North Sweden inleder idag en artikelserie om råvarutillgångar och de viktiga basindustrierna i Norrbotten och Västerbotten i syfte att lyfta fram regionens betydelse för EU:s råvaruförsörjning.

I EU pågår en debatt om hur Europa ska klara sitt behov av råvaror i framtiden och minska importberoendet. Norra Sverige spelar här en viktig roll för EU:s framtida råvaruförsörjning. För att lyfta fram vår regions betydelse för hela EU:s råvaruförsörjning, inleder vi idag en artikelserie om råvarusektorn; tillgångar och utveckling i Norrbotten och Västerbotten med fokus på basindustrierna och gruvbolagen inom mineral och metaller till en början nu under hösten, och om skogsindustrin senare under våren 2016.

Först ut i serien är LKAB, en av Europas största aktörer på järnmalmsmarknaden. I artikeln uppmärksammar vi malmbrytningen och produktionen av den för LKAB unika pelletsen som har en ovanligt hög halt av järn, den världsledande forskning kring tillverkning av stål samt samhällsomvandlingen och flytten av städerna Kiruna och Malmberget som är en konsekvens av gruvbrytningens utbredning och av att malmkropparna lutar in under samhällena med markdeformationer som följd.

Vi lyfter även fram det arbete som bedrivs av Europeiska innovationspartnerskapet för råvaror (EIP RM), samt arbetet med mineralstrategierna på svensk nationell nivå och i Norrbotten och Västerbotten. EIP RM är en av EU:s stora satsningar på råvaruområdet. Plattformen samlar EU-länder, företag, forskare och icke-statliga organisationer för att främja innovationer inom råvarusektorn. Syftet är att uppmuntra och stimulera till innovation längst hela värdekedjan i råvaruframställningen. Sverige är representerat i styrgruppen genom representanter från regeringen, Luleå Tekniska Universitet Swerea/Mefos och LKAB. Vi följer upp EU-kommissionens arbete med EIP RM med en rapportering om den första strategiska utvärderingen och rekommendationer för revidering av SIP (Strategiska implementeringsplan) samt den årliga övervakningsrapport för 2015. Båda rapporter offentliggörs av EU-kommissionen i mars-april 2016.

Läs mer om Regional Strategi för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län - 2025

Läs mer om Sveriges mineralstrategi - För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet

Läs mer om Europeiska innovationspartnerskapet för råvaror

/Mona Mansour

Del 1:

LKAB -  världens tekniskt ledande leverantör av järnmalmspellets till den globala stålindustrin 

LKAB är en av Europas största aktörer på järnmalmsmarknaden och står för 90 % av produktionen av järnmalmen inom EU idag. Företaget är ledande inom sin produktion och sitt klimatarbete. LKAB bedriver världsledande forskning på tillverkning av stål samt dess klimatpåverkan.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är idag världens tekniskt ledande leverantör av järnmalmspellets till den globala stålindustrin och en växande leverantör av industrimineraler till olika branscher. Företaget grundades 1890 och är sedan 1957 statligt ägt. LKAB bryter och förädlar järnmalm i Kiruna, Svappavaara och Malmberget i Norrbottens län. Järnmalmsprodukterna fraktas med tåg på Malmbanan/Ofotbanen till hamnarna i Narvik och Luleå och till SSABs stålverk i Luleå. LKAB står för 90 procent av järnmalmsproduktionen inom EU och är det kvalitetsledande och hållbara alternativet inom specialområdet järnmalmspellets. LKAB har ca 4500 anställda varav 20 procent är kvinnor. LKAB omsatte 2014 SEK 20,6 miljarder och levererade 25,7 miljoner ton järnmalmsprodukter. 

Malmbrytningen
En stor del av jordens järnmalmsresurser ligger ytligt i jordskorpan och kan därför relativt enkelt brytas i enorma dagbrott. LKAB:s malmfyndigheter däremot, måste till största del brytas i underjordsgruvor som är mer än 1 000 meter djupa. Att bryta malm på stora djup är en logistisk utmaning därför försöker LKAB göra malmbrytningen lika effektiv och storskalig som i dagbrott.

Borraggregat under jord (Foto: Fredric Alm)

I LKAB:s underjordsgruvor utvinns malmen genom skivrasbrytning. Då låter man gravitationen få malmen att rasa ner i tillredningsorterna för att sedan fraktas ut med stora lastfordon, tåg och hissar upp till förädlingsverken på marknivån. Skivrasbrytning är en effektiv brytningsmetod i branta malmkroppar och medger maximalt uttag ur malmkroppen med hög säkerhet. I dagbrotten använder LKAB sig av pallbrytningsmetoden som ger ett effektivt uttag av malmen ovan jord. Mer om de olika brytmetoderna finns att läsa om här. 

Produktion
LKAB är världens fjärde största tillverkare av järnmalmspellets. Bolaget har sedan sjuttiotalet blivit en ledande leverantör av högkvalitativa och klimatsmarta järnmalmspellets. I början av 2000-talet beslutade LKAB: s styrelse att öka leveranskapaciteten från 25 miljoner ton järnmalm till 37 miljoner ton. I tillväxtprogrammet LKAB 37 ingår öppnandet av tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaarafältet, utbyggnad av förädlingskapaciteten, uppgradering av lok och vagnar liksom utbyggnad av kapaciteten på Malmbanan/Ofotbanan och hamnarna i Luleå och Narvik. Tillväxtprogrammet ska möta den ökande efterfrågan på högkvalitativa järnmalmsprodukter och stärka LKAB:s konkurrenskraft genom att öka produktionen och därmed fördela kostnaderna för gruvdriften på flera producerade ton.

Pelletsverk (Foto: Fredric Alm)

Under 2014 väntades den globala produktionen av råstål växa med 4,2 procent till totalt 1,675 miljoner ton. Stålbranschen brottas nu med minskad efterfrågan och prisfall. I år, 2015, minskar stålproduktionen med 1,4 procent eller 25 miljoner ton. Kinas tillväxt har stabiliserats på en lägre nivå. Prognoserna visar att fram emot 2020 kommer stålproduktionen att vara lägre an toppåret 2014 samtidigt som produktionen av billig järnmalmsfines från bland annat Australien ökar starkt. Detta bedöms leda till långvarigt lägre priser.

Samtidigt som stålproduktionen ligger på en lägre nivå ökar efterfrågan på högkvalitativa järnmalmsprodukter. Stränga miljöbestämmelser driver efterfrågan på högkvalitativa produkter som exempelvis järnmalmspellets. Som en följd ökar också skillnaden i pris mellan hög kvalitet och låg kvalitet på järnmalmsprodukter.

Flytt av Kiruna och Malmberget
LKAB:s fortsatta gruvdrift och tillväxt är beroende av att centrala delar av Kiruna och Malmberget flyttas. Totalt kommer cirka 5 000 bostäder och 700 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor att ersättas. Samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget är en konsekvens av gruvbrytningens utbredning och av att malmkropparna lutar in under samhällena med markdeformationer som följd.

Kiruna (Foto: Fredric Alm)

Behovet av att flytta delar av bebyggelsen i centrala Kiruna har varit känd sedan 2004. Det var då LKAB presenterade sin första prognos för hur järnmalmsbrytningen kommer att påverka bebyggelsen. Mycket har skett sedan dess, järnvägen förbi Kiruna har fått en ny sträckning, elförsörjningen har byggts om och huvudavloppsledningen i staden har dragits om. Väg 870 mot Nikkaluokta har fått en ny sträckning och E10 ska få en ny sträckning.

Flytten ska börja 2018 och beräknas avslutad 2035. Utveckling går före avveckling därför byggs det nya centrum så att man har möjlighet att åstadkomma en samlad flytt av handel och service. LKAB och kommunen ska tillsammans, med de som vill bygga, planera i detalj när ersättningsbostäder och lokaler ska vara klara i Kirunas nya centrum

Klimatsmart pellets
LKAB är internationellt ledande inom forskning och utveckling av pellets. LKAB:s pellets har en ovanligt hög halt av järn, ca 67 %, vilket ger mindre miljöpåverkan än konkurrenters motsvarande produkter. LKAB tillverkar två sorters pellets: masugnspellets och direktreduktionspellets. Drygt 80 % av företagets produktion består av järnmalmpellets, resten är sinterfines. Sinterfines är finmald sand av järnmalm som klumpas ihop till större stycken innan den kan användas i stålverk.

Det som gör att LKAB:s pellets skiljer sig från konkurrenternas är att de tillverkas av järnmalmen magnetit. I pelletiseringsprocessen omvandlas magnetiten, Fe₃O₄ till hematit, Fe₂O₃. I den processen avger magnetiten energi. Det leder till att CO₂ utsläppen från stål tillverkat av pellets från LKAB är låga. Att tillverka ett ton stål av LKAB:s pellets ger ett CO₂-utsläpp på cirka 40 kilo medan hematitpellets ger cirka 100 kg och ståltillverkning från sinter ger cirka 250 kg CO₂ per tillverkat ton stål. Bolagets pellets ökar prestandan masugnen, minskar klimatpåverkan och minskar kostnaderna hos LKAB:s kunder. LKAB har sedan 1980 halverat utsläppen av stoft, svaveloxid och fluor samtidigt som produktionen av pellets tredubblats.

Forskning och innovation
Gruvdrift påverkar naturen i det omgivande landskapet. LKAB: uppfyller och överträffar den hårda svenska miljölagstiftningen. LKAB bedriver världsledande forskning kring tillverkning av stål bland annat för att för att minska stålets klimatpåverkan och för att öka effektiviteten i kundernas processer. En stor del av forskningen sker i ett nära samarbete med Luleå Tekniska Universitet.

LKAB bedriver forskning på följande områden:

• Inom gruvteknik utvecklar företaget framtidens borrsystem för kostnadseffektiv brytning av järnmalm. Ett annat, högt prioriterat, område inom gruvteknik är säkerheten under jord.
• Pelletisering. Företaget är världsledande inom forskning och utveckling av järnmalmspellets.
• Miljö- och mineralteknik fokuserar på att utveckla kostnadseffektiva, säkra och miljösmartare processtekniska lösningar.
• Metallurgi syftar till att reducera koldioxidutsläpp, inte bara i tillverkningen av pellets, utan även vid förädlingen av dem. Hållbar stålframställning.
• Energi- och klimatsystem. 

LKAB arbetar med energifrågan på två fronter: dels genom att reducera förbrukningen genom effektiviseringar, och dels genom att försöka hitta alternativa energikällor som både är miljömässigt och ekonomiskt hållbara.

LKAB är tillsammans med europeisk gruv- och stålindustri med i ett flertal europeiska forskningsprojekt som handlar om hållbar och resurseffektiv järn- och stålframställning. Ett sådant är ULCOS, ett europeiskt konsortium bestående av 48 företag från 15 länder i ett samarbete för forskning och utveckling för att möjliggöra drastiska minskningar av koldioxidutsläpp.  Målet är att fram till 2050 halvera energiförbrukning och koldioxidutsläpp vid stålframställning. En stor del av företagets forskning sker i ett nära samband med Luleå tekniska universitet och forskning bedrivs inom bland annat effektiv gruvteknik, utveckling och förbättring av järnmalmspellets samt med en lång rad energi- och klimatfrågor.

Läs mer om LKAB

Läs artikelseriens del nr 2 om Boliden här. 

In English

/Alexandra Strömbäck och Oskar Ivarsson