De nordiska länderna - en förebild i omställningen till klimatneutralitet enligt EU-kommissionen
De 27 EU-länderna har åtagit sig att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050, och de nordiska länderna går i bräschen. Norge siktar på att nå klimatneutralitet 2030, medan Finland planerar att nå nettonollutsläpp 2035, Island 2040 och Sverige 2045. Danmark vill vara klimatneutralt 2050, men med ett minskningsmål på 70 procent 2030.
I cirka 25 år har Norden framgångsrikt utvecklat en gemensam elmarknad, där vattenkraft, kärnkraft och vindkraft är de viktigaste faktorerna. El som produceras i Norden är nästan redan helt utfasad från fossila bränslen (87 procent anses vara "koldioxidfri") – 63 procent kommer från förnybara källor.
“Nordiska lösningar är rätt väg att gå. Jag kan bara uppmuntra er att fortsätta med det ni gör och föregå med gott exempel”, sade EU:s energi kommissionär, Kadri Simson, till Nordiska rådets medlemmar i ett online evenemang på tisdagen den 2 mars.
För närvarande kommer nästan en tredjedel av all el som förbrukas i EU från förnybara energikällor. Men man beräknar att förnybara energikällor kommer att producera nära 60 procent av elen 2030, och mer än 80 procent till 2050 för att uppnå blockets klimatmål - där Nordsjön har en betydande potential för vindkraftsparker till havs och annan framväxande teknik, såsom energiöar eller våg- och tidvattenenergiteknik.
“Förnybar energi förbättrar människors välbefinnande, och den allmänna välfärden, långt över BNP”, sade den svenska riksdagsledamoten Cecilie Tenfjord-Toftby, som tror att Norden kan bli en el exportör, som fungerar som en backup för att öka andelen förnybar energi i andra europeiska länder.
Problem med transportutsläpp
Samtidigt innebär utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn en av Nordens största utmaningar.
Trots ökad användning av biodrivmedel och elektrifiering av personliga fordon har utsläppen från transportsektorn ökat i Norden – där sektorn fortfarande står för cirka 37 procent av de nationella växthusgasutsläppen.
Den ökade användningen av biobränslen, biogas, vätgas och elektrifiering av sektorn är högsta prioritet i nationella antagna eller planerade strategier - särskilt för de tunga vägtransporterna, sjöfarts- och luftfartssektorn.
Elbilar stod för 16 procent av nybilsförsäljningen i Norden under 2019, med Norge i framkant på 56 procent. Norge har det högsta antalet elbilar per capita i världen och vill elektrifiera alla inrikesflygresor till 2040.
Parlamentsledamoten Henna Virkkunen från ITRE-utskottet (EU-parlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi) uppmärksammade vikten av att ha så kallad "teknisk neutralitet", och uppmanade nordiska röster att driva på för en marknadsbaserad strategi i Bryssels lagstiftningsförslag.
“Vi behöver flera lösningar eftersom det kommer att ta tid innan vi har elbilar, och vi måste minska utsläppen mycket snabbt”, sa Virkkunen.
Europaforum Norra Sverige vill se förbättringar i EU:s direktiv om förnybar energi
Det politiska nätverket Europaforum Norra Sverige (EFNS) har nyligen antagit ett positionspapper kring direktivet för förnybar energi. EFNS påtalar vikten av att bioenergi och biodrivmedel krävs i ökad andel för att uppfylla EU:s klimat- och energimål.
Genom sina rika naturresurser har norra Sverige stora möjligheter att bidra till den gröna omställningen, inte minst genom regionens stora tillgång på förnybara energikällor såsom vindkraft, vattenkraft och bioenergi.
Biodrivmedel har en stor potential att minska EU:s utsläpp av växthusgaser och har fått allt större uppmärksamhet på senare år, inte minst inom flygsektorn. För att möta det växande behovet av biobränsle pågår intensiv forskning i Sverige, till exempel för att utveckla inhemsk produktion av bioflygbränsle med skogsbaserade råvaror. Här vill EFNS försäkra sig om att EU stärker sina incitament och det långsiktiga policyramverket för produktionen av biodrivmedel.
EFNS pekar även på vikten av att fler lagar och direktiv från EU måste harmonisera och samspela med varandra för att fastslå förhållningssättet till hållbarhetsarbetet i EU.
Läs EFNS position med åsikter om EU:s direktiv om förnybar energi (RED II) här
Läs mer om mötet med Nordiska Rådet här
/Andreas Stenlund
Transportpolitik
Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.
Kontaktperson: Lotta Rönström
Mer information