Tillgång till förnybar el, djuphamn, närproducerade metaller och återvinning av batterierna ska möjliggöra för Northvolt att producera världens grönaste batterier i Skellefteå och bidra till Europas omställning till förnybar energi. Parallellt har Skellefteå kommun investerat hundratals miljoner i industrimark, bostäder och annan infrastruktur som krävs för att möta den snabba expansionen i staden. Vid Norrbotniabanegruppens studiebesök på Northvolt den 6 maj deltog representanter från samarbetet Botniska korridoren där North Sweden ingår. Anders Thor från Northvolts huvudkontor, gav en intressant statusuppdatering inför besöket, via länk. Lorents Burman, kommunstyrelsens ordförande, och Linda Fransson, Skellefteå Science City, informerade om Skellefteås utveckling. 

Europas största batterifabrik växer fram 

Det var bara fem år sedan Northvolt beslutade att bygga sin allra första batterifabrik, och Skellefteå valdes ut i mycket hård konkurrens. Redan året efter – sommaren 2018 ­– sattes spaden i marken. Produktionen kommer att vara helt utbyggd 2023. Batterifabriken blir Europas största batterifabrik med tillverkning av litiumjonbatterier för elbilar och lagring av energi. Området är lika stort som 90 fotbollsplaner. Fabriken kommer ha totalt fem produktionslinor och när hela Northvolt Ett är i drift ska fabriken kunna leverera 60 gigawattimmar per år, vilket räcker till en miljon litiumbatterier.  

Anders Thor berättade att man just nu anställer 200 personer i månaden, vilket är en mycket krävande process. I nuläget finns 1 000 anställda, men fabriken behöver flera tusen medarbetare när man går i full produktion. Det är idag 55 olika nationaliteter som sökt sig till Northvolt i Skellefteå. Under 2022 blir upp emot 1 000 nya bostäder klara i Skellefteå, och i framtiden väntar tusentals fler. 

Inför besöksgruppen lyfte han även behovet av fungerande infrastruktur. Det är stora flöden både till och från fabriken, och för Northvolts del är det viktigt att använda fossilfria transporter. Han nämnde särskilt behovet av Norrbotniabanan, men också Nya Ostkustbanan som gör att godset kan flöda i hela stråket från Skellefteå och söderut mot kontinenten. 

EU visar stort intresse för utvecklingen i norra Sverige 

Med på besöket var Lotta Rönström, Senior adviser på North Sweden European Office. 

– Intresset för utvecklingen i norra Sverige är mycket stort inom EU. Det handlar dels om den gröna omställningen i sig, men också om den takt omställningen nu görs i. Intresset har ökat under de senaste månaderna, med tanke på hur akut det nu är för Europa att frigöra sig från beroendet av rysk gas och olja. Det var mycket bra att med egna ögon se hur omfattande investeringarna är och hur stora krav som nu ställs på att snabbt bygga upp bostäder och infrastruktur, säger Lotta Rönström. 

Snabb järnvägsutbyggnad måste prioriteras! 

– Skellefteå behöver järnvägen nu, och därför är det viktigt att byggtakten nu skyndas på ordentligt. Enligt Trafikverkets förslag till ny nationell plan kommer Norrbotniabanan stå klar först efter 2033, vilket är helt oacceptabelt, säger Elisabeth Sinclair, projektledare på Norrbotniabanan. 

Ingela Bendrot som är vd för Nya Ostkustbanan håller med. 

– Sverige är nu inne i en helt unik industriell expansion. Näringslivet investerar över 1 000 miljarder i nya fabriker, ny teknologi och nya innovationer. Att bygga klart den Botniska korridoren med Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och godsstråket genom Bergslagen skulle kosta runt 60–70 miljarder, och då har jag inte räknat bort den medfinansiering som EU kan bidra med. Den fulla samhällsekonomiska nyttan kommer inte fram förrän hela sträckan är färdig och det motiverar en kraftsamling för att snabbt bygga klart hela den Botniska korridoren, säger Ingela Bendrot.