Temat på Europaparlamentets digitala panelsamtal den 11 mars var hur Covid-19-pandemin påverkat jämställdhetsarbetet i Europa. Det medverkande var Europaparlamentarikerna Abir Al-Sahlani (C), Heléne Fritzon (S), Arba Kokalari (M), samt Therese Svenström, ordförande för TCO-förbundet och Charlotta Stern, professor och VD på Ratio. Moderator var Klas Jansson, Europaparlamentets kontor i Sverige. Några av de frågor som diskuterades under panelsamtalet var: Hur har covid-19-pandemin påverkat kvinnor och män? Hur har kvinnors och mäns mentala hälsa påverkats under pandemin? Har covid-19 inneburit att kvinnor fått ta ett ännu större ansvar för vård och omsorg i hemmet? Men även EU-kommissionens nya förslag som presenterades på den internationella kvinnodagen om att kriminalisera mäns våld mot kvinnor, något som inte är självklart för alla EU:s medlemsländer idag.

Distansarbete under coronapandemin

I en opinionsmätning, utförd av Europaparlamentet, svarade 35% av de tillfrågade kvinnorna i Sverige att coronapandemin har haft negativa konsekvenser på betalt arbete, lön och privatliv. Men man ser att det varierar kraftigt mellan länder. I Cypern svarade 68% av de tillfrågade kvinnorna att coronapandemin har haft negativa konsekvenser medan EU-genomsnittet ligger på 44%. Undersökningar visar också att kvinnor burit det största omsorgsansvaret även fast majoriteten av hemmen har haft båda föräldrarna hemma under pandemin. Kvinnors arbetskraftsdeltagande har sjunkit med 0,5% från 2019 och en tredjedel av kvinnorna i EU har fortfarande inte ett jobb.

Panelsamtalet inleddes med en presentation av tre rapporter som syftar till att analysera coronapandemins effekter på arbetslivet som Therese Svenström och Charlotta Stern varit med och tagit fram. Rapporten “12 punkter om distansarbete” diskuterar jämställdhet, produktivitet, cybersäkerhet, ledarskap och miljö på arbetsplatsen och presenterar 12 punkter viktiga för ett företags ledning och framtida utmaningar som handlar om en ny typ av ledarskap. Exempelvis kring hur man mäter prestationer och utvecklingen av ett så kallat A- och B-lag. Det finns en oro från chefernas sida att det kan finnas arbetstagare som kommer missgynnas när de jobbar på distans. Rapporterna “Distansrevolutionen” samt “Livspusslet under coronapandemin” ger en analys kring arbetslivet på distans respektive på kontoret och visar att de personer som haft möjlighet att jobba hemifrån anser att det inneburit en stor flexibilitet då livspusslet gått ihop bättre. Där urskiljer sig kvinnor som till stor del har upplevt distansarbetet bättre än män. Utmaningar för distansarbetarna har varit kontakten med kollegor, chefen och att sätta gränser för jobbet. De personer som jobbat på arbetsplatsen har känt att arbetsbördan har ökat mer under pandemin, de gäller yrkena som sjuksköterska, undersköterska, lärare och polis.

EU-kommissionens förslag och årsrapport

Den 8 mars på kvinnodagen presenterade EU-kommissionen ett förslag om EU-lagstiftning för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Förslaget, som kan komma att bli ett direktiv, föreslår att olika typer av våld mot kvinnor ska kriminaliseras vilket inte är fallet i alla medlemsländer idag. De viktigaste inslagen i förslaget är:

1. Kriminalisering av samlag utan samtycke, kvinnlig könsstympning och nätvåld 
2. Säkra anmälnings- och riskbedömningsförfaranden
3. Respekt för brottsoffers integritet i brottmålsförfaranden
4. Stöd till offer genom telefonstödlinjer och kriscentrum för våldtäktsoffer
5. Bättre samordning och samarbete.

Samma dag offentliggjordes 2022 års utgåva av EU-kommissionens årsrapport om jämställdhet i EU. Rapporten visar att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av pandemin. Under 2020 minskade kvinnors arbetskraftsdeltagande med 0,5 % jämfört med 2019 efter ett decennium av stadig ökning. Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är också fortfarande utbrett i EU och har dessutom förvärrats av pandemin, bland annat i form av nätvåld.

Paneldiskussion

Europaparlamentarikerna Abir Al-Sahlani, Heléne Fritzon och Arba Kokalari sitter i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. De diskuterade EU-kommissionens förslag till ny lagstiftning inom jämställdhetsområdet om våld mot kvinnor.

- Det finns en tydlig statistik som visar på en ökning av samtal till kvinnojourer i alla EU-länder under pandemin. Det finns också undersökningar som säger att våld i hemmet har ökat med 30%. Det har inneburit att många kvinnor blivit fast i hemmet med deras förövare under nedstängningar och utegångsförbud, sade Abir Al-Sahlani.

Arba Kokalari arbetar med att EU ska implementera Istanbulkonventionen, vilket är den första lagligt bindande konventionen för att bekämpa våld mot kvinnor, framtagen av Europarådet. Europarådet är inte en EU-institution utan arbetar med mänskliga rättigheter. EU har än inte antagit konventionen men EU-kommissionens förslag är ett steg i rätt riktning, enligt Kokalari.

Från EU försöker man integrera jämställdhetsarbetet på olika områden som EU- lagstiftar om. Europaparlamentet är positiva till mer lagstiftning men de svenska europaparlamentarikerna reserverar sig för mer lagstiftning på området. Medlemsländerna behöver förändra attityder och normer i sina länder, vilket är något som EU-lagstiftningen inte kan göra, betonade Abir Al-Sahlani, Heléne Fritzon och Arba Kokalari.

Läs mer om EU-kommissionens förslag här.

Läs mer om EU-kommissionens årsrapport här.

Titta på Europaparlamentet i Sverige panelsamtal här.

Läs North Swedens nyhet om EU:s jämställdhetsarbete under coronapandemin här.

/Emilia Zetterlund