökningar för längre stråk. Jag hoppas att regeringen i den kommande planen också tydligt uttalar att hela sträckan Gävle–Luleå ska fullföljas, vilket gör det enklare att söka medfinansiering för större etapper, sade Bendrot.

”Staten måste matcha industrins rekordinvesteringar”

– Vi står mitt i en otrolig, grön omvandling av Sverige. Näringslivet investerar 1 070 miljarder i ny industri, och behoven av matchande investeringar från kommuner och staten är enorma. Bara i Skellefteå, där jag bor, investerar kommunen i 5 000 nya bostäder under de närmaste 2–3 åren. Den investeringen är ju helt nödvändig om Northvolt ska kunna rekrytera 3 000 anställda, vilket den nya fabriken kräver, berättade Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanan

– För att lyckas fullfölja den gröna investeringen får vi nu en puckel av kostnader. Om vi hade sett Sverige som ett gemensamt aktiebolag så hade vi givetvis förstått att vi måste göra dessa investeringar nu. Det gäller ju inte minst infrastrukturen, men i stället för att bygga Norrbotniabanan klar under kommande planperiod föreslår Trafikverket att vi inte ens ska få sträckan Umeå–Skellefteå klar till 2033. Det är inte acceptabelt, sade Sinclair.

”Sverige behöver ett nationellt infrastrukturlyft”

Pär Helgesson från SJ pekade på att EU-perspektivet har en alltför undanskymd roll i Trafikverkets förslag till ny nationell plan, inte minst deras tydliga mål för kraftigt ökade volymer på järnväg.

– Frågan om målår och kortare genomförandetider är helt central. Just nu har vi en situation där staten fördelar ut pengar lite här och där, samtidigt som inget blir klart. Det är inte hållbart att alla projekt tar 20-30 år att genomföra. Vi måste få stråk som fungerar, flaskhalsar måste byggas bort och helheten måste bli klar i rimlig tid sade Helgesson och efterlyste ett nationellt infrastrukturlyft. Som det ser ut nu kommer infrastrukturen att vara på plats långt efter att till exempel Fehmarn bält-förbindelsen och de stora industrisatsningarna i Norrland är färdiga vilket i förlängningen riskerar att begränsa landets utveckling.

”Sikta mot stjärnorna”

Jens Holm avslutade mötet med att konstatera att det finns en otroligt stor potential för Sverige, inte minst när det kommer till norra Sverige.

– Sveriges hittillsvarande strategi har varit onödigt försiktig. Jag tycker att vi ska sikta mot stjärnorna, och verkligen se till att ta vara på de möjligheter som finns. Här måste vi alla kroka arm: vi i riksdagen, regeringen, EU-parlamentet men också näringslivet. Vi ska också bli bättre på att se andra finansieringsalternativ som finns inom ramen för EU avslutade Holm.

Läs mer om förhandlingen om EU:s nya transportpolitik här 

Läs mer om Trafikverkets förslag till ny nationell plan för transportinfrastruktur här

/Lotta Rönström