Målet med den handlingsplan som presenterats av EU-kommissionen är att säkra en hållbar tillgång till Europas råmaterial och främja utvecklingen mot en grönare och mer långsiktig hållbar ekonomi. Tillsammans med handlingsplanen och den uppdaterade listan följer en framtidsanalys som redogör för kommande möjligheter och utmaningar inom råvaruindustrin. Handlingsplanen innehåller en uppdaterad lista över kritiska råvaror som nu uppgår till 30 stycken, tre fler än den senaste listan år 2017.  

Så kallade kritiska material väljs ut efter två viktiga kriterier, råvarans tillgång samt dess ekonomiska betydelse. Några exempel på dessa är grafit och kobolt som också går att finna i Sverige. Däremot produceras flera betydande råmaterial utanför EU där exempelvis Kina tillhandahåller 98 procent av EU:s tillgång till sällsynta jordartsmetaller. De listade mineralerna och metallerna bedöms vara kritiska för både välfärden och vårt samhälle, där Europas produktion av råmaterial är betydligt lägre än marknadens efterfrågan. Som det ser ut i dagsläget kommer det att krävas upp till fem gånger mer kobolt och 18 gånger mer litium år 2030 för att klimatmålen ska uppnås. 

EU-kommissionen vill se ökat samarbete med regioner 

Vidare har framtidsanalysen till avsikt att förutspå framtida trender för att nå en klimatneutral ekonomi 2050. Ett extra fokus riktas mot de teknologiska framstegen som krävs för att säkerställa tillgången till hållbara råmaterial i linje med den europeiska gröna given. En konkret åtgärd som EU-kommissionen lyfter är att etablera ett samarbete med medlemsländerna och deras regioner för att uppmärksamma projekt gällande bearbetningen av råmaterial och gruvdrift. 

Med anledning av den nya handlingsplanen kommer en europeisk allians bestående av aktuella aktörer från akademin, näringsliv och politik sättas samman under de kommande veckorna.  

Läs mer om handlingsplanen och aktuell lista över kritiska råmaterial här

Läs mer om framtidsanalysen här

/Elvira Ahlring