Den 28 november bjöd Europaforum Norra Sverige in till ett seminarium i Bryssel om det svenska hållbara skogsbruket, dess klimatnytta samt betydelse för framväxten av den biobaserade ekonomin.

Europaforum Norra Sverige (EFNS) bjöd in till seminariet ’Swedish Forest management and the Bioeconomy’ den 28 november på Sveriges ständiga representation vid EU i Bryssel. På seminariet diskuterade beslutsfattare från offentlig förvaltning, industri samt akademi på svensk regional och nationell nivå samt EU:s institutioner det svenska skogsbruket och dess bidrag till att motverka klimatförändringar samt skogens betydelse för framväxten av den biobaserade industrin. 

Diskussionerna under dagen kretsade i mångt och mycket kring de två nu aktuella lagstiftningsförslag som är föremål för förhandling och revidering, LULUCF och RED II. Båda berör hur skogen brukas och vilka produkter ska kunna framställas av skoglig biomassa. LULUCF-direktivet reglerar utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning i sektorer som idag inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, d.v.s. skog och jordbruk. RED II-direktivet är en revidering av EU:s nuvarande förnybarhetsdirektiv och kommer att fastställa EU:s energimål för tidsperioden 2021-2030. Både LULUCF och RED II är fundamentala för att hjälpa EU att nå sin del i Parisavtalet COP 21, världens första globala bindande klimatavtal.

Inledning

Erik Bergkvist, ordförande Region Västerbotten och Europaforum Norra Sverige höll välkomstanförande vid seminariet som modererades av Mikael Janson, direktör på North Sweden European Office. Erik Bergkvist lyfte fram vikten av skogen för Sverige såväl som en viktig basindustri, som utgör Sveriges största nettoexportör, och för rekreation. – Västerbotten är dubbelt så stort som Belgien och täcks till 90% av skog, så bioekonomin finns i våra DNA, sade Erik Bergkvist. Norra Sverige har ett aktivt hållbart skogsbruk med stort know-how och enorm utvecklingspotential. Norra Sverige är ett av Europas mest skogrika områden och har ett av de strängaste regelverk för hållbart skogsbruk. I norra Sverige finns starka industriella värdekedjor, forskningsinstitut och universitet som bedriver skogsbruksrelaterad forskning. Regionen har därför unika förutsättningar för att producera grön bioenergi och bedriver forskning för att påskynda utvecklingen av avancerade biobränslen, vilket ger ett stort mervärde för hela EU, sade Erik Bergkvist. 

Inledning. Från vänster: Mikael Jansson, Erik Bergkvist, Pierre Schellekens & Åsa Webber

Skogsbruk, påpekade Erik Bergkvist, utgör en viktig basindustri som skapar försörjning för människor och möjligheter till hållbar utveckling och ett mervärde för hela Europa. Den biobaserade ekonomin i Sverige uppskattas ha en tillväxtpotential från dagens 5 procent av BNP till 10-15 procent år 2050 och skulle därmed utgöra ett värde mellan 50 och 100 miljarder EUR. Det återfinns främst i trä- och bygg-, biobränsle- och kemiområdet och i viss utsträckning inom textil- och kompositindustrin. Detta kommer att leda till en högre sysselsättningsnivå i hela Sverige och i synnerhet i de glesbefolkade områdena i norra Sverige. För att förverkliga potentialen kräver industrin tydliga långsiktiga regler för att kunna agera och investera. – Use diversifictiaon in the EU to build a strong Europe together, manade Erik Bergkvist. 

Pierre Schellekens vice kabinettchef hos Miguel Arias Canete, EU-kommissionär för Klimat och energi, berättade om pågående arbete, främst LULUCF-direktivet och RED II och även utsläppshandelssystem (ETS), vid EU-kommissionen för att uppnå EU:s åtaganden enligt Klimat– och energipaketet 2030 om bl a 30% minskning av CO2-utsläppen från sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS. Målen i EU:s Klimat- och energipaket 2030 utgör tillika EU:s bidrag för att uppnå åtagandena i Parisavtalet COP 21. EU:s klimat- och energipaket fastställer tre huvudmål för år 2030:

• Minst 40% minskning av växthusgasutsläpp (från 1990 års nivåer)
• Öka andelen förnybara energikällor till minst 27% av EU:s energiförbrukning senast 2030
• Minst 27% förbättring av energieffektiviteten

Klimat- och energipaketet är i linje med de långsiktiga perspektiven som anges i färdplanen för en konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp år 2050, i energifärdplanen 2050 och i vitboken för transportområdet. Ramverket innehåller ett bindande mål för att minska utsläppen inom EU: s territorium med minst 40% under 1990 års nivå senast 2030 vilket även är EU:s mål enligt Parisavtalet COP 21. För att uppnå målet på minst 40% i EU krävs att:

• Sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (ETS) minskar utsläppen med 43% (jämfört med 2005). ETS kommer för detta ändamål att reformeras och stärkas. 
• Sektorer som inte omfattas av ETS minskar utsläppen med 30% (jämfört med 2005). För detta ändamål bör detta översättas till individuella bindande mål för medlemsstaterna. 

LULUCF-direktivet är viktigt för att nå EU:s åtaganden på 30% minskning år 2030, och så även EU:s system för handel med utsläppsrätter. - Ju starkare ETS desto starkare bioekonomi. Vi kommer inte kunna nå våra uppsatta mål för energisektorn utan användning av biomassa. Biomassa har en fundamental roll för att uppnå fastställda mål, sade Pierre Schellekens. 

Session 1: Sustainable Forest Management & Climate Change Mitigation

Anna Holmberg, Energidirektör på Skogsindustrierna, modererade session 1 om Hållbart skogsbruk och dess bidrag för att mildra klimatförändringarna.

Session 1. Från vänster: Simon Kay, Anna Holmberg, Sara Östh, Lars Högbom & Bror Sundqvist

Simon Kay på EU-kommissionen DG Klimat berättade om EU:s arbete inom klimatområdet och särskilt LULUCF-direktivet som berör utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning i sektorer som idag inte omfattas av EUs utsläppshandelssystem, d.v.s. skog och jordbruk. Trilog om LULUCF pågår och troligtvis nås en överenskommelse i december 2017.

Sara Östh på Sveaskog berättade om skogsbruk som är en välplanerad högteknologisk verksamhet och om olika verktyg Sveaskog tillämpar för naturvård. Lars Högbom på Skogforsk gav en bild av hur skogen kan se ut och hans budskap var att skogsprodukter kan betraktas som kolneutrala om skogen hanteras klokt. Resultatet är beroende av rumsliga och temporära systemgränser. Bror Sundqvist på Wood Center North/LTU höll ett föredrag om hållbart utbud av trä till byggindustrin och samhället - 'den nordiska modellen'. 

Jytte Guteland, ledamot i miljöutskottet i Europarlamentet medverkade i paneldebatten som avslutade sessionen med reflektioner över föregående interventioner samt om sitt arbete i Europarlamentet och de nu aktuella rättsakterna. 

Panelsamtal. Från vänster: Anna Holmberg & Jytte Guteland

Session 2: The Bioeconomy - Forest raw materials contribution to the growth of the forest-based industries

Magnus Matisons, projektledare Bioekonomi på Biofuel Region, modererade session 2 'The Bioeconomy - Forest raw materials contribution to the growth of the forest-based industries'.

Tapio Kytölä på EU-kommissionen DG RTD berättade om EU:s pågående översyn av bioekonomistrategin från 2012. Inom EU-kommissionen deltar tio generaldirektorat i det omfattande revideringsarbetet som inkl översyn av bl a hållbarhetskriterier, cirkulär ekonomipaketet och COP 21 innan den nya strategin presenteras under hösten 2018. EU:s medlemsländer ser positivt på bioekonomin för skapande av nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt och de flesta siktar på att ta fram egna nationella strategier. Vidare berättade Tapio Kytölä om satsningar inom EU för att stärka bioekonomin bl a inom Horizon 2020 och initiativet Joint Undertaking for biobased industries som förfogar över 3,8 miljarder EUR under 2014-2020. EIB har sedan 2012 tredubblat sina investeringar i cirkulär ekonomi och bioekonomin.

Session 2: Från vänster: Tapio Kytölä, Magnus Matisons, Rikard Gebart, Magnus Edin & Ylwa Alwarsdotter

Rikard Gebart på LTU lyfte fram hur viktig bioenergi är för det svenska energisystemet och pekade på att biomassan för energiproduktion kommer från rester från skogsbruket och skogsindustrier. När det gäller transporter var Rikards huvudbudskap att biodrivmedel kommer att vara viktiga om vi ska kunna bli fossilfria. Magnus Edin på SunPine som producerar biodiesel av Tallolja samt Ylwa Alwarsdotter på SEKAB som utvecklar teknik och bedriver forskning för att framställa kommersiella etanolprodukter av cellulosa, samt förädlar etanol till förnybara drivmedel och gröna kemikalier, var i likhet med övriga medverkande, bekymrade över miljöutskottets omröstning i RED II, som föreslår 0% produktion av biodiesel från tallolja. - EU-kommissionens förslag i RED II på avancerade biobränslen är ambitiöst och genomförbart. Vårt budskap är behåll bilaga IX del A oförändrad, inkludera nya råvaror men radera inga, sade de samstämmigt. 

Panelsamtal. Från vänster: Magnus Matisons, Linnea Engström, Fanny Pomme-Langue & Linde Zuidema

Linnea Engström ledamot i Europaparlamentet, Fanny Pomme-Langue på AEBIOM och Linde Zuidema på FERN medverkade i paneldebatten om den biobaserade ekonomin och RED II d.v.s. lagstiftningsförslaget för revidering av förnybarhetsdirektivet och definitionen för avancerade biodrivmedel.

Seminariet avslutades med en Q&A-session. Seminariet samlade 80 deltagare från offentlig förvaltning och industri i norra Sverige, Europeiska institutionerna, branschorganisationer och regionkontor i Bryssel.

Q&A. Från vänster: Jonas Larsson Region Norrbotten & Ulf Westerberg Piteå Science Park

Seminariet arrangerades av North Sweden European Office.  

RED II - Industriutskottet antar position den 28 november 

Under dagen antog industriutskottet i Europarlamentet sin position om RED II. I sin position väljer industriutskottet att bl a att behålla den ursprungliga definitionen för avancerade biobränslen enligt EU-kommissionens förslag och breddar den för att omfatta fler. Europarlamentet antar troligtvis sin position om RED II i januari eller februari 2018. 

Presentationer

Sara Östh

Lars Högbom

Bror Sundqvist

Rikard Gebart

Magnus Edin

Ylwa Alwarsdotter

Europaforum Norra Sverige

Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett nätverk för politiker på lokal och regional nivå från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. EFNS är en mötesplats och kunskapsarena där EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden där den berör norra Sverige. EFNS bevakar Europafrågor för att påverka EU:s lagstiftning.

Mer information

Läs mer om North Sweden European Office arbete samt bevakning av relaterade frågor:

Bioekonomin på agendan i november

Rådet antar position om LULUCF

Europaparlamentet antar position om LULUCF

Europaforum Norra Sverige antar position om LULUCF

Europaparlamentets miljöutskott antar position i RED-II direktivet

Ny överenskommelse om EU:s handelssystem med utsläppsrätter

Rådet godkänner förlängning av EFSI

/Mona Mansour