North Sweden har under många år arbetat strategiskt för att visa på vikten av sammanhängande transportstråk inom EU och av kopplingen till det exportintensiva norra Sverige. EU har redan sedan en tid tillbaka fått upp ögonen för den nyindustrialisering som sker i norra Sverige och behovet av utvecklad infrastruktur för att möte denna utveckling och säkra en snabb grön omställning. Under sommaren levererades en rad glada besked, både från EU-nivå och nationell nivå, när det gäller satsningar på infrastruktur i norra Sverige.

Finansieringsverktyget CEF 2 på plats

Den 6 juli röstade Europaparlamentet igenom förordningen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF), vilket innebar en slutlig check på förlängningarna stomnätskorridorerna Skandinavien-Medelhavet och Nordsjön-Östersjön så att norra Sverige nu finns med på kartan över EU:s mest prioriterade infrastruktur. Kika gärna på vår nyhet från i somras för att läsa mer om detta och om de möjligheter detta öppnar upp för.

- Det är oerhört glädjande att Botniska korridoren nu prioriteras även av EU. Det kommer göra att många viktiga projekt kan färdigställas och få del av efterlängtade EU-medel. En vinst för klimatet och för oss som bor i norra och mellersta Sverige, säger Erik Bergkvist, Europaparlamentariker och tidigare Regionråd Västerbotten.

Med nya CEF-förordningen för perioden 2021-2027 på plats (CEF 2) kan dessutom de första utlysningarna för medfinansiering av infrastrukturprojekt gå ut, vilket troligtvis sker redan nu i september. Det finns all anledning att hålla koll på framtida ansökningsomgångar inom CEF 2 som sannolikt kommer att riktas mot infrastrukturprojekt som syftar till att avlägsna flaskhalsar, förbättra möjligheter att flytta över gods till järnväg och överbrygga så kallade ”missing links” i transportsystemet.

250 miljoner i medfinansiering från EU

Under sommaren kom ytterligare glada nyheter då EU beviljade 250 miljoner kronor i medfinansiering för fem nya svenska infrastrukturprojekt inom ramen för tidigare CEF, den för förra budgetperioden. Det betyder att det blev full pott för Sverige då samtliga svenska ansökningar beviljades.

- Det är glädjande nyheter att samtliga projekt som regeringen drivit på för nu beviljats medfinansiering. Sverige har beviljats en tiondel av den pott som nu gått att söka från EU-fonden. Det visar hur starkt Sverige står sig i konkurrensen om EU-medel. Med investeringar i infrastruktur skapar vi fler jobb och skyndar på den gröna omställningen av transportsektorn, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth. 

Fyra av fem projekt som beviljats finansiering ryms inom Botniska korridoren där EU kommer att medfinansiera de tre viktigaste flaskhalsarna - Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Därutöver finansieras även viktiga insatser i Luleå hamn. 

Följande fem objekt får finansiering från EU:

• Järnvägsprojekt genom Bergslagen, Hallsberg – Degerön, delen Hallsberg – Stenkumla.
• Järnvägsprojekt Sundsvall – Dingersjö del av Ostkustbanan och Botniska korridoren.
• Järnvägsprojekt Norrbotniabanan – delen Ytterbyn – Bureå.
• Farleds- och hamnprojekt Malmporten (The Iron Ore Port II) – Luleå.
• Farleds- och hamnprojekt Skandiaporten (Skandia Gateway) – Göteborg.

Kostnaden för projekten beräknas till cirka 47,8 miljoner euro varav hälften nu kommer att medfinansieras med EU-medel.

Grönt ljus för hela Norrbotniabanan

Mitt i sommarvärmen kom sedan ytterligare ett glatt besked gällande Norrbotniabanan. Vid en pressträff den 28 juli berättade infrastrukturminister Tomas Eneroth att regeringen skulle fatta beslut om att planeringen för Norrbotniabanans etapp mellan Skellefteå–Luleå ska påbörjas direkt och att byggstarten ska skrivas in i den kommande infrastrukturplanen. Det är ett historiskt besked då arbetet med att fullfölja hela Norrbotniabanan med detta är igång.

Arbetet med att ta fram en nationell transportplan för perioden 2022–2033 pågår där Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram ett förslag som ska redovisas senast 30 november. I direktiven till Trafikverket stod att ”Det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.” samt att ”Utbyggnad av den därefter kvarvarande delen Skellefteå–Luleå bör påbörjas inom planperioden.”.

Med beskedet från regeringen i juli förtydligades alltså direktivet med att planeringen norrut ska fortsätta direkt. Därmed är planering och byggstart säkrad hela vägen till Luleå, vilket är en viktig signal till näringslivet som just nu investerar hisnande summor i norra Sverige.

Det blir en spännande höst i transportpolitikens tecken där både EU:s lagstiftning för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) stöps om samtidigt som den nationella transportplanen arbetats fram.

Läs North Swedens nyhet från i somras efter att Europaparlamentet röstade igenom förordningen för Fonden för ett sammanlänkat Europa här.

/Lotta Rönström